Dragonen Petter Jonasson Piff från Modala dragontorp under Smedstorp i Näshults socken såg ut ungefär så här. Visst var han stilig i sin tjusiga uniform! Lägg särskilt märke till polisongerna och mustaschen som var obligatoriska!
Uniformen var noggrant utformad.
År 1799 finner vi smålänningarna skrudade i en uniform som delvis överensstämmer med vidstående bild: en mörkblå kort jacka med gul krage och gula ärmuppslag samt bröstinfattning av gult band och tre rader knappar. Till detta bars långbyxor av sämskat bockskinn samt svarta stövlar. Bestämmelsen gällde också halsdukarna vilka skulle vara svarta och vita. Midjeskärpet för regementet skulle utgöras av ett knutskärp av blått och gult ullgarn. Regementet bar till detta hög hatt.
Huvudbonaden på bilden är av ett helt annat slag. Det rör sig om en dragonmössa från 1805, då avtal träffades om leverans av 600 dragonmössor med vita plymer, vilka skulle ersätta de då i bruk varande ”Hattar med prydnader”.
Andra detaljer som tillkom i början av 1800-talet gäller polisonger och mustascher. Redan 1802 stadgades det att manskapet i armén skulle anlägga polisonger av den typ som återfinns på bilden. Ifråga om mustascherna gällde att de skulle ”afklippas vid mundvikarna och svärtas”.
Sammantaget får vi här ett riktigt återgivet utseende på en menig smålandsdragon år 1808. (citerat från Kalmar Läns museums hemsida)
Petter Piff antogs 1802 som dragon vid Smålands Lätta Dragoner. Han var 5 fot 7 tum lång. Hans häst var 1804 en tioårig ”wallack med bläs” vid namn Tour. Så mycket kan vi inhämta av generalmönstringen. Som en kuriositet kan nämnas att hans kollega i Hillhult hette Nils Puff. Näshults egna Piff och Puff!
Dragonen på Modala underhölls 1804 av Magnus Persson, Petter Carlsson, Abraham Ingeson och enkan Maria, alla på rusthållet Smedstorp.
Det går inte att reda ut varifrån Petter kom. Han var född 1783 . Det året föddes en Petter Jonasson i Fly, son till Jonas Magnusson i Fly, men om det var Petter vet jag inte. Petters hustru Stina var född 1774 i Åseda, men kyrkböckerna är så blekta att det är allt jag vet.
Petter hade oturen att leva under Napoleonkrigen. Just åren 1808 och 1809 måste ha varit bland de värsta Sverige har upplevt. Ryssen anföll från öster och kapade till sig Finland. Danmark-Norge anföll både från väster och söderifrån, i enlighet med sin pakt med Napoleon. Napoleon kapade åt sig Pommern. Och Gustav IV Adolf hade över huvud taget inget begrepp om realiteter och var nästan lika duktig på att köra Sverige i botten som Karl XII hade varit,
Under Petters sju år på regementet hände följande. Hela regementet var ju inte inblandat i aktionerna i Pommern, så jag vet inte om Petter verkligen var med om det. Det var en generalmönstring för ”Kommenderade till Pommern” i Carlsberg 1807 och i den är inte Östra Härads Squadron med, så man kan ju hoppas att han fick stanna hemma.
Reg:tet, som från 1792 ansågs såsom lätt kavalleri, erhöll år 1801 benämningen Smålands Lätta Dragoner. Våren 1806 öfverfördes till Pommern deraf 4 sqvadroner, af hvilka 2 med öfv. Löwenhjelms afdelning i slutet af Aug. sändes till Lauenburg; de båda öfriga 2 följde i Oct med öfv. Morians afdelning, som skulle aflösa den förra med undantag af förstnämnde 2 sqvadroner. Af de 4 i Lauenburg sålunda befintliga sqvadronerna, blefvo 2 krigsfångne på Travefloden d. 6 Nov., men de öfriga tvenne undkommo jemte Öfv. Morian till Stralsund (se härom vidare i ant rör. Första Lifgrenadier-reg:tets List.). De sistnämnde sqvadronerna bevistade sedermera fästningens blokad vintren 1807, deltogo i utfallet d. 1 April samma år, hvarigenom Fransmännen jagades ur svenska Pommern, samt d. 16 April i den blodiga striden vid Alt Kos en o w, då Fransmännen tvingade Svenskarne att åter draga sig tillbaka inom egna gränser och afsluta vapenhvilan vid Schlatkow d. 18 April. De tvenne dragonsqva-droneme vistades sedermera i Pommern, till dess svenska armén genom konventionen i Stralsund d. 7 Sept nödgades utrymma landet och återgå till Sverige. Åren 1808 och 1809 lågo Smålands dragoner i Skåne samt utgjorde en del af den derstädes mot Danmark under Fältmarskalken Tolls befäl sammandragna armén. (Anteckningar rörande svenska regementenas historia, Julius Mankell, på nätet.)
1808 och 1809 var Petter stationerad med sitt regemente i Malmö. Svält och sjukdomar härjade, det var brist på allt och där dog Petter i mars 1809. Han blev 26 år. Jag har inte kunnat hitta några uppgifter om strider i Malmö utan han dog sannolikt av sjukdom.
Ingressen till bouppteckningen, i all sin kärva saklighet, ger en rysansvärd bild av den verklighet man hade att leva med på den tiden.
År 1809 den 9nde augusti infandt sig under tecknade uti dragontorpet Modalla under rusthållet Smestorp och Näshults socken för att för rätta bouppteckning efter af ledne dragonen manhaftige Petter Piff som med dödden från led utti Malmö den 16 näst ledne martti dock efter under rättelse sig efterlemnat enkan Stina Jönsdotter med 2ne små barn, sonen Jonas Petter ett år och 2ne månader gammal.dottren Anna Stina 4 år och 8 månader och till deras förmyndare före slogs rust hållaren Inge Abrahamsson i Smestorp, som äfven är närvarande för att de omyndigas rätt och rätter beakta; enkan Stina Jönsdotter förmantes att uppgifva qvarlåtenskapen så den der befinns så att hon kan det mäd ed bekräfta om skulle astundas och förrättningen företogs och befanns som följer… (Bouppteckningen FII:32 571 (bild 380))
Stina bodde kvar i torpet till 1811, då hon försvann. Den nye dragonen hette Johannes Smitt, med familj. Han hade bättre tur. Han bodde på Modala till 1825, då han och familjen flyttade till Åseda.
//Eva Kornby, Haddarps soldattorp 2016