Av Cajsa Sandberg-Eriksson
(från Forna tiders Näshult, en sockenbok, 1975)
Skiftesmaterialet, som ligger till grund för denna lilla sammanställning om laga skiften i Näshult, är i stort sett komplett. Av naturliga skäl finner man då inte namn på hemman som aldrig laga skiftades under 1800-talet. I övrigt finns det några hemman som verkligen skiftades men där det efterlämnade skiftesmaterialet inte har varit så utförligt att det har gått att jämställa och jämföra med de övriga skifteshandlingarna.
Skiftesväsende är delvis ett upphörande av bytvånget och ägoblandningen på den odlade jorden. Delvis en uppdelning av allmänningsjord och utmark på de olika bydelägarna. Man ville ta bort det s k ”bytvånget” med den gemensamma planeringen för markens skötsel och ersätta den med de enskilda jordbrukarnas initiativ och beslut. En tanke bakom detta kunde vara att man ansåg att jordbruket skulle bli effektivare så, och kunna försörja den alltmer ökande befolkningen. En annan tanke kunde vara att man skiftade därför att det laga skiftets principer föll i linje med andra ”nymodigheter” i 1800-talets Sverige.
Det är svårt att överblicka vad som blev det egentliga resultatet av ”bytvångets” upphörande. Man kan tro att det blev svårare att upprätthålla en social gemenskap, då man inte längre var tvungen att träffas och diskutera jordens skötsel. Mer betydelsefullt var kanske en annan konsekvens av det laga skiftet, den s k utflyttningen. Den innebar vanligtvis att en eller flera av bydelägarna på ett hemman fick flytta sig själv och sitt hus till en annan plats. Tanken bakom detta var att varje delägare skulle ha sina ägor i ett någorlunda sammanhang och sina åbyggnader i anslutning därtill.
Det laga skiftet kom i och med en ny lag år 1827. Den lagen stadgade bl a följande ”oskiftade eller redan skiftade men sammanblandade ägors utbrytning i så stort sammanhang, som deras beskaffenhet och belägenhet utan någon delägares förfång, kunde medgiva.” I detta låg att alla delägare skulle erhålla jämngoda lotter, var och en i förhållande till sin andel i byn. Ingen fick bli lidande varken genom hur ägorna låg eller genom att bli tillskiftad för mycket av den sämre jorden.
Det laga skiftet förrättades av en lantmätare med biträde av två gode män, och för ett skifteslag, med vilket man huvudsakligen avsåg by eller enstaka hemman.
Låt oss titta på skiftesförloppet i Näshult socken.
| Skifteslag | Fastställt skifte | Skifteslag | Fastställt skifte | |
|---|---|---|---|---|
| Fåglakulla | 1831 | Smedstorp | 1849 | |
| Lilla Höghult | 1833 | Kejsarekulla | 1850 | |
| Långhult | 1836 | Mederhult | 1851 | |
| Serarp | 1839 | Göthestorp | 1852 | |
| Stora Höghult | 1842 | Idanäs | 1853 | |
| Horseryd | 1843 | Fly | 1855 | |
| Penningetorp | 1843 | Prästtorp (Östergården) | 1856 | |
| Råsa | 1843 | Ekagården (Norra) | 1857 | |
| Lilla Svartarp | 1843 | Stora Hillhult | 1863 | |
| Hulu | 1843 | Klementsjögle | 1863 | |
| Pukarp | 1846 | Haddarp (Västergården) | 1865 | |
| Äng | 1847 |
Det tycks vara en koncentration av skiften mellan 1841 – 1845 i Näshult socken. Om man jämför med skiftena i länet i övrigt, så finner man att Näshult socken skiftades tidigt i förhållande till övriga i Jönköpings län.
Låt oss här anknyta till både skiftesförloppet och utflyttningen och titta på hur man flyttade på hemmanen i Näshult.
| Skifteslag | Antal delägare | Antal utflyttade |
|---|---|---|
| Fåglakulla | 3 | 2 |
| Lilla Höghult | 3 | 1 |
| Långhult | 2 | 0 |
| Serarp | 2 | 1 |
| Stora Höghult | 6 | 5 |
| Horseryd | 2 | 1 |
| Penningetorp | 2 | 0 |
| Råsa | 4 | 2 |
| Lilla Svartarp | 3 | 1 |
| Hulu | 3 | 1 |
| Pukarp | 2 | 1 |
| Äng | 2 | 1 |
| Smedstorp | 3 | 1 |
| Kejsarekulla | 4 | 1 |
| Mederhult | 5 | 0 |
| Göthestorp | 3 | 0 |
| Idanäs | 3 | 0 |
| Fly | 4 | 2 |
| Prästtorp (Östergården) | 2 | 0 |
| Ekagård (Norra) | 3 | 0 |
| Stora Hillhult | 4 | 2 |
| Klementsjögle | 2 | 1 |
| Haddarp (Västergården) | 2 | 0 |
De 23 skifteslagen rymmer 69 olika delägare och av dessa utflyttade 23 stycken eller 33%. Nära en tredjedel blev alltså tvungna att söka sig ny boplats, att flytta sitt hus, sina uthus, fruktträdgården (i den mån den gick att flytta), kökslanden, att finna sig en ny plats att ta vatten ifrån samt ordna vägar. Hur allt detta påverkade förhållandena på bygden är svårt att säga så här långt efter, men man får väl tro att det upplevdes omstörtande för dem av traktens befolkning som fick flytta.
Ladugårdsbygget på Östergården, Haddarp
Nyodlingen var, från slutet av 1700-talet till omkring år 1870, omfattande i Sverige. Enligt tabellerna i Sveriges Historiska statistik skulle rikets åkerareal under åren 1800 – 1870 ha ökat med 200%. En rad faktorer påverkade åkerarealens utveckling under 1800-talet. Folkökningen var synnerligen stor särskilt efter 1820. Befolkningstrycket ledde till delning av hemmanen, upptagande av nya jordbrukslägenheter inom de gamla byområdena, kolonisation i skogsbygderna.
Jordbrukstekniska framsteg, bättre dränering och gödsling, bättre plogar och andra redskap, nya växtföljder med vallodling på åkern verkade i samma riktning. Det har ofta sagts att laga skiftet utlöste den stora uppodlingen. Gårdar som tvangs flytta ut från de gamla byatomterna, fick ofta mindre med av den gamla åkern och erhöll som kompensation större odlingsbar jord av något lägre kvalitet. För dem var det nödvändigt att snabbt utvidga åkern genom nyodling.
Vi kan här titta på nyodlingen mellan storskifte och laga skifte i Näshults socken. Vi jämför således åkerarealens storlek vid tidpunkten för storskiftet respektive laga skiftet.
| Skifteslagen ordnade kronologiskt | Åkerareal, i tld, vid tidpunkt för storskiftet | Åkerareal, i tld, vid tidpunkt för laga skiftet | Skillnad i areal mellan de båda tidpunkterna | Skillnad i procent | Respektive mätperiods längd i år |
|---|---|---|---|---|---|
| Lilla Höghult | 10 | 14 | +4 | 40 | 39 |
| Långhult | 13 | 16 | +3 | 23 | 27 |
| Serarp | 18 | 26 | +8 | 44 | 36 |
| Stora Höghult | 17 | 45 | +28 | 164 | 43 |
| L. Svartarp | 7 | 10 | +3 | 43 | 44 |
| Hulu | 15 | 22 | +7 | 47 | 39 |
| Pukarp | 8 | 18 | +10 | 125 | 31 |
| Äng | 7 | 22 | +15 | 215 | 42 |
| Smedstorp | 15 | 19 | +4 | 27 | 34 |
| Kejsarekulla | 33 | 52 | +19 | 58 | 55 |
| Göthestorp | 14 | 22 | +8 | 57 | 48 |
| Idanäs | 24 | 34 | +10 | 42 | 52 |
| Fly | 11 | 23 | +12 | 109 | 52 |
| Prästtorp (G-gård) | 5 | 16 | +11 | 220 | 48 |
| Ekagården, Norra | 6 | 22 | +16 | 267 | 61 |
| Stora Hillhult | 15 | 31 | +16 | 107 | 58 |
| Klementsjögle | 6 | 21 | +15 | 250 | 67 |
| Haddarp (V-gård) | 10 | 19 | +9 | 90 | 58 |
Här framgår det klart att man nyodlade kraftigt i det tidiga 1800-talets Näshult.
Avslutningsvis skulle jag vilja presentera arealuppgifter från hemmanen i Näshult just vid storskifte och laga skifte.
Hemman med arealuppgifter från storskiftet
| Namn skifteslag | Förmedlat mantal | Areal äng i tunnland: kappland | Areal åker i tunnland: kappland | Summa inrösesjord i tunnland: kappland | Areal avrösesjord i tunnland: kappland | Summa totalareal i tunnland: kappland |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L. Höghult | 7/8 | 97:09 | 10:13 | 107:22 | 317:28 | 425:18 |
| Långhult | 1 | 53:17 | 12:27 | 66:11 | 410:10 | 476:21 |
| Serarp | 1½ | 107:20 | 18:13 | 126:01 | 231:06 | 357:07 |
| L. Svartarp | ½ | 36:09 | 6:17 | 42:26 | 129:20 | 172:14 |
| Hulu | 1 | 103:00 | 14:19 | 117:19 | 409:02 | 526:21 |
| Pukarp | ½ | 37:23 | 8:00 | 45:23 | 249:30 | 295:21 |
| Äng | 3/4 | 38:09 | 7:11 | 45:20 | 158:16 | 204:04 |
| Smedstorp | 1 | 76:25 | 15:08 | 92:01 | 368:14 | 460:15 |
| Kejsarekulla | 2½ | 130:26 | 32:25 | 163:19 | 569:29 | 733:16 |
| Göthestorp | 7/8 | 53:28 | 13:16 | 67:12 | 173:03 | 240:15 |
| Idanäs | 1½ | 76:00 | 23:23 | 99:23 | 269:26 | 369:17 |
| Fly | 1 | 58:04 | 11:10 | 69:14 | 125:11 | 94:25 |
| Prästtorp (Ö-gård) | ½ | 21:28 | 4:28 | 26:24 | 105:30 | 132:22 |
| Ekagården (Norra) | ½ | 33:18 | 5:30 | 39:16 | 92:28 | 132:12 |
| S. Hillhult | 1 | 68:13 | 15:02 | 83:15 | 187:15 | 270:30 |
| Klementsjögle | 1/4 | 54:18 | 6:12 | 60:30 | 193:26 | 254:24 |
| Haddarp (V-gården) | 3/4 | 32:19 | 9:17 | 42:04 | 134:13 | 176:17 |
Hemman med arealuppgifter från det laga skiftet
| Namn skifteslag | Förmedlat mantal | Areal äng i tunnland: kappland | Areal åker i tunnland: kappland | Summa inrösesjord i tunnland: kappland | Areal avrösesjord i tunnland: kappland | Summa totalareal i tunnland: kappland |
|---|---|---|---|---|---|---|
| L. Höghult | 7/8 | 87:00 | 13:28 | 100:27 | 326:12 | 427:07 |
| Långhult | 1 | 54:19 | 16:14 | 71:00 | 406:28 | 477:29 |
| Serarp | 1½ | 112:14 | 26:03 | 138:16 | 232:21 | 371:05 |
| L. Svartarp | ½ | 37:30 | 10:00 | 47:30 | 125:21 | 173:18 |
| Hulu | 1 | 107:01 | 21:17 | 128:18 | 381:14 | 510:00 |
| Pukarp | ½ | 36:28 | 17:19 | 54:15 | 236:03 | 290:18 |
| Äng | 3/4 | 36:26 | 21:20 | 58:13 | 145:06 | 203:20 |
| Smedstorp | 1 | 66:05 | 18:24 | 84:29 | 367:12 | 452:09 |
| Kejsarekulla | 2½ | 126:25 | 51:16 | 178:09 | 563:24 | 742:01 |
| Göthestorp | 21/32 | 52:06 | 21:30 | 78:04 | 158:20 | 232:24 |
| Idanäs | 1½ | 87:15 | 34:13 | 121:29 | 256:17 | 378:14 |
| Fly | 1 | 54:00 | 23:03 | 77:03 | 118:14 | 195:17 |
| Prästtorp (Ö-gård) | ½ | 19:29 | 16:07 | 36:05 | 96:23 1 | 32:27 |
| Ekagården (Norra) | ½ | 23:21 | 21:18 | 45:07 | 87:23 1 | 32:29 |
| S. Hillhult | 1 | 53:22 | 30:29 | 84:19 | 177:00 | 261:19 |
| Klementsjögle | 1/4 | 39:15 | 21:02 | 60:17 | 186:20 | 247:05 |
| Haddarp (V-gård) | 3/4 | 32:21 | 19:16 | 52:05 | 128:14 | 180:19 |
Kanske kan dessa siffror stämma till eftertanke och insikt om det oerhört strävsamma liv, som var livsvillkoren för den tidens människor i Näshult. De knappa arealerna, främst då åker och äng, förenat med dåtida jordbruksmetoder innebar för de flesta inte mer än existensminimum. Allraminst för de många torpare, inhysehjon och andra egendomslösa som också skulle födas från dessa åkrar.
Med tanke på dessa människor, deras föregångare och efterföljare, vars gränslösa arbete finns samlat i det Näshultska jordbruket och inom väggarna av alla gamla vackra hus och byggnader, så känns det angelägnere än vanligt att understryka hur viktigt det är att bevara det Näshultska landskapet med sina stora förutsättningar att också fortsättningsvis vara en levande landsbygd.
