I Vimmerby Tidning för 18 augusti 1899 kunde man läsa följande:
Sielfmord. I onsdags afton afled helt hastigt en av ortens större handelsidkare, Alfred Lindgren i Hvetlanda, mycket känd och med stora affärsförbindelser äfven vida utom sin hemort, der han ej blott drifvit en omfattande handels- utan äfven fabriksrörelse (tegelbruk och hafregrynsverk).
Enligt läkares utlåtande skall dödsfallet ha föranledts af att L. under ett anfall af börjande vansinne beröfvat sig lifvet genom att intaga kromsyrat kalium. En fjärnare orsak har man velat finna i hans finansiella ställning, som en tid lär ha varit vacklande. Fordringsägare, borgensmän och medgäldenärer äro kallade till sammanträde i Hvetlandabankens lokal nästa tisdag.
Alfred Lindgren var född år 1854 i Näshult af allmogeföräldrar och kom i unga år såsom handelsbiträde till Mönsterås. Sedermera konditionerade han någon tid hos ett par köpmän i Hvetlanda, tills han 1879, alltså för 20 år sedan, derstädes öppnade egen speceri- och diversehandel, hvilken han under årens lopp utvecklade till den stora partiaffär, som sedan länge försett en mängd av ortens handlande med deras varubehof. I Hvetlanda ägde han tre större boningshus, deraf de två vid torget nästan utslutande äro upptagna af affärslokaler.
Med Lindgren bortgick en af de behagligaste, vänsällaste och mest godsinta människor. De stunder han hade ledigt från sin stora affär egnade han åt familjelifvet, i hvars sköte han bäst trifdes. Hans hjelpsamhet mot behöfvande och långmodighet mot i brydsamma omständigheter varande gäldenärer antogo former, som kanske kunde tyckas väl långt drifna, men hans goda hjerta förmådde icke handla på annat sätt.
Lindgren var sedan omkring 20 år tillbaka förenad i ett lyckligt äktenskap med Emma Jonsson, dotter till ordföranden i Hvetlanda sockens kommunalnämnd C. G. Jonsson i Holmesberg och hans framlidna maka. Vid Lindgrens bår står nu såsom närmast sörjande den så hårdt pröfvade makan och sju barn, af hvilka fyra äro minderåriga. (Eksjö-Tidn)
Detta utdrag ur Vimmerby Tidning finns att läsa i de digitaliserade svenska dagstidningar som finns på nätet. På det digitala museet, också på nätet, fanns en bild som visar ett av Alfreds hus och affärer. Det här huset låg vid torget i Vetlanda.
Alfred Lindgren är numera inte välkänd i Näshult, men tack vare datorn kan man utan större besvär finna ut en mängd fakta om honom och berätta hans historia. Jag undrade vilken av Näshults Lindgrenfamiljer han tillhörde, jag undrade över vilken position han intog i Vetlanda, hur hade han på 20 år lyckats etablera sig som stor partihandlare, hur var egentligen hans ekonomi 1899, och hur klarade sig familjen när han gick bort och lämnade dem på bar backe.
Alfreds Näshultsrötter
Alfred hade sina rötter i Ödmundetorps rusthåll och föddes där 1854 som August Alfred Johansson. Han tog sig namnet Lindgren när han flyttade till Vetlanda. Hans far Johannes eller Johan var Jeremias i Ödmundetorps yngsta barn. Johan hade en äldre bror Anders, som tog sig namnet Lindgren och blev Näshults organist och första folkskollärare. Jeremias hustru Stina kom från Torp i Lemnhult och hennes far hette Lindgren, så Alfreds och Anders val av efternamn var inte helt slumpmässigt. Enligt bouppteckningen förekommer en Oscar Lindgren i Ingatorp som god man för de små barnen. Oscar var bror till Alfred, även han var handlande och han hade tagit med sig till Ingatorp brorsonen och handelsbiträdet Johan Victor Johannisson, son till Johan Isak Johansson på Haddarps Västergård.
Alfred, uppgång och fall
Alfred flyttade till Vetlanda 1878 och gifte sig året därpå. Han var 25 år, och hade knappast tillgång till något större rörelsekapital. Inom tjugo år hade han skaffat sig flera fastigheter och en större partihandel inom specerier och garner. Hur gick det till? Han hade knappast möjlighet att låna så stora belopp som det måste ha varit frågan om. Och sedan blev det konkurs och självmord.
Fastigheter
Det är marknadsdag och vetlandaborna vimlar på torget som de fortfarande gör på tisdagarna. Nanny Ekström tog bilden. Hon var fotograf och hennes atelje låg bakom nuvarande stadshotellet.
Tre av fastigheterna låg centralt i staden, två av dem (i kvarteret Hygiea) direkt vid södra änden av torget, (nuvarande Dressman). 1891-1899 bodde familjen i Hygiea no 184 tillsammans med bodbiträdena som avlöste varann i rask takt. Kvarteret Renen avgränsas av Vitalagatan, Nygatan, Missionsgatan och Holmgatan. Kvarteret Mekanisk Werkstad ligger längs Målaregårdsvägen och innehåller numera bl a Johanssons Mekaniska. (Jag växte upp i bilverkstaden i detta kvarter, bara som kuriositet! Vi hette också Lindgren, men av andra förfäders beslut. Så kan det bli).
Det går att hitta små upplysningar om hans liv i tidningarna från tiden. Allt det andra som han hann med under sitt korta liv är glömt och borta.
I november 1882 meddelades att Alfred mottog Ull till spinning för Åbyholms nya Spinnfabrik. Åby/Åbyholm ligger utanför Växjö
Den 3 juli 1884 fick han besök av länsträdgårdsmästaren Sällström. Från 28 april till 19 november hemsökte Sällström en om dagen av namngivna trädgårdsägare. Varför?
25 november 1885 annonserar Alfred i DN efter ett arrende till en gård på 100 à 150 tunnland, antagligen för annans räkning.
Den 7 februari 1888 blev Alfred invald i styrelserna för både 120-mannaföreningen som 100-mannaföreningen.
21 augusti 1888 annonserade Alfred i Smålandsposten om att han hade för uthyrning en lägenhet i Vetlanda.
Den 13 september 1888 bodde han på Hotell Horn i Malmö, enligt Sydsvenskan.
DN 17 september 1889: ÅSTUNDAS KÖPA en begagnad men dock i godt skick varande 6 à 8 h.-k. Vertikal Ångtuberpanna. Svar och prisuppgift etc
Den 11 mars 1892 bodde Alfred på Grand Hotell i Norrköping.
Den 18 juni 1894 annonserar Alfred i DN ”För ett nyktert redbart o. i allo dugligt Biträde finnes plats nu genast i garn-, speceri- och diversehandel. Sökande skall vara fri från beväringsexercis, hafva 7- à 8 årig vana i branschen, god säljare samt i besittning av goda referenser. Svar med betyg, fotografi och uppgifna lönevillkor insändas till Alfr. Lindgren, Hvetlanda.
21 april 1895 övernattade Alfred på Centralhotellet i Växjö.
Alfred jonglerade med mer och fler affärer och till slut rasade allt.
Konkurs
Dödsboet söktes i konkurs och till rättens ombudsman utsågs Wilhelm Petri. Han var en framstående och välkänd figur i Vetlanda. Han var Riddare, Hofleverantör, handlande, bankdirektör, uppfann ett sätt att ångpreparera havregryn i A W Petris Grynfabrik AB, var aktieägare och VD i Hvetlanda Bank, VD i Ädelfors guldgruva, VD i Säfsjö Jernvägs AB, aktieägare i Hvetlanda Tegelbruks AB, samt i Östra Härads Mejeri AB. Han var också drivande när beslut togs att bygga telefonledning till Eksjö, han var konkursförvaltare, med mera med mera. Tyvärr räcker det inte att vara aktiv och påhittig, vid sin död året därpå efterlämnade han ett saldo på endast 9.734 kr. Han efterlämnade också en änka och tio barn samt änka och tio barn. Han blev 40 år.
Som en kuriositet kan nämnas att Fridtjof Nansen inför sin resa till Nordpolen beställde 2,400 kg havregryn från Wilhelm Petris grynfabrik i Hvetlanda. För att inte grynen skulle förfaras under resans gång förpackades de i hermetiskt tillslutna bleckaskar varefter bleckaskarna emballerades i prydligt utstyrda lådor av trä. (Wimmerby Tidning 26 maj 1893. )
I protokollet över fastighetsförsäljningarna i konkursförfarandet återfinns fler fastigheter än i bouppteckningen. Lite mystiskt men avsikten med denna artikel är inte att redogöra för konkurslagen år 1900 utan att försöka fånga tidsandan. Och tidsandan var expansiv! Tyvärr klarade Alfred inte av att jonglera med fullt så många bollar.
Gode männen avgav följande berättelse till Domhafvande i Östra Härad. Efter en kortfattad sammanställning av boets tillgångar och skulder skriver de:
Orsaken till gäldenärens obestånd är av vad vi kunnat utröna, dels hans stora byggnadsföretag däri han fastlåst sitt rörelsekapital och som följd därav åsamkat sig stora affärsskulder, dels har han haft vitt utsträckt affärsverksamhet och har därigenom en stor del ej kunnat ägnas den uppsyn som infordrats och dels har han gjort stora förluster på utborgningar vilket senare torde vara huvudorsaken till obeståndet (…) (undertecknat J Zakrisson, David Svensson, CA Danielsson
Partihandeln
Förutom fastighetsaffärer ägnade sig Alfred åt partihandel. Han efterlämnade ett stort lager av dagligvaror och garner. Han hade många kunder, men lade inte tillräcklig omsorg på att få betalt.
Alfred var otvivelaktigt vad vi i Näshult kallar vestruken. Han täckte ett stort fält. Utan att egentligen veta eller ens ha sett någon antydan härom, misstänker jag att Alfred och Wilhelm Petri var goda vänner och ställde upp för varandra. De bodde grannar åtminstone en del av 90-talet. Wilhelm Petri överlät sin handelsbod 1892 för att ägna sig åt andra saker och det verkar inte osannolikt att den som övertog verksamheten var Alfred. Det finns inga tillgängliga dokument som behandlar saken, men kanske var det så. En annan handlare i Vetlanda, Adolf Wictorin med firma Nya Jernboden, dyker också upp bland fordringsägarna både i Alfreds och Wilhelms bpt.
Bouppteckningen efter Alfred (FII:123 sid 821) visar att han verkligen var långmodig mot behövande och i brydsamma omständigheter varande gäldenärer. I själva verket får man det bestämda intrycket att hans kunder knappast ens brydde sig om att försöka göra sig skuldfria. Bouppteckningen listar 1243 (Ettusentvåhundrafyrtiotre) poster säkra fordringar, till ett sammanlagt belopp av 95.556 kronor. Det betyder ett snitt på ca 75 kronor per post. Om man bortser från de större beloppen så blir det inte många kronor per kund. De osäkra fordringarna uppgick till 18.000 kronor.
Alfred hade också leverantörsskulder och skulder till privatpersoner som ställt upp med borgen och/eller pengar. Somliga personer återkommer flera gånger. Riksdagsmannen CA Danielsson i Farstorp, född och uppvuxen i Näshult och släkt på långt håll med Alfred, Emil Bohman, handlare i Näshult, som också gick i konkurs på 1890-talet, en Adolf Wictorin som ägde Nya Jernboden (död 1905, 45 år gammal, organ hjärtfel), den allestädes närvarande Wilhelm Petri… Wilhelm Petri avled 1900-03-09, 40 år gammal, av kräfta. Boets behållning var 9734 kronor. FII:123 sid 381. Petri hade lånat stora summor av sin släkt
Nedan finns en sammanfattning av Alfreds ekonomiska ställning, tagen ur bouppteckningen.
Tyvärr finns ingenting i bouppteckningen som handlar om tegelbruket och hafvregrynskvarnen som tidningsartikeln nämner. Det finns antydningar om ett tegelbruk i Sjövik i Bäckseda, men ingen koppling till Alfred.
Jag har heller inte funnit någon koppling mellan Alfred och hafvregrynskvarnen. Wilhelm Petri var den förste i Sverige att tillverka ångpreparerade havregryn.
Däremot finns det en noggrann redogörelse för varulagret i Alfreds affär, som är mycket spännande för den som är intresserad av vilka produkter allmänheten efterfrågade kring förra sekelskiftet! Bara garnlagret upptar 14 sidor med 30 poster på varje sida.
Vad hände med familjen efter Alfreds bortgång
Alfreds stora familj måste ju ha påverkats mycket av makens och faderns bortgång. Men de överlevde och fick nog bra liv, ändå. Så här gestaltades deras liv.
Emma bodde kvar i Hygeia ända tills 1907, då hon blev ägare till ett hus i kvarteret Banken (vid torget, (1901-1907 sid 160). Hon får titeln ”f. garnhandlaridkerska”, så kanske hon försörjde sig som garnhandlare. Senare i livet bodde hon tillsammans med en dotter, som arbetade som bankbokhållare.
| Julius | 1880-08-25 död 1887 9/5 |
| Johan Arvid | 1882-03-13 |
| Karl Hugo | 1883-12-31 |
| Anna Elsa Viktoria | 1885-03-12 |
| Ivar Alfred | 1890-09-15 |
| Isak Gustaf | 1892-10-16 |
| Josef Elias | 1894-06-19 |
| Aron Laurentius | 1896-08-10 |
Johan Arvid gifte sig med sin brors svägerska Gerda Charlotta Billing. Efter en kortare sejour i Växjö flyttade han till St Petri i Malmö, via Kävlinge. Han blev bankdirektör och far till Gunnar Olof Alfred, med stud.
Karl Hugo blev sjöman. Han saknas i registret efter 1900.
Anna Elsa Viktoria bodde tillsammans med mamma i Vetlanda till mamma dog 1929. Anna Elsa Viktoria var bankbokhållare och dog 1930
Ivar Alfred stannade i Vetlanda.Han blev köpman, innehavare av firma E. Lindgren & F. d. ledamot. av stadsfullmäktige och drätselkammaren, revisor av kyrkokassan, ordförande i Vetlanda Köpmannaförening ochkommissarie för utställningen 1932. Han var gift med Annette Elisabeth Holm, matserveringsinnehavarinna. Deras två söner 1921 och 1923 studerade fortfarande 1941.
Isak Gustaf hamnade via Kalmar och Karlstad i Härnösand. Där var han bankdirektör i Handelbanken, gift med Gunvor Cajander och far till Elsa Margareta och Thomas.
Josef Elias flyttade till Göteborg, via Kristianstad. Också han blev bankdirektör. Han fick två döttrar med hustrun Alma Linnea Vilhelmina.
Aron Laurentius bodde 1919-1920 i Stockholm. Han var då ogift och flyttade 1920-05-19 till Köpmanholmen, Nätra Västernorrland. Hans yrke anges som kamrer. Han gifte sig 1927 med Elly Inga Billing från Höör i Skåne. Barnen, Lars Åke Alfred och Inga Kerstin födda 1927 och 1931 var födda i Örnsköldsvik.
**************************
Eva Kornby, Haddarp, Näshult, mars 2020
Källor:
- Kyrkböcker
- Digitaliserade dagstidningar
- Östra Härads dombok Bouppteckningar 1900 sid 799
- Om Wilhelm Petri: https://sok.riksarkivet.se/Sbl/Mobil/Artikel/7181