Näshult fick sin första kyrkorgel 1744. Det måste ha varit en stor dag när orgeln för första gången ljöd i den vackra nybyggda kyrkan. Men vem spelade på orgeln denna dag? Näshults förste organist tillträdde först året därpå. Man kan misstänka att kyrkoherden Jacob Stockes hustru Margareta Osander hade bett sin bror, den blivande biskopen Osander, att ta med sig en organist från Växjö, när han (förmodligen) kom för att närvara vid invigningen. Eller spelade Sven Axtelius, som hade varit orgelbyggaren Jonas Wistenius lärling och hjälp och som nu bodde i Näshult?
Detta är ett utdrag ur 1697 års koralbok. (Wikipedia Den svenska psalmboken 1697)
Organisterna hade en koralbok, som omfattade samtliga tillåtna och obligatoriska psalmer. Här nedan är avbildat notebladet till den första psalmen, den om katekesen. Det är känt att varje ny organist på 1700-talet skrev sin egen koralbok, förmodligen efter en förlaga. Var det bara en sed eller var de närsynta eller var belysningen dålig eller ville de ha små anteckningar för att hjälpa dem över besvärliga stycken?
1697 års koralbok är koralboken för 1695 års psalmbok. Med psalmbokens rimmade och sångbara melodier blev psalmboken mer betydelsefull än bibeln för ”gemene man”. Dess innehåll kunde många utantill, trots omfånget och mängden verser för varje enskild psalm. Under de 124 år som psalmboken var den enda stadfästa spreds cirka 1,5 miljon psalmböcker i ett otal antal olika upplagor, och nytryck förekom även efter att nästa psalmbok blivit antagen som den officiella att använda 1819 års psalmbok. 1697 års koralbok innehåller 250 melodier till de 413 texterna.
Jag bestämde mig för att ta reda på hur svårt det var att spela denna första psalm, utan större förkunskap än att jag visste att ettstrukna c var mittemot nyckelhålet på orgeln och strax under nedersta linjen på notpappret. Jag drog fram min gamla tramporgel och satte igång. Jag markerade tangenten med klisterlappar där jag ritat notens placering, gjorde en förstoring av notbladet (eftersom jag är närsynt) och trampade igång. Resultatet var nog ganska svårsjunget för församlingen men lät gjorde det. Och enligt kyrkolagen skulle inte församlingen följa organisten, han skulle följa församlingen. Så med lite träning och med en koralbok kanske man kunde lära sig själv att spela.
Henrik Leopold Rohman skulle inte ha hållit med.(Orgelsång sid 100)
1805 utkom Henrik Leop. Rohrman: 100 Kort Method till en tjenlig Choral-Spelning (1801/1805) i svensk översättning. Så här skriver han:
Syftet med orgelspel till psalmsång är i grunden enkelt, formulerat i två delar: ”att derigenom bättre hålla Församlingen i Tonen, och att medvärka till befordran af sann andakt och uppbyggelse. Organisten måste således tänka derpå: att han genom sin spelning håller Församlingen i Tonen, och för det andra: att han derigenom befordrar Andakt och Upbyggelse, eller som är det samma uphöjer den i psalmen rådande känslan.” ”blott okunnige kunna hålla Choralspelning för en ganska lätt och obetydlig sak.”
Den musikaliska delen av gudstjänsten beskrivs i ”Sveriges KYRKOLAG af år 1686, jämte ännu gällande stadganden, genom hvilka den blifvit ändrad eller tillökt, utgifven af A.J. Rydén.”
Redan 1686 års kyrkolag fastslog att det i varje församling skulle finnas en klockare. Dennes uppgifter var att ringa i kyrkklockorna vid bestämda tider och i övrigt stå prästen till tjänste. Klockaren blev också organist, när församlingen fick sina orglar, eller kanske tvärtom, organisten blev även klockare. Klockaren hade också till uppdrag att lära barnen läsa och skriva och blev så småningom folkskollärare, när skolobligatoriet infördes 1842?????
Från 1805 krävdes av organister (och klockare) att de skulle visa intyg på kunskap och färdighet att vaccinera församlingsborna (mot smittkoppor).
Organister i Näshult
För åren 1691-1696 finns ingen organist nämnd, men därefter vimlar det av organister och organistlärlingar.
Hans Zachrisson
Hans Zachrisson i Klementsjögle anges 1710 som Klockaren Hans Zachrisson. 1711 hade han begärt sitt avsked eftersom han var missnöjd med lönen ( se uppsats om kyrkostämman 1711).Han kallas 1712 och 1713 och 1714 fortfarande Hans Klockare (Nt AI:2 s 1). Wikipedia kallar honom för Hans Isaksson, men det måste vara ett misstag. Ingen ny klockare har tillträtt, det är fortfarande Hans med hustru Carin. Han kallas fortfarande klockare vid 73 års ålder år 1752.
Peter Cederstrand 1745-1752
År 1744 fick Näshult sin första orgel och sin första organist. Församlingen hade slagit på stort och vidtalat den framstående orgelbyggaren (och strumpfabrikanten!) Jonas Wistenius i Norrköping att bygga en orgel. Wistenius hade en lärling, dräng, medhjälpare (?) i Sven Axtelius från Virserum, som sedermera skulle bli Näshultsbo i två decennier. Axtelius blev själv orgelbyggare men var kanske inte den mest framstående (Rydeman). Han bosatte sig i Näshult på Höghult Mellangård och gifte sig med Catharina Håkansdotter Dalman. Han bodde kvar i Näshult ända till 1765 då makarna flyttade till Ekeflo i Virserum.
Näshult hade således förmånen av att under 20 år räkna en erfaren orgelbyggare och orgelreparatör bland sina inbyggare. Den stora frågan är huruvida en orgelbyggare också kan spela orgel? Vem skötte organistuppdraget? Förmodligen kunde Axtelius inte spela på de orglar han byggde. Om han hade kunnat det vore det väl troligt att han själv blivit vår första organist.
I stället fick 1745 fick Näshult sin första organist, Peter Cederstrand, som också var klockare. Han stannade här i byn till 1752, då prästen Jacob Stocke dog. Fanns där en koppling? Stocke var god vän med kyrkoherden i Alseda och Peter Cederstrand var organist och klockare i Alseda åren 1755 till 1786. Tyvärr finns det inga uppgifter om varifrån han kom, var han utbildades etc.
Peter Johansson 1754-1759
Den blott nittonårige Peter Johansson tillträdde som organist 1754 och var kvar åtminstone till 1759. Han bodde på Ödmundetorps rusthåll hos Germund.
Börge Wahlgren 1760-1768
Nu dyker Börge Wahlgren, född 23/9 1733 upp. Han är organist och bor på Fåglakulla åren 1760-1763. 1764 flyttar han till Näshults säteri, och gifter sig 11 nov 1764 med Maria Sigfridsdotter, född 1740, som enligt anteckning kom till Kullebo 1762. 1767 lämnar familjen säteriet. De har nu en ett-årig son, Magnus. Nästa gång vi hittar honom (1768) är han arrendator på Ödmundetorps säteri, där änkan Carolina Ulrica Ulfsax säkert behöver hjälp med jordbruket. Hon flyttade till Ökna omkring 1767 och Börge Wahlgren blev inspektor på säteriet. 1784 flyttade familjen till Gotland. Sönerna var scholaris, döttrarna inte.
Sven Persson 1771-1828 bpt FII 50 1828 294
Sven Persson tar över som organist.
Sven Persson född 18/11 1750 i Massamåla (Åseda AI:3 sid 178, AI:2 s 525). Hans föräldrar hette Per Svensson, f 1712, mor Sara Håkansdotter f 1720. Sven hade en syster Kirstin, född 1739 och gift med Sven Nilssoon.
Organist och Klockare i Åseda 1780-1782
Flyttade till Näshult 1782. Enligt Wikipedia var han organist och klockare här i Näshult 1771-1828, då han dog. Innan dess hann han också med att vara organist och klockare i Lemnhult 1778.
Gift med Elisabeth Gudmundsdotter f 3/6 1756 (tvilling Ingebor). Son Johannes, f 1775, Christina f 1779 och Lisa f 1781
Sven Persson med familj bodde fram till 1782 i Källeflaga Långagård (vid Hultanäs) och flyttade då till Njupingetorp i Näshult. (N-t AI:5 p 503
I Källeflaga bodde då också Per Öfverström (f 1736 (s 63 som ovan. Vid Lisas dop var Carl Jeremiasson fadder. I Källeflaga bodde också ryttaren Peter Boman f 1718 död 1777!!!
Sven Svensson omkring 1809-1816
Var organist/ organistlärling, född i 1783-05-06 i Nye- Hade bott i Nässjö och flyttade till Näshult 1806. Bodde i Ö-torp och Rösjöholms Östergård
1816-1825 ff bodde Anders Lindgrens bror Carl Magnus i Boatorp Norregård Lemnhult och på sörgården gården bodde också organisten och klockaren Dån Askling
Anders Lindgren 1828-1868
Från 1828 till 1868 var Anders Lindgren, född 1802, organist och klockare i Näshult. Han var barnfödd i Ödmundetorp, och son till Jeremias Germundsson. Namnet Lindgren tog han antagligen från sin morfar Carl Magnus Lindgren, som bodde på Torp i Lemnhult eller kanske från morbrodern Anders Lindgren, född 1777, också han bosatt på Torp. Kan man i namnbytet spåra en större koppling till moderns släkt och att vår Anders tillbragte tid på Torp?
På Torp bodde organisten Flysell i torpet Sjöstugan, på granngården Gatu bodde organisten Kylberg. Problemet är att de var borta ur bilden innan vår Anders Lindgren föddes, så det kan knappast vara dessa musiker som utbildade Anders. Vår Anders kan inte ha känt sin morfar, som dog 20 april 1783 av ”Ros och Magsjuka”. Den äldre Anders Lindgren (vår Anders’ morbror) bodde på Torp större delen av sitt liv, men åren 1813 till 1825 bodde han på Hultsvik i Korsberga. Det låter med andra ord mindre troligt att Anders den äldre haft inflytande på vår Anders , eftersom han under vår Anders formativa år bodde ganska långt bort.
Men åren 1817 till 1827 bodde organisten Sven Persson i Njupingetorp. Fick vår Anders privatlektioner av Sven Persson? Det låter nog sannolikt.
I Norra Ekagård bodde i början på 1800-talet Johannes Wessman med hustru. Han var son till inspektorn Guldbrand Wessman och antagligen avlägset släkt med de små fröknarna Rutensköld. Han och hans hustru Christina fick sonen Fredrik 1801. Fredrik är den förste vi har hittat som verkligen ser ut att undfå någon slags utbildning på orgel. Prästen antecknade: ”lärer vara organistlärling uti Hultsjö. 1817 18 nov.” Tyvärr dog Fredrik redan 1818, den 22 februari av bröstfeber. Han dog och begravdes i Hultsjö. Samma dag, den 22 februari 1818, dog hans far Johan Guldbrandsson av förkylning. Makan/modern Catharina flyttade till Öland.
Det var bistra tider.
Enligt en notis i Smålandsposten hade organisten i Skede avlagt organist- och klockarexamen vid musikaliska akademin i Stockholm 1831. (MA hemsida uppger att under åren 1814 till 1842 examinerades inte mindre än 600 organister och ca 80 musiklärare, därtill ca 90 skolkantorer http://www.musikaliskaakademien.se/omakademien/historik.38.html
Johan Peter Svensson
Orgelnist och lärare i socknens skola klockare kandidat??. Husförhör 1851-1855 sid 62. Bodde hos Anders L i Prästtorp Västergård. Född 1826-01-25 i Näshult son till Sven Petersson i Norra Ekagård (icke att förväxla med organisten Sven Persson i Njupingetorp, död 1832.
Anders Lindh (tillfälliga inhopp, kanske)
Mellan åren 1861 och 1869 ägdes och beboddes Svartarp Stora av den förre organisten Anders Lindh. 1869 flyttade han och hans stora familj till Åseda. Att döma av de många barnens födelseort hade han mestadels verkat i Kristvalla. Anders Lindgren hade fortfarande tjänsten, men kanske Anders Lindh inskred när Anders Lindgren kände sig krasslig.
Organistkandidaten Daniel Fredrik Jönsson är upptagen bland andra personer ”på okänd vistelseort”1866 -1875. Han är född 21/10 1827 i Järeda. Det framgår inte vilken koppling han hade till Näshult och varför han upptagits i denna lista.
När Anders Lindgren dog satte man in följande annons i Helsingborgs Tidning:
Karl Johan Sjöström (kortvarig)
Den 2 maj 1871 flyttade organisten och klockaren Karl Johan Sjöström, född 28/6 1843, in som hyresgäst på Kullebo. Han kom närmast från Korsberga, där han var född. Samma år flyttade han in till Serarp Norregård, fann en hustru och försvann till Skirö. Hans fru hette Brita Karolina Vilhelmina och var dotter till Karl Peter Borgh, kyrkoherde i Näshult 1863 till 1871, och därefter kyrkoherde i Älghult. Sjöström blev organist och folkskollärare i Skirö.
Den 10 april 1869 satte man in med nedanstående annons likalydande i Helsingborgs Tidning
Den 6 november 1873 satte man in en annons i Helsingborgs Tidning, nästan likalydande med den ovanstående. Den 28 oktober 1873 och den 13 april 1869 fanns annonsen i Bohusläns Tidning.Svenska Posten 1873-10-30; Svenska posten 1875-03-04. Hvad Nytt 1874-01-23
Johan August Blomberg 1875-1891
Här är mannen som gav namn till Blomhult, det stora röda huset intill Lindeslund. Han var orgelnist och klockare, född 23/8 1831 i Stenberga, gifte sig 1867 med Ingrid Maria från Högsrum och fick en bonusdotter Emma Elise Nilsdotter, född 1852, och en dito son Johan August Nilsson, född 1846. Sonen flyttade till Runstens fsg på Öland och dottern gifte sig 1883 med en delägare till Äng, Johan August Svensson. De fick en dotter, Agnes Maria, född 1884.
Blomberg benämns fd organist 1892.En av sönerna på Höghult mellangård, Gustav Adrian Svensson, tituleras organistkandidat. Han försvann till Sallerup (M) 1882.
Carl Gustaf Ågren
Carl Gustaf Ågren flyttade till Näshult 1893 och blev organist, klockare och skollärare. Han flyttade hit från Ljung i Östergötland där han också var född. Han gifte sig 1893 med Selma Sofia Andersson, också hon från Östergötland, närmare bestämt Ringarum. Under tiden i Näshult fick de två söner och en dotter. Familjen bodde i skol- och sockenstugan, som även användes som ???? Ågren var skollärare i Linköping från 22/5 1889. Han tog organistexamen i Linköping 3/6 1892. Ord vald den 4/4 1893, tillträdde 1/7 1893.
Ågren sökte 1897 den lediga platsen som folkskollärare i Ekebyborna, men förlorade mot Herr C G Nykvist från Vartofta med 300 röster mot 700. Tranås Tidning 29 oktober 1897.
Karl Johan Pettersson i Sjövik var orgeltrampare och eldare. Första gången dessa funktioner antecknas i husförhör
Otto Alfred Jeremias Lindgren organist stud fil mag född 1878-05-05 se A11:1 1900-13 sid 114. Barn till Stina Maria Karlsdotter och avlidne Johan Peter Jonasson Rösjönäs Västergård
slut
Sammanställt av Eva Kornby, Haddarp Näshult,
Källor
- Högberg, Per: Orgelsång och psalmspel. Göteborgs Universitet 2013
- 1697 års koralpsalmbok i tabulaturnotation
Malin Andersson Klockaren