En vackrare belägen kyrka och kyrkogård än Näshults får man söka efter och där på kyrkogården vilar sedan många, många år Näshultsbor, som fullgjort sitt uppdrag, levat sitt liv i församlingen och nu vilar till uppståndelsens dag.
Strax intill ligger den vackra prästgården med utsikt över den lilla idylliska ”prästsjön”.
På andra sidan landsvägen ligger sockenstugan, och i min barndom fanns också i omedelbar närhet, det sk ”sockenmagasinet”, en rödmålad tvåvåningsbyggnad med gallerförsedda fönster, för att säkra för inbrott. Här i sockenmagasinet fingo socknens fattiga hämta sin tilldelning av säd och pengar, storleken av tilldelningen var beroende av i vilken klass vederbörande placerats. Om klassindelningen står att läsa i avsnittet om fattigvården. Utdelningen skedde i regel kvartalsvis, och sköttes av fattigvårdsstyrelsen, denna såg även till att de olika hemmanen i socknen levererade in den mängd säd som var bestämd för magasinets behov. Men det var inte bara de fattiga som fingo hjälp från magasinet utan den som behövde kunde mot borgen få låna säd eller kontanter. Som exempel kan jag nämna att 1869 fick Fru Anna Stålhammar i Mosingetorp låna 1 fot 5 kannor och 75 tum korn, för henne gick A F Hedström Mosingetorp och P Sandström i Rösjönäs i borgen. Lånet var inte räntefritt utan skulle förräntas med säd. Magasinskassan stod även för sockenskollärarens avlöning och jag kan nämna att 1881 var skollärare Wikells lön 89,08:- och detta år hade kassan 42 låntagare.
Den 2/1 1913 upphörde sockenmagasinet och kassan redovisades sålunda:
| Föregående års behållning | Kr 474:80 | |
| jämte 1 års ränta å 5 90 härå | Kr 23:74 | |
| Kr 498:54 |
Ovanstående har överlämnats till Kommunalnämndsordf för att användas till ålderdomshemmet såsom kvitto å förestående sida utvisar, ”hvardan” Magasinskassan med detsamma är slutförd och tillfullo redovisad.
Näshult den 2 jan 1913
GM Elg
Sockenmagasinet är borta sedan många år. Kyrkstallarna stodo i omedelbar närhet av prästgårdens ladugård på vägen mot Äng. Dessa äro även de borta, men innan bilens intåg fyllde de en stor uppgift. Kyrkstallar fanns även ovanför den sk”prästabacken” men även dessa
äro nu ett minne blott.
Av Bengt Winbladh 1980