Smedstorp är knappast någon sen röjning. Här finns två rösen med hällkista från bronsålder eller äldre järnålder och det går att se hur man odlade marken redan då. Efter 4000 år kunde man fortfarande se märkerna efter likbränningen.
Under järnåldern fick man bättre redskap, jorden gick att utnyttja effektivare och folk flyttade till fetare marker. Och blev fler. Så så småningom drevs de ut i utmarkerna igen och folk började odla i Smedstorp, förmodligen under vikingatid. Med ny teknik i redskapen gick det att utnyttja även magra åkrar. Antagligen var det då gården fick sitt namn. Ändelsen torp är typisk för vikingatid. Hänvisar namnet till en smed eller är det en förvrängning? Det vore intressant att hitta en smältgrav här eller åtminstone veta om det finnns malm i gölarna. Det finns ju gott om kärr, gölar och myrmark här så på vikingatiden kan det nog ha varit mera sjölikt. Fraktade man verkligen malm från Serarpasjön och hit?
Folkmängden ökade stadigt här i socknen. Sedan kom digerdöden på 1300-talet, med jämna uppblossande av pesten under ett par hundra år. Många av gårdarna här i socknen lades öde, de få kvarvarande människorna flyttade till fetare marker, igen. Historien upprepade sig.
På 1500-talet var Smedstorp skattehemman. Många av socknens gårdar var domkyrkogårdar eller frälsegårdar, men Smedstorp var självägt. Den förste som nämns vid namn är Lars 1533-1543
Franzén gjorde 1975 en intervju med Oskar, som berättade att när den nya vägen anlades hittades skelettet av en häst. Jfr Holma. Betslet finns på Vallby. Man hittade också 3-400 år gamla mynt.
Jordeboken från 1645 beskriver Smedstorp. ”Åkern består av mulljord och svartjord. Hårdvallsäng. En bäckekvarn går vår och höst. Skog och utmark till nödtorft. Litet fiske i gölen i kohagen”.
1700
Enligt mantalskrivningslängden var den ende skattskyldige på Smedtorp bonden Pär. Ryttaren hette Jon. Ryttartorpet var avhästat. Det var dyrt att hålla en häst åt ryttaren.
Omkring 1750
Omkring 1750 bodde på gården Inge Persson, då 61 år, med hustru Brita Jonsdotter och sonen Abraham, samt den 19-åriga pigan Lisa Christina från Stenberga. På gården bodde också Per Pärsson Appelqvist med familj, samt Lisa Jonsdotter, 95 år gammal. Appelquist hade varit ryttare för Södra Ekagård med fick avsked på grund av dålig syn 1739. Ryttaren på ryttartorpet hette Per Svedbom och han flyttade så småningom till Boda i Stenberga.
1775
1775 hade Abraham tagit över gården och hustrun Christina hade fött tre barn, Johannes, Esaias och Brita Catharina. Nu började det bli gott om folk på gården. Jonas Carlsson (död 1797) med hustru Christina Abrahamsdotter, Carl Carlsson med hustru Elisabeth Börjesdotter och tre barn, Johan Isaksson med hustru Maria Jonsdotter och två barn samt änkan Karin Jonsdotter.
BÖRJAN AV 1800 TALET
i början av 1800-talet var ägaren Inge Abrahamsson son till Abraham Ingesson, son till Inge Persson. Hyresgäst hos honom var från 1818 Helena Sofia Ehrenström, född i Åseda 1769, dotter av ryttmästaren Adolf Fredrik Krusell och Anna Regina Stålhammar. Hon hade varit gift med häradshövdingen Ehrenström, son till Anders Ehrenström, och ägare till Näshults säteri. Anders hade ägt både Kullebo och Näshult, så vad hände med rikedomarna?
Den andra hälften ägs av Petter Magnusson, 24 år.
Omkring 1830 beboddes ryttartorpet av en Johannes Sir. Hans son Johan Fredrik Johansson Sir arrenderade gästgiveriet i Serarp i mitten på 1800talet och familjen har som vi vet stannat i byn.
I storskifteskartan 1815 över Smedstorp finns en äng som kallas Mormors Äng. Ganska rart tyckte jag. Men vem var mormor? Det finns också en mosse som kallas Spetzbergs Mosse, antagligen efter Anders S, född i Råsa och knekt på Haddarp 81 omkring 1740. Eller tog han namnet efter mossen? Vad betyder Laspjellet? Trumpetarebacken? Lortbacken och Kyrkefloen? Sidden och Stafrakian? Wedkastlandet? Skakärret? Jag tycker det vore värt att rädda alla dessa gamla platsnamn. Det finns en historia i varje namn.
MITTEN AV 1800TALET
Hälftenägare omkring 1850 var Johan Fredrik Boman. Han kom från Ånhultsberg och gifte sig med Eva Sophia Ingesdotter, dotter till Inge Abrahamsson. Johan Fredrik var son till Petter Boman, en bror till min farmors farmor Lisa Boman. Hon och min farmors farfar var också faddrar när Johan Fredrik föddes. Ibland tror jag att jag är släkt med varenda människa här i trakten! Johan Fredriks barnbarn hette Frans Emil Bohman och var handlare här i byn tills han flyttade till Graneberg i Götestorp och öppnade affär där.
Den andra hälften ägdes av Lars Magnus Petersson, som hade gift sig med Inge Abrahamssons dotter Helena Maria. Lars Magnus var född i Hulu.
1868 var det torrår. Det föll inget regn från april till den 20 september. Kreaturen låg döda i markerna.Den 20 september var det Ebba marknad, som skulle bli den sista.
OMKRING 1880
På 1870 talet brann 3 hus. Vad Oskar kallar brännkassan var på 400 riksdaler.
Hälften av Smedstorp ägdes Lars Gustaf Petersson, med hustru Stina Maria Johansdotter. De var födda i Näshult 1842 resp 1845 och tyvärr är födelsenotiserna för de åren omöjliga att läsa, så jag vet inte vem som var föräldrar.
En fjärdedel hade överlåtits från Lars Magnus Peterson till sonen Anders Magnus Larsson. Pigan Ida var syster till Anders Magnus.
Den sista fjärdedelen Johan Peter Andreasson, född 1841, oläslig födelsenotis.
1890-TALET
Lars Gustaf Petersson ägde halva gården.
Anders Magnus Larsson ägde en fjärdedel.
Ny ägare till ¼ var Karl Johansson, från Åseda, och hans hustru Anna Helena, Lemnhult
1908
Omkring 1908 flyttade Johan Alfred Isaksson med hustrun Amanda Sofia till Smedstorp. Det första barnet som föddes här var Greta, Mariannes mamma. Och nu blir det Mariannes historia.
****************************************
Denna föga vetenskapliga utredning gjordes inför en byavandring i Smedstorp och vi har beslutat att publicera den som den är. Nya uppgifter om Smedstorp kommer att publiceras vartefter. Bevaka denna sida! Nu finns det en ny artikel om människorna i Smedstorp här.
Eva Kornby, Haddarp, Näshult
Mer om soldaterna i Smedstorp.
Smedstorp var ett rusthåll och här nedan är en lista på de unga män, som helst hade stannat hemma med familjen i Smedstorp men som tvingades ut i kriget. Fast Pommerska kriget verkar ha varit värst!
Ryttaren Per Smedbom, vid Smålands kavalleriregemente, deltog i Pommerska kriget och var uppenbrligen med vid Stenhagen där en stor del av ryttarna från Näshult blev fångna. Lars Hillström, Hillhult, dog 1756. Petter Sederstrand, Serarp, blev fången. Jonas Öfverström, Höghult, blev fången, Magnus Kejsendal, Kejsarkulla, blev fången i Fehrbellin, Johan Biörn, Svartarp, blev fången i Stenhagen. Jonas Hörberg, Lilla Häradssjögle, blev fången i Fehrbellin, Carl Siögren, Stora Häradssjögle, blev korpral, Elis Swanberg, Fly, blev fången i Stenhagen. Johan Löfberg, Höghult, blev fången i Stenhagen.
Per Smedbom blev av med sin häst.
| Soldatens namn | Tjänst från år | Tjänst till år | Född år | Ålder vid antagn | Ålder vid avslutn | anmärkning; avslutning pga |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Jon Ericsson | 1692 | 1701 | ersatt 1701; ej uppgift | |||
| Sven Gudmundsson | 1702 | 1705 | död 1705-07-28 | |||
| Pähr Svensson | 1705 | 1708 | död | |||
| Johan Hammarström | 1710 | 1733 | 1685 | 25 | 48 | avgår GM 1733 |
| Jonas Widerström | 1733 | 1740 | 1708 | 25 | 32 | avgår GM |
| Carl Widerström | 1741 | 1753 | 1711 | 30 | 42 | skada vid strider i Finland, underhåll |
| Petter Smedbom | 1754 | 1790 | 1730 | 24 | 60 | död 1790 |
| Jonas Bergström | 1767 | 1791 | 1747 | 20 | 44 | fel på höften |
| Johan Wigör | 1792 | 1794 | 1767 | 25 | 27 | avsked; hörselfel |
| Magnus Björk | 1794 | 1798 | 1771 | 23 | 27 | rusth. begär avsked |
| Peter Piff | 1802 | 1809 | 1783 | 19 | 26 | |
| Johannes Smitt | 1809 | 1825 | 1786 | 23 | 39 | e.u. |
| Erik Färm | 1825 | 1828 | 1804 | 21 | 24 | återbetalar legan;svag |
| Peter Svärd | 1828 | 1862 | 1807 | 21 | 55 | avsked |
| Anders Gustaf Stark | 1862 | 1883 | 1841 | 21 | 42 | reg uppplöses |