Kyrkoherde Steno Wikbom i Näshult och hans hustru Maria Elisabeth Stocke fick en son, Jacob Fredrik Wikbom, född 1762.
Herdaminnen, som kortfattat berättar om prästernas barn, säger om denne Jacob Fredrik att han var student i Uppsala 1781 och ”äventyrare”.
Som material till en biografi lät ju detta lovande. Men efter att förgäves ha letat efter Jacob Fredrik på alla upptänkliga ställen, fick jag dra slutsatsen att hans ”äventyr” inte kan ha varit särskilt spännande. Ingen hade i alla fall beskrivit dem.
Det fanns en anteckning om Jacob Fredrik i Uppsala universitets matrikel över medlemmar i Smålands nation. Här angavs han vara ”aventurier”, alltså äventyrare på franska. Han hade inte avlagt några examina, utan den enda upplysningen förutom datum för inträde i nationen var just detta enda ord, aventurier.
Det finns flera konstigheter med denna anteckning. Först och främst var den på franska. Den borde varit på latin. Vidare innehåller matrikeln normalt inte svepande beskrivningar av studenternas kynne, och heller inte omständigheter som inte hänför sig till universitetet. Kan den som överförde det handskrivna originalet till den tryckta matrikeln ha läst fel? Handstilar på 1700-talet kan vara knepiga.
Jag tror att det ska stå ”abituriens” eller någon liknande form. Det betyder på latin ”den som ämnar bortgå”.
Jacob Fredrik hoppade med andra ord av universitetsstudierna.
Senare fick jag se en kopia av hans mammas bouppteckning från 1795. Där anges han vara ”vice bankosekreterare”, dvs en underordnad position på Riksbanken, f ö samma jobb som Carl Michael Bellman hade ett tag.
Så där försvann min äventyrare och ersattes med en bankkamrer. Snopet! Forskarens liv är fyllt av besvikelser.
// Eva Kornby, Haddarp, Näshult mars 2013