Tiden kring 1914 utgjorde en viktig epok i det småländska jordbruket. Mekaniseringen hade vunnit inträde. Nu gällde det jordbruksmaskinerna. Så t.ex. hade det kommit i handeln en slåttermaskin, på vilken man kunde koppla en s.k. skördeapparat, med vilken man med foten kunde lägga av lagom stora högar som man kunde binda en eller flera ”nekar” eller kärvar av. Med slåttermaskinen kunde man inte blott meja av en klövervall utan även skörda ett sädesfält.
I samband med jordbrukets rationalisering i slutet på 1800-talet tvangs många bönder ut på gästarbete, framförallt vintertid.
Här ses tre Näshultsbönder, fotograferade vid gästarbete i Hälsingland på 1880-talet.
Men det kom också andra moderna maskiner. Ringvälten ersatte den förut använda träbulten. Hästräfsan och såningsmaskinen underlättade var på sitt sätt olika arbetsområden. Jordbruket, som förut sysselsatt många och givit arbete åt både män och kvinnor, började att rationaliseras. Följden blev att den arbetskraft som förut varit sysselsatt inom jordbruket fick söka sin utkomst inom andra områden bl.a. industrien. Det var också som om drömmen återuppvaknade om resan till Amerika, drömmen om lyckan i det stora landet i väster. Detta blev en stor åderlåtning av landsbygdens ungdom. Men det var inte endast Amerika som hägrade, det var också städerna.
Men många ungdomar sökte även att t.ex. genom vidare utbildning på någon lantbruksskola få sin utkomst säkrad i livet. Nordiska lantbruksskolan Hagaberg, var främst avsedd för utbildningsskötsel av mindre jordbruk, men drevs på samma sätt som lantbruksskolorna i övrigt. Där gavs också utbildning i trädgårdsskötsel. Sörängens folkhögskola var en annan läroanstalt där man fick undervisning i såväl praktiska som teoretiska ämnen.
Det var också ungdomar som sökte sig till seminarierna för att utbildas till lärare, men även prästkallet hägrade för många och Fjellstedtska skolan i Uppsala var målet för denna utbildning. Att många näshultsungdomar under årens lopp nått sitt mål att få fortsätta sina studier märktes tydligt vid t.ex. midsommar då ungdomarna samlades runt midsommarstången, då talade de vita studentmössorna sitt tydliga språk. Från Näshult har också under årens lopp präster, lärare och läkare kommit ut på skilda platser i landet, såsom kyrkoherden och den riksbekante klockmakaren Lundin, Linneryd sedemera Nottebäck. Prosten i Mönsterås John Sjöberg. Prosten i Oskarshamn Arvid Åstrand. Överläkaren vid Kalmar lasarett Albin Sjöberg för att nämna några. Alla äro nu borta. I och med att ungdomen fick lämna sin hembygd för att söka sin utkomst på annat håll, så minskade ju folkmängden, men det fanns även andra orsaker. Spanska sjukan härjade svårt liksom lungsoten och här var det kanske främst barnen som drabbades.