Dokumenten

Fasta fornlämningar i fornminnesregistret

Gravrösen

RAÄ nr Gravtyp Fastighet GPS X-koord GPS Y-koord Diameter m. Höjd m. Antal/ utnyttjper
1 Stensättning m hällkista Råsa 6345078 1475803 12 0,7 1/Bå-Äjå*
9 Röse m hällkista Smedst 1:3 6346399 1474889 10 0,4 1/Bå-Äjå*
11 Röse m hällkista? Smedst 1:8 6345744 1473771 12 0,5 1/Bå-Äjå*
7 Röse m hällkista Näsh 2:5 6349838 1474341 15 0,8 1/Bå-Äjå*
12 Röse m hällkista Serarp S 6349172 1473991 14 1,1 1/Bå-Äjå*
158 Stensättning, rund m block Serarp 1:3;2:3 6349515 1473855 10 0,5 1/Äjå*
161 Stensättning, rund Serarp 1:3;2:3 A 6349400 1473921 15 0,3-0,9 1/Äjå*
162 Stensättning, rund (2 st.?) Näshult 2:5 6350004 1474104 14 1 2/Äjå*
173 Stensättning, rund Näshult 2:5 6349338 1474300 11 0,3 1/Äjå*
* Bå=bronsålder; Äjå=äldre järnålder.

Fossil jordbruksmark –”hackerör”.

RAÄ nr Bymarker X-koord Y-koord Uppgift om rösen Röjningsytan
Diameter min;max Höjd min;max Antal Längd Bredd min;max
179 Horseryd, Kullebo 6345000 1472903 3;6 0,2;0,5 200 500 50;250
180 Horseryd e. u. e. u 3;5 0,2;0,5 70 250 70;100
181 Långaryd, Rösjöholm 6344112 1476322 3;6 0,2;0,5 200 250 100;250
182 Långaryd e. u e. u 3;6 0,2;0,5 150 310 50;160
184 Rösjöholm, Kejsarekulla e. u t e. u 3;6 0,2;0,5 300 350 50;330
185 Långaryd, Svartarp 6343922 1477175 3;5 0,2;0,5 150 300 70;120
186 Kejsarekulla e. u e. u 2;5 0,2;0,6 70 220 80
187 Kejsarekulla e. u t e. u 3;5 0,2;0,5 70 70 0,2;0,5
* Samtliga mått i m.
Anm.: Utnyttjandeperioden kan i samtliga fall antas ha varit bronsålder-äldre järnålder-(medeltid)

Platser med kulturell, rituell eller industriell anknytning.

RAÄ nr Objekt Byområde GPS X-koord GPS Y-koord Utnyttjandeperiod
2 Offerkälla Rösjöholm 6345306 1477006 Troligen historisk tid
10 Biskopsö Serarp 2:3 6348900 1473470 medeltid?
13 Gränsröse Vid Nasan 6347616 1477140 Troligen historisk tid
15 Spökstenen Långhult 6343054 1481360 historisk tid
28 Vårtkällan Haddarp 6348940 1475181 historisk tid
31 Pestkyrkogård Långhult 6343371 1482030 historisk tid
32 Milstolpe Haddarp 6348479 1475107 1700-1900-tal
47 Fångstgrop Ödmundt 6349659 1479145 1700-1800-tal
55 Milstolpe Rösjöholm 6346030 1475979  
94 Bockahål Höghult 6347319 1478728 historisk tid
164 Silvergruva Näshult 6351065 1473971 kort tid 1700-tal
171 Bro Götestorp 6347550 1473667 1700-1900-tal
176 Järnframställning Hillhult 6346964 1473016 järnålder-tidig medeltid

Sammandrag av innehållet i redovisade medeltidsbrev.

Breven redovisas i bokstavsordning efter gårdens namn i ett första avsnitt. Detta följs av ett avsnitt med dokument om Näshult socken. Uppgifterna inom varje post är ordnande efter datum.
Efter sammandraget uppges SDhknr och språk i texten. SDhk anger referens till tryckta sammanfattningar av originalbreven. Texten bygger på dessa referenser. I de fall en sådan referens återges ordagrant är stycket inlagt inom citattecken ".

Ekagård - Södra, Ek 5F9E: x=6345162; y=147181
13560806 Harald Svensson säljer sin gård ”curiam meam in Kullabodum,dictam Ekagårdh” till Nils Uddson (SDhk 7060, latin). Daterat i Lenhovda.
Haddarp, by Ek 5F9E: x=6348763; y=1474779.
13490701 Petrus Elipsoon i Haddatorp säljer sin egendom i Näshult - ”bona mea in Neshult sita” - (SDhk 5803, latin),
14970815 Kristina Pedersdotter, änka efter Pedher Månsson, säljer till Arvid Trolle Haddetorps gård och Haddetorpa kvarn i Virserums socken (SDhk 33515, svenska). I Språk och folkminnesinstitutets (SOFI) register över ortnamn saknas uppgift om gård, torp eller kvarn med namnet Haddetorp, Haddatorp eller Haddarp i Virserums socken. Haddarp i Näshult hade troligen under denna tid en kvarn på en tidigare(?) utjord till gården, belägen i Virserum.
Anm.: Det är möjligt att denna affär aldrig blir genomförd. AT:s jordebok innehåller ingen uppgift om en gård i Haddarp eller kvarn i Virserum.
Hillhult, by Ek 5F9E: x=6346613; y=1472345.
12830728 Biskop Henrik meddelar att kyrkoherde Finvid i Näshult (Rector ecclesie de nessiohult) lovat överlämna all sin egendom i Hillhult till biskopsbordet i Linköping (SDhk 1246, latin). Brevet är utfärdat i Akkon dit båda anlänt på resa till Jerusalem.
13000801 Med detta brev (SDhk 1920, latin) slutförs Finvids donation av Hillhult till biskopsbordet – 17 år efter att han utställde sitt löfte. Se ovan 12830728. Finvid är nu kyrkoherde i Hässleby (rector ecclesie de haesleby), sannolikt en finare befattning än tjänsten i Näshult
1400 omkr. Linköpings Domkyrkas förteckning över biskopsbordets gårdar (pappersregistret) folie.38: en gård i Hildahult.
14110623 Brevet anger att Joan Lawrinsson från Hillhult skrivit avtal om försäljning av en gård i Linderås. Näshults kyrka anges som dateringsort. (SDhk 17669, svenska). Fasta på köpet meddelas 14110701 på tinget i Vetlanda (SDhk 17678, svenska).
Horseryd, by Ek. 5F8E: x=6344822; y=1471930.
13540815 Karl Amundsson säljer den del i Harongzruth som han fätt av Nils Bengtsson (SDhk 6769, svenska). Daterat i Ryd
13570318 Germunde Bruddasson och hans hustru byter gårdar med Niclisse Vdsson. De lämnar hennes gård Haroksrydhe i Näshult och gårdarna Sissehult och Hästhaga i Åseda i utbyte mot Niclasse Vdsson hustrus (Ingeborg Erengissladotter) gods i Karlstorp (SDhk 7155, svenska). Fasta lämnas vid tinget i Vetlanda.
13580621 Kopia av transaktionen 13570318. Möjligen utfärdad p.g.a. av att fasta då endast lämnats vid Njudungstinget i Vetlanda. Gårdarna i Åseda ligger i Värend.
Höghult - Stora och Lilla, 2 byar Ek. 5F9G: x=6346177; y=1480263.
14280210 I arvsskifte efter Giurd Mattsson ingår ”een gaard i Hoghult i Næshult sokn i Njudungh” (SDhk 20961 och SDhk 24944; 14460509, båda svenska). Dateringsort är Solberga på Öland. Övriga gårdar ligger i östra Småland.
Idanäs, by Ek. 6F0E: x=6353238; y=1434381.
13931016 Swni Clæmetzsson gör ett jordaskifte med biskop Knut och domkyrkan i Linköping och överlåter till dem godset Swartathorp i Nessiohulta socken mot godset Idhaness i samma socken (SDhk 14221, svenska).
Kejsarekulla, by Ek. 5F8F: x=6344464; y=1477077.
14531130 I räfstetingsdom förklaras gårdarna Keseekulla i Näshult och Stubbatorp i Åseda vara ”vnder skatt och frälse, så att Pädher Sonesson (ägaren) må them ohindrade ok oqwalde niutha ok bruka effter sin egen willia, som annar frälsmann, så länge han herskapet deraf tiänar, giöre han som han bör". Vidare klarlades att ”….PS är frels fader ok föräldre för honom frälse seden hednom…....” (SDhk 26362, svenska).
Kullebo, gård Ek. 5F9E:X6345442; y=1472067.
13560806 Harald Svensson säljer ”curiam meam in Kullabodum,dictam Ekagårdh” till Nils Uddson (SDhk 7060, latin). Daterat i Lenhovda.
Näshult, by Ek. 5F9E: x=6349532; y=1474468.
1400, omkr. Linköpings Domkyrkas förteckning över biskopsbordets gårdar (pappersregistret) f.47: 2 gårdar i nessiohult.
15070400 Svante Nilsson (Sture) skriver ”…Swndagen at afften tha jach tiil Neshult komen var, kom her tiil mich her Ture Jenssons bud….”. Brevet är utfärdat i Ekesjö (numera Eksjö Hovgård utanför Sävsjö) och bör dateras till april månad 1507 (SDhk 35760). Svante N. hade deltagit i det pågående unionskrigets strider i Kalmar. På vägen därifrån övernattar han i Näshults by (prästgården?).
Prästakvarn, kvarn Ek: 5F9F: x=6346796; y=1476899.
14081004 Göstaff Hylss, rådman i Calmaren, kungör att han ”…..sålt haffuer wälboren manne her Byrge Trolle ena qwarn som kallas Prästaqwarn i Nässulta sokn …for 20 mark redha peningar”, (SDhk 17097,svenska).
1495, omkr. Arvid Trolles jordebok (Historiska Handlingar nr 31), Näshult socken s. 59: Jtem en qwernestrom heder Presste(strom)quern. En karta från 1714 över Beskvarn anger att gränsen mellan Rösjönäs och Rösjöholm korsar Gårdvedaån vid "Prästakvarnabron". Kvarnen låg sannolikt i fallet 50 meter nedströms bron.
Prästtorp, by Ek. 5F8F: x=6343571; y=1478738.
1400, omkr. Linköpings Domkyrkas förteckning över biskopsbordets gårdar (pappersregistret) f.51: gård i pst(a)torp (ofullständig stavning).
1495, omkr. Arvid Trolles jordebok (Historiska Handlingar nr 31), Näshult socken s. 59: Jtem en gard Presttetorp rentter ij march.
1495, omkr. Arvid Trolles jordebok (Historiska Handlingar nr 31), Näshult socken s. 59: Jtem en gard Pwegetorp rentter iij march.
Rösjöholm, by Ek. 5F9F: x=6345896; y=1475994.
14540705 Gården Rysiaholm ingår i markbyte mellan väpnarna Offe Nilsson och Lars Bengtsson, (SDhk 26536-7, svenska).
Serarp, by Ek. 5F9: x=6349017; y=1474143.
13371111 Biskop Karl i Linköping överlåter på en anförvant, Håkan Karlsson, avkastningen på bl. a. gården "......Sigrithatorp (Serarp) med allt sagda gård tilliggande – nämligen kvarnarna, landbogårdarna, även landbogårdarna i anahult (Ånhult) medtagna......." (SDhk 4371, latin). Översättningen är från Silfving, J (1952), s. 371-2.
Svartarp, byEk. 5F8F: x=6343643; y=1477793.
13931016 Biskop Knut byter för biskopsbordets räkning gården ”Idhaness” mot gården ”Swartathorp” med Swni Clæmetzsson (SDhk 14221, svenska). Näshults ”kyrkoherre Pætar” intygar avtalet med sigill.
14040903 I arvskiftet efter Katerina Pætersdotter får ”… ærlikom manne herra Byrge Trolla (Birger Trolle d.ä.)……i Swartatorp een gardh…”.(SDhk 16336). Detta arvsskifte är helt grundläggande för det Trolleska godset i den östra delen av gränsområdet mellan Näshult och Åseda.
Ödmundetorp, by Ek. 6F0F: x=6350103; y=1475944.
1411/20 Nissa Pæthersson/Niclis Pederson från Emundathorp/ Ømondhetorpe bekräftar med sigill fyra fastighetsaffärer (SDhk 17669, svenska), (SDhk18720, svenska), (SDhk 19571, svenska), (SDhk 20484). Han var sannolikt lågadel och allmänt betrodd med uppdrag.
14430720 I arvskifte efter en hustru Märta får Johan Truelsson en gård i Ömundetorp (SDhk 24348, svenska).
Näshult, kyrka och socken:
11780317 I ett s.k. skyddsbrev för Linköpings biskopsstol och dess egendomar inkluderas bl.a. "Hesleby"(SDhk 242)
12490120 Påven stadfäster dom om gränsen mellan Växjö och Linköpings stift till Linköpingsstiftets fördel (SDhk 624, latin)
12560112 Påven Alexander IV beviljar tillstånd att Finvid – trots hans oäkta börd – p.g.a. hans lärdom och goda seder kan befordras till prästämbetet (SDhk 727, latin). Finvid blir senare präst i Näshult, se 12830728 och i Hässleby 13000108.
12710410 Kung Waldemar kungör att tiondet i Värend och Njudung skall fördelas som tidigare trots att gränserna mellan regionerna ändrats (SDhk 906, latin)
12780722 Regerande kung Magnus och föregående kung Valdemar bortskänker tredingen av sina gårdar i byarna Boda, Hasselås och Yxnaberga. Gårdarna uppges ligga i ”østraheret in niudhungia”. Stenberga socken nämns ej (SDhk 1059, latin).
12781221 Kung Magnus Birgersson byter mark med biskop Henrik Linköping. Kungen lämnar Kronans mark i Näshult, sannolikt tredingen av allmänningarna, (latinsk text i avskrift: ”….de bonis fiscalibus regni swechie predia omnia in parrochia nessiohult niudungie, culta siue inculta cum piscarijs omnibus…”.) i utbyte mot biskopens gårdar i nuvarande Jönköpingstrakten (SDhk 1065, latin). Markbytet ledde till tvister, se 12810323, 13030729 och 13070330 nedan.
12810323 Kung Magnus Birgersson dömer i tvist mellan bönderna i Näshult (socken?, kan vara byarna Ramnås och Täppesås i nuvarande Nye) och byarna Möcklarp och Lillarp angående utnyttjande av allmänningarna i gränsområdet mellan byarna (SDhk 1171, latin). Biskopsbordet i Linköping tilldöms del i skogsmarken, medan bönderna i Näshult endast får begränsad nyttjanderätt. Tvisten har sannolikt uppkommit på grund av oklarheter om markbytet ovan, se 12781221.
12630411 Biskop Henrik i Linköping upprättar sitt testamente. Kyrkoherde Finvid i Näshult nämns som den främste av hans fem kapellaner (SDhk 1237, latin)
12830728 Biskop Henrik meddelar att kyrkoherde Finvid i Näshult (Rector ecclesie de nessiohult) lovat överlämna all sin egendom i Hillhult till biskopsbordet i Linköping (SDhk 1246, latin). Brevet är utfärdat i Akkon dit båda anlänt på resa till Jesuralem. Samme Finvid förekommer i ett tidigare brev (12560112) och i ett senare (13000801)
12900105 Biskop Bengt (yngre bror till kungarna Valdemar och Magnus Birgersson) meddelar invånarna i flera socknar – däribland Näshult – att han överlämnat biskopstiondet till klostret i Nydala. Tiondet skall därför levereras direkt dit eftersom det är förenat med stort besvär för munkarna samla ihop tiondet (SDhk 1474, latin). Detta arrangemang vidareutvecklas i brev 13000527.
13000527 Frågan om fördelningen av biskopstiondet får här sin fortsättning från brev 12900105. Biskop Henrik, som efterträtt Bengt, har tydligen ålagt klostret i Nydala att stå för gästning av biskopen med följe under adventstid, sannolikt som en ersättning för överföringen av biskopstiondet. Biskop Lars, efterträdare till Henrik , meddelar nu att han upphäver gästningsskyldigheten, och att samtidigt tiondet för en del av socknarna skall återgå till biskopsbordet. Bland dessa är Näshult (SDhk 1914, latin). I brev 13000629 (SDhk 1917, latin) bekräftar abboten och konventet att de accepterar förändringen.
13000801 Med detta brev (SDhk 1920, latin) slutförs Finvids donation av Hillhult till biskopsbordet – 17 år efter att han utställde sitt löfte. Se ovan 12830728. Finvid är nu kyrkoherde i Hässleby (rector ecclesie de haesleby), sannolikt en finare befattning än tjänsten i Näshult. Kan möjligen detta steg i karriären ha underlättats av att Hillhult överlämnas?
13030729 Tyrgils Knutsson uppger att han i markbyte med Kung Birger Magnusson erhållit kungstredingen i bl.a. Linköpings stift (SDhk 2030, latin). Affären synes ha en fortsättning i 13070330, se nedan.
13070330 Hertigarna Erik och Valdemar Magnusson återställer med detta brev (SDhk 2191) en förläning som Magnus Birgersson gjort till biskopsämbetet i Linköping. Förläningsbrevet är förkommet och det är inte helt klart vad som förekommit under mellantiden. Tyrgils Knutssons brev från 13030927 indikerar dock att hertigarnas bror, Kung Birger Magnusson, använt de aktuella egendomarna i Näshult i en förläning till TK.
13280000 Kyrkoherden i Myresjö upprättar sitt testamente. ”Olavi Arnulphi Filii presbyteri in nessiohult” bekräftar med sitt sigill (SDhk 3513, latin; exakt datum inte känt). Sigillet utvisar S.t Olof med yxan i den högra och en otydlig figur i den vänstra handen, vid sidan den tillbedjande prästen på knä (Hildebrand, B E (1862)).
13371111 Biskop Karl i Linköping överlåter på en anförvant, Håkan Karlsson, avkastningen på bl. a. gården ”…Sigrithatorp (Serarp) med allt sagda gård tilliggande – nämligen kvarnarna, landbogårdarna, även landbogårdarna i anahult (Ånhult) medtagna, ….dessutom avkastningen på våra tionden och sakören från socknarna …. Nessiohult….Stenberghia…”under tre år (SDhk 4371, latin). Översättningen är från Silfving, J (1952).
Litteratur:Schück, Herman: Ecclesia Lincopensis (1959) , s. 311,312. Silfving, J:Från norra Smålands medeltid (1952), s. 371,372.
13931016 Biskop Knut byter för biskopsbordets räkning gården ”Idhaness” mot gården ”Swartathorp” med Swni Clæmetzsson (SDhk 14221, svenska).
14110623 Brevet anger att Joan Lawrinsson från Hillhult skrivit avtal om försäljning av en gård i Linderås. Näshults kyrka anges som dateringsort. (SDhk 17669).

Domkyrkans gårdar

Kyrkan upprättade, sannolikt vid början av 1400-talet, ett register över sina gårdar i Småland. Registret kallas ofta ”Linköpings Pappersregister”, i det följande förkortat till LkpgPR. I registret återfinns flera ortnamn som eventuellt kan avse byar/gårdar i Näshult. Dessa redovisas i tabellen nedan. Registret uppger endast i undantagsfall sockentillhörighet för orten. En del av registrets ortnamn förekommer säkert i flera småländska socknar. Nedanstående tabell redovisar därför i kolumnen ”Registerbeteckning /kommentar” alternativa geografiska placeringar.

Domkyrkogårdar i Linköpings ”Pappersregister” (omkring 1400) och i jordeboken för SmH 1564:7.
By LkpgPR SmH 1564:7 Registerbeteckning/kommentar
Besqvarn 1 1 LkpgPRbiskopsquern/(Korsberga?)
Ekagård S (?) Saknas LkpgPR: eckk(a)gard
Fly (1) 1 Saknas i LkpgPR
Götestorp 1 Saknas LkpgPR: gödatorp/S. Solberga?
Haddarp 1 1 LkpgPR: haddatorp/Lönneberga?
Hillhult 1 Saknas LkpgPR: hildahult i nessiohult
Horseryd (?) Saknas LkpgPR: horzaryd/Myresjö?
Hultingetorp (?) Saknas LkpgPR: hultatorp (utjord?)
Häradsskögle 1 1 ”Pukatorp” i LkpgPR?
Höghult 1 3 LkpgPR: högahult
Idanäs (?) Saknas LkpgPR: idaness i swartathorp*
Kejsarekulla (1) 1 Saknas i LkpgPR
Långaryd(?) 1 1 LkpgPR: langaryd /Långaryd?
Mederhult (?) Saknas LkpgPR: m()d()lhult
Mosingetorp (1) 1 Saknas i LkpgPR
Näshult by 2 2 LkpgPR: nessiohult 2 gårdar
Prästtorp 1 1 LkpgPR:pst(a)torp/Stenberga?
Pukarp Saknas LkpgPR:pukatorp/Tofteryd?
Rösjöholm 1 1 Folien med R-namnen förkommen.
Rösjönäs 1 1 Folien med R-namnen förkommen
Serarp 1 1 Saknas i LkpgPR**
Smedstorp ? Saknas LkpgPR:smidztorp/(V:aHarg Ög?)
Svartarp 1 1 LkpgPR: Swartatorp
Summa 19 17 I summan ingår 3 gårdar i Höghult
*Biskopen bytte 1393 en gård i Idanäs mot en gård i Svartarp (se SDhk 14221; 13931016). Möjligen har detta givit upphov till att gården redovisas som ”idaness i swartathorp”. ** Serarp nämns särskilt i biskopens avtal 1337111 (SDhk4371) om försäljning av arrendeinkomster från landbogårdar.

Tabellen redovisar också uppgifter om antal domkyrkogårdar i jordeboken för 1564 (SmH1564:7). Det finns ingen skriftlig dokumentation av transaktioner med domkyrkans gårdar i Näshult under tiden 1400 – 1570. Kolumnerna LkpgPR och (SmH 1564:7 borde därför i teorin stämma överens. Total-summorna ligger ganska nära varandra, men i detaljer finns skillnader.
Sex av registrets gårdsnamn avser sannolikt gårdar i andra delar av stiftet: Ekagård, Götstorp, Horseryd, Hultatorp, Mederhult, Smedstorp. Jordeboken SmH 1564:7redovisar inga domkyrkogårdar i dessa fall. Idanäs kan uteslutas med hänvisning till det byte som genomfördes 1393 (se även not till tabellen).

Följande gårdar återfinns både i registret och i jordeboken SmH 1564:7: Beskvarn, Haddarp, Hillhult, Höghult (3 gårdar), Näshult (2 gårdar), Prästarp, Serarp, Svartarp. Pappersregistret bör i dessa fall ge en tämligen säker uppgift om biskopens gårdar omkring 1400. Registrets folie med gårdar som har begynnelsebokstaven R har förkommit, varför Rösjönäs och Rösjöholm saknas i registret Vidare kan ”pukatorp” i LkpgPR vara den gård i Häradsskögle som återfinns i Smh 1564:7. Bygränserna var sannolikt oklara 1400.
Gården i Hillhult är väl dokumenterad, både i LkpgPR (”Hildahult in Nessiohult”) och genom kyrkoherdens donation (se ovan). Detta ger totalt 15 gårdar från pappersregistret.
SmH 1564:7 redovisar dessutom domkyrkogårdar i Fly, Kejsarekulla och Mosingetorp. Dessa har förmodligen anlagts före 1400, men inte medtagits i pappersregistret eftersom de varit öde redan omkring 1400. Det kan följaktligen ha funnits åtminstone 18 domkyrkogårdar i Näshult vid slutet av 1300-talet.

Antal gårdar enligt ”årliga räntan” 1544, 1564 och 1600

Antal gårdar i jordeböckerna 1544, 1564 och 1600
By/Gård Skatte Semie Krono Dom
kyrko		 Frälse Utjord
/Nyb		 Alla
44 64 00 44 64 00 64 00 44 64 00 44 64 00 44 64 00 44 64 00
Birkisgård* 1 1 1 1 1 1
Beskvarn 1 1 1 1 1 1
Fåglakulla 1 1 1 1 1 1
Ekagård, Norra 1 1 1 1 1 1
Ekagård, Södra 1 1 1 1 1 1
Fly 1 1 1 1 1 1
Götstorp 1 1 1 1 1 1
Haddarp 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 3 3
Hillhult, Lilla 1 1 1 1 1 1
Hillhult, Stora 1 2 2 1 2 2
Horseryd 1 1 1 1 1 1
Hultingetorp 1 1 1 1
Häggagärde 1 1 1 1
Hällaverket 1 1 1 1 1 1
Häradskögle 1 1 1 1 1 1 1 3 2 2
Höghult 2 3 1 1 4 1 3 5 4
Idanäs 2 2 2 2 2 2
Kejsarekulla 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 3 3
Klemetsskögle 1 1
Kullebo 1 1 1 1 1 1
Långaryd 1 1 1 1 1 1
Långhult 1 1 1 1 1 1
Mederhult 1 1 1 1
Mosingetorp 1 1 1 1 1 1
Njupingetorp 1 1 1 1 1 1
Näsgärde 1 1
Näshult by 2 2 1 1 1 2 3 3 3
Penningetorp 1 1 1 1 1 1
Prästtorp 1 1 1 1 1 1 2 2 2
Pukarp 1 1 1 1 1 1
Påskakulla* 1 1 1 1 1 1
Råsa 1 1 1 1 1 1
Rösjöholm 1 1 1 1 1 1 1 1 1 3 3 3
Rösjönäs 1 1 1 1 1 1 2 2 2
Serarp 1 1 1 1 1 1 2 2 2
Smedstorp 1 1 1 1 1 1
Svartarp 1 1 1 1 1 1 1* 2 3 2
Äng 1 1 1 1 1 1
Ödmundetorp 1 1 1 1 1 1 2 2 2
Överåkra 1 1
Summa 11 12 12 9 8 8 3 3 16 17 13 13 13 17 4 5 6 55 58 59
*Ödeutjordar.

Ödegårdsbedöming

Källmaterialet utgörs av Domkyrkans register över gårdar (LkpgPR) Arvid Trolles jordebok (ATjb) och statliga jordeböcker i Smålands Handlingar (SmH) 1544, 1564,1600,1604. Jordeböckerna redovisar gårdar i drift efter deras skattenatur. Dessutom förekommer beteckningarna "utjord"; "öde utjord"; "torp";"nybygge". För dessa kategorier saknas ibland namn på brukare, de är ofta skattebefriade. Dessa uppgifter har använts för att bedöma gårdens eventuella ödestatus.

Redovisning av ödegårdsbedömningen i individuella fall.
Haddarp ”Birkesbol” 1544:utjord/unamn/lskatt;
1564: ödeutjord/lskatt;
1571: nybygge/lskatt;
1604: utjord/lskatt.
Gården har bedömts vara öde 1425-1600. Den försvinner ur jordeböckerna efter 1604.
Fly en domkykogård 1400: saknas i LkpgPR;
1544-1600: domkyrko.
Gården har bedömts vara öde 1400-1525.
Hillhult en domkyrkogård 1544:saknas;
1564-1600: skatte.;
Har bedömts öde 1425-1550.
Hultingetorp en gård 1544:saknas;
1564-1600: nybygge/lskatt.
Har bedömts öde 1425-1550.
Häggagärde ett kronotorp 1544: saknas;
1564-1600: kronotorp/lskatt.
Har bedömts öde 1425-1550.
Häradskögle en domkyrkogård 1400: saknas i LkpgPR;
1544:utjord/lskatt;
1564-1600: domkyrko.
Har bedömts öde 1425-1525.
Höghult en frälsegård 1500: ödetorp i ATjb;
1544: saknas;
1564: nybygge/lskatt;
1600: saknas. Återkommer efter 1604.
Har bedömts öde 1425-1600
Höghult en domkyrkogård 1544: saknas;
1564-1600: domkyrko;
Har bedömts öde 1425-1550.
Kejsarekulla en halvskattegård 1544: utjord/lskatt;
1564-1600: halvskatte;
Har bedömts öde 1425-1525.
Kejsarekulla en domkyrkogård 1400: saknas i LkpgPR; 1544-1600: domkyrko.
Gården har bedömts vara öde 1400-1525.
Klemetsskögle en gård 1544-1571: saknas;
1600: nybygge/lskatt:
har bedömts öde 1425-1575.
Kullebo-Osatorp en gård 1544-1600: saknas. Saknas även i jordeböcker efter 1604.
Har bedömts definitivt övergiven 1425.
Mederhult, ett kronotorp 1544: saknas; 1
564-1600: kronotorp/lskatt.
Har bedömts öde 1425-1550.
Mosingetorp en domkyrkogård 1400: saknas i LkpgPR;
1544-1600: domkyrko;
Har bedömts öde 1400-1525.
Näsgärde en krono/skatte 1544-1564: saknas;
1571-1600: nybygge/lskatt.
Har bedömts öde 1425-1550.
Påskakulla en krono utjord (?) 1544: saknas;
1564-1600: öde utjord/skattebefriad.
Saknas i jordeböcker efter 1604.
Har bedömts definitivt öde 1425.
Svartarp en skattegård (?) 1544-1564: saknas;
1600: saknas. Saknas i jordeböcker efter 1604.
Har bedömts definitivt öde 1425.
Överåkra, en frälsegård 1544-1571: saknas;
1600 nybygge/lskatt.
Frälse efter 1604.
Har bedömts öde 1425-1575.

Altarskåpet i Näshults kyrka ett högtstående medeltida arbete

Altarskåpet
Näshults kyrka altarskåp

Det tredelade altarskåpet tillskrivs den kände bidhuggaren och målaren Bernt Notkes verkstad. Bernt Notke anses vara en av senmedeltidens mest betydande konstnärer i Nordeuropa. Verket tros ha tillkommit någon gång under 1400-talets senare hälft. Mittstyckets skulpturer skildrar Erik den helige, Kristus som smärtoman och den heliga Katarina. Flyglarna består av helgon och apostlar. Flyglarnas tudelade framsidor bär målningar som skildrar dels Passionshistorien dels Gregorius I:s mässoffer. Enligt traditionen togs skåpet som krigsbyte i Polen under det stora nordiska kriget och förärades kyrkan av kapten Lars Fixenhieim på Kullebo.

Om formella regler för försäljning, gåva och arv av jord

Vår kännedom om gårdar under Medeltiden baseras i stor utsträckning på dokument som redovisar transaktioner med jord. Sådana transaktioner var omgärdade med formella bestämmelser om att särskilda handlingar skulle upprättas och inlämnas till tinget i det härad där gården låg. Bilden nedan visar den handling som i avskrift vidimerar hur arvet efter Gjurd Mattsson med bl.a. en gård i Höghult, skulle skiftas mellan barnen till hans två söner. Arvsskiftet hade redovisats till tinget redan 1428. Det framgår inte varför det vidimeras 1446, men det kan handla om att någon släkting ifrågasatt att arvet verkligen var korrekt redovisat i den ursprungliga handlingen. Lagen tillät nämligen en mycket lång bevakningstid för transaktioner med arvegods. De tre sigillen tillhör "fastemännen" som inför rätten skulle garantera att handlingen var äkta.

arvet efter Gjurd
foto: Ann-Sofie Persson, Riksarkivets bildfunktion (klicka på bilden för att förstora den)

Att äga en gård i en by medförde rättigheter till del i allmänning, nyodlingar och fiske. Dessa rättigheter överflyttades alltid på den nye ägaren, vilket direkt uttalas i det gåvobrev som kyrkoherde Finvid upprättade för sin gård i Hillhult. Även i detta fall tog det lång tid mellan Finvids ursprungliga tillkännagivande av gåvan och slutförandet, vilket tyder på att gården var arvegods.

När gården inte var arvegods kunde den avyttras utan att släkten kunde ställa krav på hembud. Jag har redovisat flera sådana avtal i huvudtexten. Gustav Hyiis meddelar således i sitt brev till tinget att Prästakvarn skall tillfalla Birger Trolle och hans arvingar för evärderlig tid. En gård i Horseryd försäljs med informationen att den förvärvats som gåva, sannolikt för att köparen inte skulle riskera inblandning från säljarens släkt.

Jordeböckernas redovisning av böndernas skatter

Serien av årliga jordeböcker för Östra Härad, där Näshult socken ingår, är bevarad från och med 1541. De äldsta årgångarna är alla mycket svårt fuktskadade och synnerligen svårlästa. De lämpar sig än mindre för återgivning i kopia. Jag har därför valt att infoga en bild från 1600 års jordebok.

Bilden visar en del av den första sidan i fogdens redovisning som omfattar 20 ark i folioformat. Det framgår av texten överst att årliga räntan för 1600 är förlänad till Hertig Karl, då formellt Riksföreståndare. År 1604 blir han Kung Karl IX. Där återfinns tre fullständiga exempel på hur hela skattegårdar redovisades: Sven Henningsson i Hillhult, Jon i Långhult och Henning i Giödstorp. Utrymmet på bilden har inte räckt för att redovisa Per i Foglakull i sin helhet.

fogdens redovisning
Från 1600 års jordebok

Skattskyldigheten fullgjordes egentligen kollektivt av en grupp av bönderna, en s.k. gärd. I Näshult fanns det två gärder om sex bönder vardera för socknens tolv hela skattehemman. Jordeboken har en sammanställning av skatteböndernas totala betalningar. Jag har redovisat den i avsnittet om "Böndernas skatter" i huvudtexten. Där har jag också efter bästa förmåga försökt utreda skatternas betydelse för genomsnittsbonden.

En jämförelse mellan fogdens uppgifter om skatteböndernas totala leveranser och de gårdsvisa räkenskaperna i jordeboken visar att de två gärdernas skatter skilde sig endast i detaljer. Båda lämnade 3 skäppor mjöl (rad 2*), 7 skäppor malt (rad 3*) och 5 skäppor korn (rad 4*). De betalade skatt i kontanter, 4 öre och 18 penningar/bonde (rad 1') och levererade fordring för 12 hästar/bonde (de två sista raderna*) och 6 dagsverken/bonde (rad 6*). Alla hela skattebönder bidrog till detta.

Socknens båda gärder för hela skattebönder lämnade dessutom mindre poster av annat slag: den ena 2 lispund smör, den andra 4 lispund fläsk. Det framgår av bilden att Hennings gård i Giödstorp hörde till den första gärden. Enligt bilden skulle vidare Sven i Hillhult och Per i Hillhult ha varit delaktiga i leveranser av fordring för ett får respektive en ko. De senare uppgifterna återkommer dock inte i fogdens slutliga sammanräkning. Kanske har han avstått från utkräva alla detaljer i skattebördan.

Det finns tydliga inslag av kollektiv beskattning i dessa regler. Jag har inte kunnat utröna om bönderna inom en gärd själva kunde bestämma över vem som skulle stå för leveranserna av t.ex. korn respektive fordring av hästar och därmed anpassa skattskyldigheten efter gårdens förutsättningar.

* radnumren refererar till de individuella posterna i bilden ovan.

© Karl Jungenfelt 2009 Creative Commons - Erkännande-Ickekommersiellt(CC-by-nc)