Socknens namn samt by- och gårdsnamnen under medeltiden
I detta avsnitt beskrivs utvecklingen av sockennamnet samt by- och gårdsnamnen under medeltiden. Byar/gårdar identifieras med dagens namnskick.
Varje by/gård har eget avsnitt. Alla by-/gårds-avsnitt har samma uppläggning. På första raden identifieras byn/gården med dagens namnskick och geografisk belägenhet. Belägenheten anges med relevant blad för Ekonomiska kartan (t.ex. Ek 5F9F:x;y) och (GPS)-uppmätta x/y-koordinater för byns ungefärliga mittpunkt.
Sedan redovisas i kronologisk ordning medeltida belägg för by-/gårdsnamnets utveckling. Stavningen följer så nära källan som möjligt. Detta gäller även användningen av versaler och gemener. Om namnet är uppdelat i flera led har tecknen () insorterats vid platsen för uppdelningen. Om två belägg har i stort sett samma stavning redovisas de tillsammans med parentestecken () kring skiljaktig bokstav. Vidare anges årtal och källa för belägget. Använda förkortningar för citerade källor redovisas i särskilt avsnitt nedan.
Slutligen redovisas tolkningar av namnen. I de fall tolkningen har stöd i den vetenskapliga ortnamnslitteraturen anges källan. Citerade skrifter kan sökas i bibliotekskatalog eller på LIBRIS Webbsök: http://www.libris.kb.se. I ett antal fall har det inte varit möjligt att finna vederhäftiga tolkningar. De anges av uttrycket ”mina tolkningar” eftersom de är mindre tillförlitliga.
Förteckning över byar/gårdar i bokstavsordning:
Asgerde (SmH 1564:12, 1 ålafiske) är förmodligen vattenområdet Åsgärde 1:1 på Ek 5F9E: x=6347932; y=1473511.
Beskvarn, by Ek 5F9F: x=6347154; y=1400327.Biskopsquern 1400(?) (LpgPR f28), Biskopsquern (SmH 1544:7, 1 gård), Biskopquarn (SmH 1564:12, 1 gård) Förleden Biskops syftar på den medeltida ägaren, biskopsbordet i Linköping.
Efterleden -quern betecknar kvarn (mina tolkningar).
Björkesbol (endast fastighetsbeteckning)1:2-3 Ek 5F9E: x=6348626; y=1474912.
Birckegardt (SmH 1544:7, öde utjord), Birkisgård (SmH 1564:12, öde utjord).
Förleden Birkis är trädslaget björk (min tolkning). Efterleden -gård behöver inte förklaras.
Ekagård - Norra, Ek 6F0E: x=6351960; y=1475021:
Ekagaard (SmH 1544:7, 1 gård), Ekagård (Smh 1564:12, 1 gård)
Förleden Eka bör vara knutet till riklig förekomst av ek (min tolkning).
Efterleden -gaard hör till gruppen -by, -bo, -torp, -arp, m.fl., som anses ha varit produktiva sedan vikingatiden (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Ekagård - Södra, Ek 5F9E: x=6345162; y=1471813; idag fritidsfastighet.
Ekagårdh in Kullabodum (SDhk 7060; 13560806), Eckk(a)gaard 1400(?) (LpgPR f31),
Eckegaarden (före 1500, ATjb s. 59), Ekagaard (SmH 1544:7, 1 gård), Ekagård (Smh 1564:12, 1 gård).
Förleden Eka bör vara knutet till riklig förekomst av ek (min tolkning).
Efterleden -gaardh hör till gruppen -by, -bo, -torp, -arp, m.fl., som anses ha varit produktiva sedan vikingatiden (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Fly, by Ek 5F8G: x=6342252; y=1481931.
Flie (SmH 1544:7, 1 gård), Flyy (SmH1564:12, 1 gård).
Namnet syftar på närliggande sankmark (min tolkning).
Fåglakulla, by Ek 6F 0E: x=6352760; y=1473225.
Foglekulle (SmH1544:7, 1 gård), Fåglakulla (1564:12, 1 gård).
Förleden fogla är rimligen fågel (min tolkning).
Efterleden kull(e) är terrängbeskrivning, ”högt beläget” (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Götestorp, by Ek 5F9E: x=6347696; y=1473956.
Gödatorp 1400(?) (LpgPR f35, osäkert), Götztorp SmH1544:7, 1 gård), Gödstorp (SmH 1564:12, 1 gård):
Förleden Göda är genitiv av fornsvenska personnamnet ”Göte”. (Fredriksson, Ingvar: ”Svenska personnamnsstudier ” (Uppsala 1961)).
Efterleden -torp betyder ”nybygge, nyodling, utflyttad gård”, produktivt från vikingatid (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Betydelsen blir ”Götes nybygge”.
Haddarp, by Ek 5F9E: x=6348763; y=1474779.
Haddatorp (SDhk 5803; 13490701), Haddatorp 1400(?) (LpgPR f35), Haddetorp (SmH1544:7, 3 gårdar), Hadd(a?)torp (Smh 1564:12, 3 gårdar).
Förleden Hadda är genitiv av mansnamnet Hadde (Lindquist, Nathan: ”Dialekter och ortnamn i Nössjöbygden” s. 56 i ”Nässjöbygden och sparbanken: minnesskrift med anledning av sparbankens sjuttiofemårsjubileum”(red Lindgren Arthur)).
Efterleden -arp är en ofta förekommande utveckling av torp (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff). Betydelsen blir ”Haddes nybygge”.
Hillhult, by Ek 5F9E: x=6346613; y=1472345.
Hildehult (SDhk 1246; 12830728), Hyldaehult (SDhk 1920; 13000801), Hyllult (SDhk 17669; 14110623), Hildahult 1400(?) (LpgPR f38), Hilult (SmH 1544:7, 1 gård), Hilhult (Smh 1564:12, 2gårdar).
Förledenär mansnamnet Hille ? eller kvinnonamnet Hild(e)a?, min tolkning.
Efterleden –hult betecknar skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Betydelsen blir ”Hilles eller Hildas skogsdunge”.
Horseryd, by Ek. 5F8E: x=6344822; y=1471930.
Harongzruth (SDhk 6769; 13540815), Haroksrydhe (SDhk 7155; 13570318), Haruxrådhe (SDhk 7376; 13580621), horzaryd 1400(?) (LpgPR f38; sannolikt Horseryd i Lannaskede)), haresyørød o. haredzrydh (före 1500, ATjb s. 59)., H(au?)rinsridt (SmH1544:7, 1 gård), Horningsriid (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden Harongz/HaroksHarukx/m.m. är genitiv av fornsvenska mansnamnet Haroker (Arkivet för ordbok över Sveriges medeltida personnamn, (SOFI Uppsala )). Utvecklingen Haroks->Hårs är svår att följa i alla detaljer. Paralleller finns i ”Hårstorp” i Östergötland. Efterleden –ruth/rydhe/ryd betyder ”röjning”, produktivt från vikingatid (Fridell, Staffan: ”Ortnamnn på –ryd i Småland” (Uppsala 1992))
Betydelsen blir ”Haroks röjning”.
Hultingetorp, gård Ek. 5F9F: x=6345159; y=1478599.
Hultatorp 1400(?) (LpgPR f38, osäkert), Hultingatorp(; Smh 1564:12, 1 nybygge).
Förleden Hultinge(a) är avledning av hult, skogsdunge. (Ståhle, Carl Ivar: ”Studier över de svenska ortnamnen på –inge” (1946)).
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?)(Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff)..
Sammanfattning: ”nybygget i skogsdungen” (min tolkning)
Hulu, by Ek. 5F8G: x=6344239; y=1482466.
Hul(e?) (SmH1544:7, 1 gård), Hulu (SmH1564:12; 1 gård).
Hulu är medeltida beteckning för håla. Lindquist, Nathan: ”Dialekter och ortnamn i Nössjöbygden” s. 56 i ”Nässjöbygden och sparbanken: minnesskrift med anledning av sparbankens sjuttiofemårsjubileum”(red Lindgren Arthur)).
Häggagärde, gård Ek. 6F9E: x=6351733; y=1474646.
Häggatorp (SmH 1564:12), Häggagärde (SmH 1600:6B).
Förleden Hägga anger riklig förekomst av hägg, min tolkning.
Efterleden –gärde tyder på att gården anlagts på utjord till Norra Ekagård eller Näshult?
Hällaverke, gård Ek. 5F9E: x= 6347196; y=1474397.
Hellauic(ke?) (SmH1544:7, 1 gård), Hillaueke (1564:12; 1 gård)
Förleden Hälla syftar på berg i dagen vid ån, min tolkning.
Efterleden –uicke/eke/verke är medeltida ord för utbyggd fångstplats för fisk, min tolkning.
Häradsskögle - Stora och Lilla, 2 byar Ek. 5F8G: x=6343298; y=1480434.
Herretzsköffle (SmH1544:7; 2 gårdar och 1 crono utjord), Häradskögle (otydligt) (1564:12; 2 gårdar).
Förleden Herre/Härsa har givits två tolkningar: 1. mansnamnet Herre; 2. Härads, syftande på läget vid häradsgränsen.
Efterleden –sköffle/sköglo betecknar skog. Produktivt från tidig medeltid.
(Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Höghult - Stora och Lilla, 2 byar Ek. 5F9G: x=6346177; y=1480263.
Hoghult (SDhk 20961; 14280210) och (SDhk 24944; 14460509), Hogahult 1400(?) (LpgPR f38), Högewlt (före 1500 ATjb s.59,1 ödetorp), Högoltt (SmH1544:7; 4 gårdar och 1 ålafiske), Höghultt (SmH1564:12; 4 gårdar, 1 ålafiske och 1 nybygge)
Förleden Hög är genomskinligt.
Efterleden –hult är skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Idanäs, by Ek. 6F0E: x=6353238; y=1434381.
Idhaness (SDhk 14221;13931016), Idanes 1400(?) (LpgPR f39), Ideness (SmH1544:7; 2 gårdar), Ideness (Smh1564:12, 2 gårdar).
Förleden Id(h)a har två olika tolkningar i litteraturen. (Sahlgren J. (1912), s. 71) menar att den syftar på trädet idegran. (Lundgren M. (1892), s.195 )tolkar den som genitiv av kvinnonamnet Idhi
Efterleden –ness betyder udde i sjö. Sjön heter Idanässjön, d.v.s ”sjön med bestånd av idegran på en udde”eller möjligen sjön med”Idas Udde”. Byn vid sjön har fått sitt namn av sjön (min tolkning).
Kejsarekulla, by Ek. 5F8F: x=6344464; y=1477077.
Keseekulla (SDhk26362; 14531130), keysaerkwle (före 1500 ATjb s.59), Key(s)sarekull(e?) (1544:7, 2 gårdar och en utjord), Kesarekull (1564:12, 3 gårdar).
Förleden Kejsare/Keese/keysaer är personbinamnet Kejsare.
Efterleden –kulla betyder högt beläget (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Klemetsskögle, by Ek. 5F9G: x=6346413; y=1481360.
Saknas i Smh1544/64(öde?). Klemedzsköglo (Smh1600:6B; 1 nybygge).
Förleden Klemets är medeltida mansnamnet Kleme(t/n)s med latinskt ursprung.
Efterleden –skögle betyder skog, skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Kullebo, gård Ek. 5F9E:X6345442; y=1472067.
Kullabodum (SDhk 7060; 13560806), Kulleboda (SmH1544:7, 1 gård och 1 ålafiske), Kulleboda (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden Kulla betyder högt beläget.
Efterleden –bodum/boda är boplats, synonymt med gård, by, m.m. Produktivt från vikingatid. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Kullebo-Osatorp (Topografisk karta 1824) är förmodligen Osatorp 1:1 på Ek 5F9E: x=6348244; y=1473511.
Osatorp (Smh1628:3, en äng; AoE).
Förleden Os betecknar åns utflöde ur Serarpssjön.
Efterleden -torp betyder nybygge.
Långaryd, gård Ek. 5F8F: x=6343960; y=1476492.
langaryd 1400(?) (LpgPR f39), longarid (SmH1540:9), longarid, langeriidt (SmH1544:7, 1 gård, Langaryd (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden langa är svag form av fornsvenska adjektivet ”langer”.
Efterleden -ryd betyder ”röjning”, produktivt från tidig medeltid. (Fridell, Staffan: ”Ortnamnn på –ryd i Småland” (Uppsala 1992)).
Långhult, by Ek. 5F8G: x=6343081; y=1482126.
L(a?)ngehultt (1544:7, 1 gård), Langhult (SmH1564:12, 2 gårdar).
Förleden lång syftar möjligen på att byn varit utspridd, min tolkning.
Efterleden –hult är skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Mederhult, gård. Ek. 6F0E: x=6352129; y=1474330.
Med()lhult 1400(?) (LpgPR f45), Medelhult (1564:12, 1 torp).
Förleden Med()l har ingen given betydelse. Kan eventuellt betyda ”i mitten ”, ”mellan”, till skillnad från längst bort, i så fall ungefär ”mitt på Näshults utmarker i NV”, jämför Medryd/Ännaryd i Alseda ((Fridell, Staffan: ”Ortnamnn på –ryd i Småland” (Uppsala 1992)).
Efterleden –hult är skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Mosingetorp, by Ek. 5F9F: x=6345609; y=1476394.
Mosingatorp (SmH1544:7, 1 gård), Mosingatorp (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden Mosinga är inte enkelt att tolka. Kan betyda att kolonisation skett från by med namn på Mos- el. likn., exempel finns i (Ståhle, Carl Ivar: ”Studier över de svenska ortnamnen på –inge” (1946)).
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?).
Njupingetorp, by Ek 6F0F: x=6351637; y=1400465.
hiupingatorp (SmH1541:8), Hiupingatorp (SmH1544:7, 1 gård), Hyupingetorp (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden hiupinga är förmodlingen en avledning av ortnamn eller terrängbeteckning innehållande fornsvenska ordet för nypon ”huipun” (Ståhle, Carl Ivar: ”Studier över de svenska ortnamnen på –inge” (1946)).
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?).
Näsgärde, Ek. 5F9E: x=6347685; y=1474833.
Näs(s)gärda (SmH1600:6B, 1 nybygge)
Förleden Näs innebär anknytning till gård i Näshult, osäker?
Efterleden –gierde är genomskinligt.
Utjord till Näshult, öde under senmedeltid, (min tolkning).
Näshult, by Ek. 5F9E: x=6349532; y=1474468.
nessiohult 1400(?) (LpgPR f47; 2 gårdar), Neshult (gård, by?) (SDhk 36760; 15070400), Nas(o?)lt (SmH1544:7, 3 gårdar), Näshultt (SmH1564:12, 3 gårdar).
Förleden Nessio är äldsta namn på Serarpsjön – sjön med många näs. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff). Bynamnet har redan omkring 1400 utvecklats till enbart Nes, där sjö bortfallit.
Efterleden –hult är skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid.
Näshult, socken
nessiohult (SDhk 1065;12781221 och SDhk 1246; 12830728),næsiohult (SDhk 1171; 12820323), nes(s)yohult (SDhk 1474; 12900105 och SDhk 1914; 13000527), n(N)æs(s)iohult (SDhk4371; 13371111 och SDhk 17668; 14110623), Næssulta (SDhk 17097; 14081004), næshult (SDhk 24348; 14430720), Neshult (gård, by?) SDhk 36760; 15070400).
Förleden nessio/næssio/nes(s)yo är äldsta namn på Serarpsjön – sjön med många näs. (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff). Äldsta belägg där mellanleden sjo/sio/syo fallit bort är från 1408.
Efterleden –hult är skogsdunge. Produktivt från tidig medeltid.
Penningetorp, by Ek. 6F0E: x= 6353293; y=1473650.
Piningatorp (SmH1544:7, 1 gård), Penningatorp (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden Pining kan vara bildat på samma sätt som mosinge i mosingetorp, d.v.s. uttrycket anger varifrån kolonisationen ägt rum (Ståhle, Carl Ivar: ”Studier över de svenska ortnamnen på –inge” (1946)).
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?)(Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Prästakvarn, sannolikt Rösjöholmskvarn; Ek: 5f,9f; x=634 6777; y=147 6912.
Prästaqwarn (SDhk 17097; 14081004), Presste(strom)quern (före 1500ATjb). Öde under 1400- och 1500-talen.Senare uppgifter saknas.
Förleden Pr(ä)est(a)e tyder på att kvarnens avkastning utgick som lön till sockenprästen.
Efterleden –quern betyder kvarn.
Prästtorp, by Ek. 5F8F: x=6343571; y=1478738.
psttorp1400(?) (LpgPR f51), Prestetorp (före 1500 ATjb), Prest(a)torp (SmH1544:7, 2 gårdar), Presttorp (SmH1564:12, 2 gårdar).
Förleden Preste tyder på att gårdens avkastning utgick som lön till sockenprästen innan prästgården avsatts.
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?)(Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Pukarp, gårdar Ek. 5F8F: x=6343247; y=1479586.
Puketorp 1400(?) (LpgPR f51), Pwegetorp (före 1500 ATjb s. 59), Pucketorp (SmH1544:7, 1 gård), Puckatorp (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden Puk/Pwege/Puka är möjligen genitiv av det fornsvenska mansnamnet Puke, min tolkning.
Efterleden –arp är en utveckling av torp (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff). Produktivt från vikingatid. Betydelsen blir ”Pukes nybygge”
Påskakulla, gård Ek. 5F8F: x=6344209; y=1478167 är numera försvunnen. Se 9.4D Påskakullla.
paskakulla (SmH1564:7), pass(k)akulla (SmH1604)
Råsa, Ek. 5F9F(8F): x=6345128; y=1400473.
Rossa (SmH1544:7, 1 gård), Råsa (SmH1564:12; 2 gårdar).
Kan möjligen betyda "beläget i dalsänka med vattendrag, kärr", (Hellquist, Elof:: Svensk etymologisk ordbok (1966, 3:e uppl.)s. 818) .
Rösjöholm, by Ek. 5F9F: x=6345896; y=1400994.
Rysiaholm (SDhk 26536-7; 14540705/06), Röseholm (SmH1544:7, 3 gårdar). Rösiöholm (SmH1564:12, 3 gårdar).
Förleden Rysia/Röse bör relatera till namnet på nuvarande Rösjön. Det kan röra sig om en utveckling ”Ryd/Rid/Ryss/Rö” med den ursprungliga betydelsen ”sjön vid röjningen. Sjön ligger inte långt från de dokumenterade röjningsröseområdena med sannolikt ursprung i bronsålder-äldre järnålder (RAÄ 184), (egen tolkning). ”Ryd” är produktivt från vikingatid.
Efterleden –holm bör ha terränganknytning. Möjligen kan den syfta på en udde i sjön, min tolkning.
Rösjönäs, Ek. 5F9F: x=6346288; y=1400315.
Rösenes (SmH1544:7, 2 gårdar), Rösnes (SmH1564:12, 2 gårdar)
Förleden Rösjö/Rise relaterar till namnet på nuvarande Rösjön. Det kan röra sig om en utveckling ”Ryd/Rid/Rö” med den ursprungliga betydelsen ”sjön vid röjningen. Sjön ligger inte långt från de dokumenterade röjningsröseområdena med sannolikt ursprung i bronsålder-äldre järnålder (RAÄ 184), (egen tolkning). Ryd är produktivt från vikingatid.
Efterleden –näs kan syfta på läget mellan de två sjöarna:Rösjön och Dammen vid Beskvarn, min tolkning.
Serarp, by Ek. 5F9: x=6349017; y=1474143.
Sigrithatorp (SDhk 4371; 13371111), Siretorp (SmH1544:7, 2 gårdar och 1 ålafiske i Ånhult), Syratorp (Smh1564:12, 2 gårdar).
Förleden Sigritha är genitiv av fornsvenska kvinnonamnet Sigrid.
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?);(Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff och Lindquist, Nathan: ”Dialekter och ortnamn i Nässjöbygden” s. 56 i ”Nässjöbygden och sparbanken: minnesskrift med anledning av sparbankens sjuttiofemårsjubileum”(red Lindgren Arthur)).
Utvecklingen av efterleden torp=>arp äger rum under 1600-talet. Betydelsen är ”Sigrids nybygge”.
Smedstorp, by Ek. 5F9E: x=6346249; y=1474436.
Smidztorp 1400(?) (LpgPR f55, osäker), Smidztorp (SmH1544:7 1 gård), Smedstorp (SmH1564:12, 1 gård).
Förleden Smidz tyder på primitiv järnframställning ur sjömalm från Serarpssjön, egen tolkning.
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Svartarp, byEk. 5F8F: x=6343643; y=1477793.
Swartathorp (SDhk 14221; 13931016), Swartatorp 1400(?) (LpgPR f55), Swartatorp (före 1500 ATjb, s. 59), Suartatorp (SmH1544:7, 2 gårdar och 1 öde utjord), Suartatorp (SmH1564:12, 2 gårdar).
Förleden Swarta kan vara genitiv av det fornsvenska personnamnet Swarte (egen tolkning).
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff). Betydelsen blir ”Svartes nybygge”.
Äng, by Ek. 5F9F: x=6348830; y=1400844.
Eng(g?) (SmH1544:7, 1 gård). Eng (SmH1564:12, 1 gård).
Namnet visar att gården upptagits på ängsmark under Haddarp, min tolkning.
Ödmundetorp, byEk. 6F0F: x=6350103; y=1400944.
Emundathorp (SDhk 17669;14110623), Ømondhetorpe (SDhk18720; 14160419), Ømundhatorp (SDhk 19571; 14201111) Em(a?)ndatorp ( SmH1544:7, 2 gårdar), Emundatorp (SmH1564:12, 2gårdar).
Förleden Emund/Ømund syftar sannolikt på det fornsvenska namnet ”Emund”, min tolkning.
Efterleden –torp betecknar nybygge, nyodling. Produktivt från vikingatid (?)(Ekenvall, Verner: ”Ortnamnen”, i Meddelanden från norra Smålands fornminnesförbund och Jönköpings läns Hembygdsförbund (1947) s. 70ff).
Överåkra, by Ek. 5F9F: x=6348358; y=1477481.
Uppgift saknas före 1564. Öfferåkra (SmH1600:6B, 1 nybygge).
Både förleden Över och efterleden –åkra är genomskinliga. Båda är poduktiva sedan vikingatid. Ligger på Ömundetorps ursprungliga utmark? Gården var förmodligen öde under sen medeltid till sent 1500-tal. Mina tolkningar.