Näshults Hembygdsförening – en historik

Tord Hedström

Näshult Hembygdsförening bildades december 1943, för 75 år sedan, som en ekonomisk förening u.p.a. I dess ändamålsparagraf stadgas;

Föreningen har till ändamål att…tillvarataga den egna bygdens natur och kultur samt i samband därmed gagna medlemmarnas ekonomiska intressen genom att arrendera eller inköpa lämplig tomt och därå uppföra en s.k. hembygdsgård med samlingslokaler som mot avgift tillhandahålles kommunala myndigheter, föreningar och andra…”

Detta var under kriget. Det gamla ordenshuset i Haddarp, den tidens samlingslokal hade brunnit 1941. Ett provisorium lite längre österut i Äng hade efter några år sålts som ved till det beredskapskalla Stockholm. En annan tillfällig lösning var att använda Kyrkskolan.

Förste ordförande blev Bertil Lind, Ödmundetorp som under den senare delen av 40-talet även var kommunfullmäktiges ordförande.

På kultursidan fanns redan ett mångårigt arbete under Harald Danielsson, Serarp regi. Enligt den tidens tidtabell för HD Omnibusstrafik fanns flera timmars väntan i Vetlanda vilket Harald utnyttjade i den gamla radioaffären som också sålde filmmaterial.

Den första Näshultfilmen är från 1940.

En tidigare film är JUF skördetävling 1936, med sång av Bertil Lind.

Harald Danielssons filmer finns samlat på DVD; ”20 år i Näshult 1936-56”.

 

”…uppföra en s.k. hembygdsgård…”

Inez och Willhem Johansson, Näshults Gård skänkte tomten på Hultanäsvägen, bredvid dagens bilverkstad.

Här blev det dock inget bygge, men ibland restes tält och visades film.

En bygdegård blev det 1954. Detta skedde i samband med att Näshult kommun upphörde och gick upp i storkommunen Nye 1952.

(Näshults sista fullmäktigemöte jultiden 1951 är inspelat av Harald Danielsson)

Då avvecklades ålderdomshemmet från 1911. De gamla kunde fördelas på den nya kommunens andra ålderdomshem och föreståndaren fick flytta. Kommunrummet en trappa upp i samma byggnad behövdes inte heller för kommunens möten och förvaltning. Distriktsköterske mottagningen flyttades.

Föreningen fick betala 18.000 kr vid köpet av byggnaden.

Genom ombyggnation till en bygdegård under ledning av styrelsen, slogs många små rum och två våningar ihop till en stor sal med högt i tak. En lägenhet behölls. Kaminen flyttades från kyrkan och installerades för värmen.

Bygdegården invigdes hösten 1954 och blev en samlingslokal för föreningsmöten, ungdomsverksamhet, fester och sammankomster.

 

”…tillvarataga den egna bygdens natur och kultur…”

Arbetet med att dokumentera hembygden fortsatte. Sigurd Franzén, Näshult filmade den andra Näshultsfilmen 1975; ”Näshult en film om vår socken”

Samma år publicerades boken Forna Tiders Näshult sammanställt av Bengt Winbladh, Äng.

Hembygdsarbetet formaliserades 1976 genom bildandet av Forminnesavdelningen med Bengt Winbladh som ordförande och med ett bidrag på 100.000 kr från ledamoten Roy Johansson, Höghults Norregård.

Bengt kom att brett medverka till föreningens böcker och filmer under denna tid utifrån sin profession och arbete inom design och publikation.

Roy Johansson arbetade under flera med att inventera och dokumentera torp och äldre byggnader i Näshult. Resultatet blev att 195 gamla boställen skyltades runt om i socknen. Många torp avbildades eller återskapades i Roys målningar och skisser. Arbetet publicerades i 1988 i boken Torp och Backstugor. Boken kompletterades med en utmärkande detalj karta.

Även Roys syster Maj Lis Johansson bidrog med tavlor, även med motiv från hushållsarbetet.

1982 publicerades Inez Ekensäters bok ”Minnen”. Inez (1894-1981), Näshults Säteri och Näshults Gård berättar om ett händelserikt liv och från många år som en i Näshults offentliga liv framträdande person.

(Under dessa år gavs också ut flera publikationer om Näshult kyrka i församlingens regi,

först av Gunnel Granmo och därefter av Stig Rydeman)

 

Bygdegården totalrenoverades 1990.

Arbetet resulterade i en tillbyggnad med tambur och i källaren en ny bastu och solarium. Biblioteket avskaffades, köket utvidgades och en liten sal inrättades.

Den gamla bastun blev arkiv och omklädningsrummet en liten pub.

Arbetet gjordes under ledning av styrelsens ordförande Sten Johansson, Näshults Säteri med mången frivillig arbetskraft och ett bidrag från Boverket på 1.3 miljoner förutom insamlade bidrag från medlemmar och företag.

Bygdegården återinvigdes med fest januari 1991.

 

Fortsatt hembygdsarbete…

Bengt Winbladh arbetade med att samla till ett hembygdsarkiv och publicerade ett urval fotografier i boken ”Bilder från Förr” 2002.

Och samma år, kom den tredje Näshultsfilmen ”Vår socken ett år i Näshult” som kronologiskt följer årstiderna under 2001 med Ulrike Duck, Rösjönäs bakom kameran.

Senare bidrag har varit böckerna ”Medeltida Näshult”, 2009 och ”Militärstaten i Näshult under de stora krigens tid 1560-1760”, 2016 av Karl Jungenfält, Lillängen som också tagit fram Dukers karta över Näshults socken 1690.

Hembygdsföreningens skrifter och filmer finns till försäljning.

www.nashultshembygd.se. publiceras fortlöpande artiklar och bildspel om Näshults forntid och nutid. Författare är bland andra Eva Kornby.

Flera av Hembygdsföreningens skrifter och filmer finns också tillgängliga på denna hemsida.

 

.och Bygdegården

En tillbyggnad gjordes 2007, under ledning av styrelseledamoten Lars Torstensson, Näshult. Ett särskilt förråd byggdes som ersatte ”förrådet” av stolar och bord på scenen bakom stora salens draperi. Utbyggnaden kopplades till en altan i kontakt med stora salen och en uteplats mot bygdegårdens gräsmatta.

Med utvecklingen monterades en projektor i taket med filmskärm och en uppkoppling till ett multimedia skåp. Den tunga TV:n försvann.

2017 totalrenoverades köket som utvidgades in i lilla salen samt uppfräschades och målades stora salen och tamburen. Arbetet möjliggjordes genom bidrag från Vetlanda kommunen och Landsbygdsprogrammet. Projektledare var styrelseledamoten Sonny Schön, Fåglakulla.

Bygdegården redovisas och kan numera bokas på www.nashultsbygdegard.se.

 

Och vad har hänt med den gamla stadgan?

Bevis på den gamla stadgan finns i dess tryckta version samt i andelsbevis som kunde köpas för 25 kronor per andel. Men om det blev till gagn för medlemmarnas ekonomiska intresse är obekant.

Med tiden föll stadgarna i glömska, föreningen som definitionsmässigt var både en hembygdsförening och en bygdgårdsförening anslöt sig till båda Hembygdsförbundet och Bygdegårdsförbundet. Och betalade årsavgift till bägge.

Om en stadgefråga uppstod hänvisades till Bygdegårdsförbundets normalstadga för bygdegårdsförening.

Vid årsmötet 2008 och 2009 fastställdes nya stadgar som återspeglade föreningens dubbla funktionen;

Föreningens har två uppgifter nämligen;

  1. Att arbeta för en levande hembygd i Näshult med dess människor, natur och kultur samt att värna om bygdens traditioner och arv.

  2. Att förvalta och nyttiggöra Bygdegården

Stadgarna ersatte 1943 års stadga och ingen andelsägare har väckt frågan om de ekonomiska förutsättningarna för detta.

 

OCH….. det avgörande under alla år har varit allt frivillig arbete och engagemang samt många generösa bidrag och gåvor som kommit föreningen till del.

Styrelsens ledamöter har kommit och gått.

Ordföranden har varit sen 1943;

  • Bertil Lind, Ödmundetorp utsedd 1943 –
  • Torsten Karlsson, Serarp utsedd 1971 –
  • Sten Johansson, Näshult utsedd 1983 –
  • Margareta Andersson, Näshult utsedd 1993 –
  • Jan Evert Johansson, Lilla Hillhult utsedd 2000 –
  • Tord Hedström, Serarp utsedd 2006 –