Stora Höghult

Stenkullen (1)

Även kallat Gölastugan, var ett torp beläget strax intill Bredgol på utmarken till Höghults Norrgård. Torpet byggdes upp och odlades i slutet av 1840-talet av Johan Petter Nest, vilken var född som oäkta 1814 i Björkelund under Smedstorp. Modern var Stina Pettersdotter som på 1840- talet bodde som inhyse i Norrgården. Nest hade varit grenadier, men efter förfalskningsbrott, som han var straffad för hade han blivit avskedad. Han flyttade då från Åseda, och när han hade byggt upp torpet gifte han sig 1849 med Carolina Jonsdotter från Ödmundetorp, som var 7 år äldre än han.

I början på 1850-talet blevo de varnade för oenigt leverne och förening. När Carolina satt och spann kom Nest hem och var full, och då sa han till henne att han kunde försörja dem, så hon behövde inte sitta och spinna, och så tog han spinnrocken och slängde ut den på stenröset. När han sedan hade supit upp pengarna och nyktrat till, ångrade han sig och tyckte det var gott att få lite hjälp till hushållet. Hans mor som också bodde på torpet, dog 1852 i ålderdomssvaghet.

Nest som vanligen kallades för Göla-Jans hade under nödåret 1869 arbetsbeviljning till Stockholm. Han dog den 25 april 1874. Hans hustru, Carolina, som sedan bodde ensam på torpet, plockade hallon på skogen för att få ihop lite pengar till fattigskatten, som vid den tiden var 25 öre. 1877 erhöll hon själv fattighjälp och fick då 1 kr. och 2 kbf. säd för första kvartalet. Hon dog i mars saama år. Auktionsmedlen efter henne på kr. 22:17 tillföll fattigkassan. Den 23 oktober 1884 flyttade Nils Nicolausson Kvick till torpet från Kronoberg i Lilla Häradssjögle. Nils Kvick var född 1830 i Dädesjö och gift 1877 med Johanna Johannesdotter från Gastgöljehult i Åseda och född 1840. Nils Kvick hade varit gift en gång förut och hade en son Karl Oskar, som fick inträde vid seminariet i Karlstad, dar han avlade folkskollärareexamen 1892, varefter han flyttade till Filipstad. Han hade tagit sig namnet Syrén och senare donerade han en summa pengar till sin hemsocken som skulle utdelas till flitiga skolbarn.

Nils Kvick köpte husen och betalade arrende för torpet, där åkerlapparna som voro uppodlade mallen stenskärven voro så små, att de knappast födde en ko och en gris. Men Kvick odlade upp mossarna i Klemetssjögle, för vilket han skulle ha hälften av skörden i 20 år. Johanna och Nils Kvick voro alltid så belåtna med det de hade och när det kom någon, hade de alltid något att bjuda på.

Nils Kvick dog på våren 1894 i lunginflamation, sedan han svettig och varm, druckit vatten ur en kallkälla. Kvicka-Johanna bodde sedan ensam på torpet med sin ko, som hon under sommaren hade på bete i Sjövikamarken. Sedan hon sålt kon försålde hon 1905 hela ladugårdslångan för 10 kr. Därefter erhöll hon fattighjälp 3:dje klassen, 12 kr. och lite spannmål om året. 1912 erhöll hon 27 kronor och 160 kg. säd. En gång tog det eld i stugväggen och då fick hon springa till Överåkra efter hjälp att släcka. Den 12/6 1910 beslöts på kommunalstämman att reparera Johanna Kvicks stuga, vilket uppdrogs åt Frans Karlsson i Höghult. När ålderdomshemmet i Näshult skulle tagas i bruk på nyåret 1913, beslöts bl.a. att Johanna Kvick skulle inflytta där. Nen hon ville inte flytta från sin stuga i Stenkullen. Den 1 okt. samme år beslöts ånyo, att Johanna Kvick skulle intagas på ålderdomshemmet. När försörjningshjonet flera gånger blivit anmodad att inflytta på det nya ålderdomshemmet, men trilskats och nekat att göra detsamma, så beslöts att fattigvårdstyrelsen skulle ingå till Landshövdingsämbetet med begäran, att erhålla upplysning huruvida fattigvårdstyrelsen bör förhålla sig, samt erhålla erforderliga uppgifter om de treskande på laglig väg kunna forslas till ålderdomshemmet, och detta måtte ske fortast möjligt.

Vid sammanträde den 1 nov. beslöts emellertid att ovannämnda hjon skulle få vistas i sitt hus och erhålla 4 kr. i månaden. Den 1 mars 1914 flyttades hon till ålderdomshemmet. Innan hon flyttade gömde hon i en korg under loggolvet de pengar som var över sedan hon sålt kon. Hon skulle ha dem om hon behövde köpa sig några skor. När hon flyttats till ålderdomshemmet, beslöt fattigvårdstyrelsen att sälja hennes kvarlåtenskap och beslöts att C. B. Gustavsson i Haddarp medelst auktion verkställa densamma. På auktionen såldes allt hon ägde, även stugan, vilken revs året efter. Kvicka-Johanna gick sedan rätt ofta från Näshult ner till torpstället och såg till sin pengakorg. Hon hade sedlarna inlindade i en trasa som var satt som en kork i en literbutelj. Ibland hämtade hon lite pengar, som hon behövde, och ibland lade hon dit någon krona. En gång tidigt på våren 1926, när hon varit neråt torpet, hade hon ramlat omkull och brutit ett ben, då Ville i Överåkra hittade henne. Sedan kunde hon inte gå dit flera gånger. Min far tog då hem korgen som innehöll nära 40 kronor, och när KvickaJohanna dog 1929, fick fattigvården taga hand om den.

Djupedal (3)

Uppbyggdes i början av 1800-talet vid kyrkvägen i dalen intill gränsen mot Kejsarekulla. Maja Mattisdotter, som var född 1771, inflyttade dit från Virserum 1815 tillsammans med sin oäkta dotter Magdalena, född 1801. Omkring 1820 gifte sig Magdalena med avskedade dragonen vid Smålands Regemente Daniel Germundsson Fast, som tjänat för Ljungaryd och Stockatorp i Korsberga. Daniel var född 1790 i Misterhult, Virserum, och son till Jonas Persson och Maria Andersdotter. Daniel Fast, som dog 1832, hade en dotter som hette Stina. Magdalena gifte sedan om sig med Jonas Nilsson, som var född 1813. 1841 flyttade de till Överåkra och hennes mor, Maja Mattisdotter, flyttade till Kärda.

Vid Laga Skiftet i Höghult 1840 uppskattades torpets avkastning av åkern som var 30 kappland, samt äng och åtföljande betesrätt på skogen till 10 R:d 9 sk. 12

1844 ditflyttade från Hultafällan i Hultingetorp Jonas Petter Söderberg, född i Kärda 1802, och hustrun Britta Greta Jonsdotter född 1805. Deras tre söner bette Anders Petter född 1830, Daniel född 1833 och Jonas August född 1836. Den 22/4 1850 erhöll Soderberg bevis, att söka arbete i Stockholm. Hustrun Britta Greta dog 1853 i Stockholm i kolera enligt läkare och blev begraven där, varefter Söderberg och hans pojkar utflyttade till Stockholm 1854.

1855 inflyttade från Lilla Hammersten Johanna Pettersdotter, änka sedan 1839 efter Gustav Dorf. Hon var sjuklig och utan arbete. Hennes dotter, Lena Stina, som var född 1816, och som hade en oäkta dotter, Kristina Johanna, född 1856, bodde där också, samt sonen Johan, född 1831, som var muraregesäll. Johan flyttade till Stockholm 1857, och sedan till Härnösand. Johanna Pettersdotter som hade fattighjälp de sista åren, dog 1860. Året efter flyttade Lena Stina Dorf och hennes dotter till Stenbrohult.

Den siste som bodde i Djupedal, var Karl Johan Jonsson Bergström och Sofia Andersdotter samt deras barn, vilka flyttade dit 1861 från Sällemåla. 1863 flyttade de därifrån och troligen flyttade de med sig stugan, när de byggde upp ett ställe vid Virserumsvägen intill Korparydgränsen, vilket de kallade Risamåla.

Grönkullen (4)

Var en backstuga på andra sidan vägen, mitt emot Djupedal som byggdes i början av 1840-talet. 1842 flyttade Marta Östensdotter dit. Hon var född 1802 och gift 1830 med Nils Nagnusson, men frånskild 1841. Hon hade en son, Karl Nagnus August, född 1835.

1853 gifte hon om sig med Per Magnus Andersson som inflyttade från Åseda. Marta Östensdotter sålde kaffe till vägfarande som reste förbi, och därför fick stället heta Hoppa på. På den tiden körde bönderna ända från Fagerhult, den vägen förbi till Vetlanda. Sonen, Karl Magnus, som kallade sig Lindkvist, reste till Stockholm 1855 för att skaffa sig arbete. 1864 flyttade Marta och Per till Klemetssjögle, där de byggde upp sig en stuga som de kallade Ekelund.

Bredvik (2)

Uppbyggdes i början pa 1800-talet intill Bredgöl i Oxhagen som tillhörde Almsgården.

Den förste som flyttade dit 1814, var Johan Tilly, född 1776 och hustrun Lena Johansdotter, född 1774. Deras barn: Stina född 1802, Anna Greta född 1806 och Nagnus född 1816, Johan Tilly dog 1817 och samme år flyttade änkan Lena och barnen till Kejsarekulla, och sedan till Haddarp. 1820 flyttade de till utjorden Skiften.

1817 inflyttade f. d. grenadieren Nils Mård, född 1777 och hans hustru Stina Pettersdotter, född 1781. De hade förut bott på Norrgårdens soldattorp. Barnen bette Maria, född 1805, Lena Stina, född 1817, Johanna, född 1820 och Lisa Catarina, född 1822, död i "hjärtspring". Lena Stina utflyttade 1832 till Sjösås.

Torpet, som även kallades för Mårdenstorpet, hade vid Laga Skiftet i Stora Höghult 1840, 1 tunnland 23 kappeland åker, som tillsammans med äng och åtföljande betesrätt värderades till 24 Riksdaler Banko 8 skilling.

Nils Mård dog den 11 april 1843 i bröstfeber. Änkan, som sedan fick 2 tunnor säd årligen i fattighjälp, flyttade till en backstuga i Kejsarekulla jämte dottern Maria som var ofärdig och hysterisk, och utan arbetsförmåga sedan 1821. Sängliggande efter benbrott, erhöll hon extra fattighjälp.

1843 flyttade Johannes Nilsson till Bredvik från Åseda. Han var född 1819 och gifte sig 1846 med Stina Katarina Magnusdotter, född 1823 i Skirö. 1849 flyttade Johannes föräldrar Nils Eriksson och Maria Nilsdotter dit från Björkelund i Smedstorp. De erhöll 12 riksdaler samt 3 tunnor och 8 kappar säd om året i fattighjälp tills Nils dog 1852. Fattigkassan fick då bekosta en likkista åt honom för 2 riksdaler. Änkan Maria dog 1862, och hennes kvarlåtenskap var 5 riksdaler. Johannes Nilsson var sjuklig och under 1850-talet, erhöll han säd i fattighjälp till sina barn. Dessa hette: Anna Stina,.född 1847, Nils Johan, född 1849, Karl August, född 1852, Kristina Maria, född 1855, Anna Gustava, född 1859 och Daniel Algot, född 1863. Hustrun Stina Katarina dog 1866. Sonen Nils Johan, hade arbetsbeviljning till Stockholm 1871, Kristina flyttade till Höreda 1877. Karl August flyttade till Stockholm 1879, dit också Anna Gustava flyttade 1885. Daniel August reste till Amerika 1883. Johannes Nilsson som kallades för BåtaJanne var döv och harmynt. Han erhöll 6 kronor och 140 kg. säd om året av socknen till sin död 1898.

I slutet av 1800-talet byggde J. G. Johansson i Råbäckshagen, både ny stuga och ny ladugård pa torpet i Bredvik. Sedan bodde de där medan de byggde om husen i Råbäckshagen.

1907 flyttade Anders Karlsson dit. Han var son till Musko Karlsson i Hammarström, och gift med Nathilda Elisabet Strand, och de hade en son, Hilding, som var född 1908. 1910 flyttade de till Virserum.

Därefter bodde där en änka som hette Märta, som flyttade dit från Övratorp tillsammans med sin dotter Maja. De hade en liten häst som de körde ved med från skogen.

1912 köpte Danielsson i Haddarp Bredvik tillsammans med halva skogsmarken som hörde till Råbäckshagen. De bodde där sedan tidvis på vintren, medan de avverkade skogen, samtidigt som de utfodrade en del ungdjur, så att de slapp köra hem höet. Sedan bron rasat vid Bockaström sålde Danielsson skogsmarken till Albin Persson i Hultanäs. Husen såldes på auktion och ladugården flyttades till Äng, och stugan till Ekebo i Sersrp. Den gamla torpstugan som var såld tidigare revs och flyttades till Norrgården, där den byggdes upp till undantagstuga.

Talleberg (5)

Som först kallades för Risbygget, och som på 1830-talet, alltså före skiftet i Höghult, låg på Mellangårdens ägor.

1831 inflyttade från Näshults säteri, Petter Jonsson, född 1794 i Näsby och Anika Samuelsdotter, född 1784 i Ökna. Deras barn: Jonas Petter var född 1823 och Karl Johan 1826.

Risbygget beboddes 1835 av lumpsamlare Anders Karlsson Ståhl, född 1790 och Inga Lisa Larsdotter, född 1793. Deras barn bette, Stina Maria, född 1819, Anna Lisa, född 1821, Klara Helena, född 1823, Karl Johan Gustav, född 1825, Sofia, född 1818, Eva Lisa, född 1830, Johanna Catarina, född 1832 och Carolina, född 1835. Anders Ståhl dog den 11 november 1837 i bröstfeber. Året efter flyttade Lisa Larsdotter och barnen till Tälleborg i Äng. Lisa Ståhl blev sedan på 1850-talet arresterad för krogeri och brännvinsbränning.

Från Fagerhult inflyttade 1838 Anders Pettersson Lundberg, född 1803 och hustrun Anika Jonsdotter, född 1794. Deras barn hette: Johanna Catarina, född 1837 och Johan Magnus, född 1840. De flyttade samme år till Sävelund i Ödmundetorp. Risbygget kallades sedan för Talleberg, där berget användes som golv i förstugan.

1841 inflyttade Anders Adamsson som var född 1800 i Dädesjö och Sara Stina Jonsdotter, född 1805 i Korsberga. Deras barn voro Anna Stina, född 1826 i Korsberga, Karl Adam, född 1830 i Virserum, Johan Magnus, född 1832, Johanna, född 1835, Maria Elisabet, född 1838 i Näsby, Mathilda, född 1841 i Ljunga och Johannes, född 1843. Johanna dog 1847 i bröstsjuka och Mathilda dog 1849. Den 12 juni 1851 dog Anders Adamsson i nervfeber och begrovs i Hedvig Eleonora församling i Stockholm. Sedan fick änkan Sara Stina 6 - 7 kappar säd om året till hjälp åt sina barn. Nar yngste gossen, Johannes var sjuk 1853, fick socknen betala 1 Rd. för skjuts till Korsberga att söka prosten Pontén samt vidare 4:24 för skjuts till Jönköpings Lasarett. Pojken dog där 1854, och dödsorsaken var utslag. Genom kyrkoherdens försorg ordnades det hemtransport för 2:24.

Sara Stina blev blind på sitt vänstra öga. Under hennes ögonsjukdom betalade socknen 1:24 för henne, och vidare 36 skilling att söka bot för sitt sjuka öga. 1855 köpte socknen en spinnrock åt henne för 1:24. Hennes dotter, Anna Stina, hade en oäkta son, Karl August som föddes 1854, och som hon hade uppfostringshjälp för av fadern. Pojken dog 1857. Sonen Johan Magnus flyttade till Stockholm 1856. Dottern Maria Elisabet, som bodde hos sin mor dog 1874. Änkan Sara Stina som hade fattighjälp i nära 30 år, fick de sista åren hon levde 7 kbf. säd och 3 kr. Hon dog den 8 December 1879.

Under 1870-talet bodde Rosanders mor, Eva Lena Hansson där som inhyse. Hon hade fattighjälp, 9,6 kbf. säd och 6 kr. om året tills hon dog 1876. Auktionsmedlen efter henne uppgick till kr. 9:36.

När Sara Stina Jonsdotter dött, köpte socknen stugan i Talleberg för 20 kronor. År 1880 flyttade Abraham Johansson och Mathilda Pettersdotter dit, sedan socknen skaffat dem bostad efter avhysningen från Kullebo. Deras barn: Karl August, född 1859, Klas Gustav, född 1862, Otto Alfred, född 1866, Johan Algot, född 1871, Anna Gustava, född 1876, Erland Victor, född 1878, Ida Lovisa, född 1881 och Alida Sofia, född 1884. För ett av barnen, Klas Gustav fick socknen betala ut kr. 68:50 till sjukhuset i Vetlanda. Vidare skjuts från Vetlanda 5:20. Till lasarettet i Lannaskede 5 kr. Skjuts till Lannaskede och till Talleberg 10 kr. samt medicin i Lannaskede 2:39.

Klas Abrahamsson, som sedan kallade sig Palmkvist, reste till Amerika 1888, där han skaffade sig en farm i New Ulm i Minnesota. Karl August flyttade till Lemnhult och ett par av sönerna reste till Göteborg.

Abraham Johansson, som pa 1880-talet erhöll 10 kbf. säd och 9:50 i fattighjälp, dog 1890. Änkan Mathilda, erhöll sedan 160 kg. säd och 9:50 de sista åren, samt pengar till ved. Hon dog 1909. Hennes kvarlåtenskap uppgick till kr. 15:25. Yngsta dottern Alida, som varit i Stockholm, bodde kvar i Talleberg till 1913. Karl Gustavsson som ägde marken dar stugan stod, köpte densamma på auktionen, varefter den revs 1917 och flyttades till Njupingetorp.

Eliehult (6)

Ett torp en bit ifrån Näshultsvägen norr om Höghultström, som byggdes upp och odlades på dåvarande Mellangårdens ägor av Elias Nilsson. Han var född 1781 och gift med Lena Pettersdotter, som var dotter till skräddaren Petter Jonsson i Sjövik. Elias Nilsson inflyttade 1810 från Grönlid, Hulu. De hade haft en son, Jonas Petter, som föddes 1810 men dog året efter. Elias Nilssons svärfar, fattighjonet Petter Jonsson, bodde där och dog 1830 i en ålder av 83 år. Begravningskostnaderna för honom gick till 1 Riksdaler 32 skilling och hans kvarlåtenskap uppgick till 2 Riksdaler 21 skilling. Hustrun, Lena Pettersdotter dog 1838. Elias Nilsson flyttade 1843 till Sågbacken. Han hade varit svagsint och utfattig när han dog 1850 i ålderdomsvaghet. Vid Laga Skiftet 1840 uppskattades avkastningen av torpet som hade 18,5 kappeland åker samt äng och betesrätt till 12 Banko 4 skilling.


I slutet av 1830-talet inflyttade torparen Carl Gustav Magnusson, född 1817 och hustrun Inga Charlotta Svensdotter, född 1812.

På 1840-talet flyttade Petter Johansson dit. Han var född i Höghult 1791 och hans föräldrar, Johan Johansson och Stina Jonsdotter, hade brukat 1/2 mantal Norrgården. Han hade varit gift med Stina Svensdotter och själv brukat Norrgården under 1820-talet. Deras barn: Stina Charlotta, född 1817, Johan Petter, född 1819, Carl Magnus, född 1821, Sven Gustav, född 1824, Stina Katarina, född 1827, Nils Petter, född 1829 och Christina, född 1831. Hustrun hade dött 1833 och Petter Johansson gifte om sig 1836 med Eva Lisa Danielsdotter från Skirö som var född 1801. 1836 föddes tvillingarna Petter och Anna som dog efter 4 dagar. Petter och Eva blevo varnade för oenighet. Petter var fallen för stor dryckenskap. Hustrun, som var ensint sjuklig, var mindre vetande och bodde för sig själv i en stuga som kallades för Bolet, dit även Petter flyttade. Eva hade en oäkta son, Nils Petter, född 1829 som flyttade till Stockholm 1853. Han var "nyckter och skötsam och i alla affärer uppfört sig till tillfredställelse".

Sjövik (7)

Ett torpställe som uppbyggdes omkring 1805 i Sjövikamarken. Den förste som bodde där var skräddaren Petter Jonsson, född 1745 och hustrun Stina Andersdotter, född 1746. Deras döttrar: Lena född 1776, som gifte sig med Elias Nilsson i Eliehult, och Sara, född 1778 som hade en oäkta dotter, Johanna född 1814. Hustrun Stina dog 1821 i åldedomsvaghet och Petter Jonsson som sedan bodde som inhysehjon i Eliehult, dog 1830.

1823 ditflyttade från Lemnhult Magnus Svensson, född 1781 och hans hustru Magdalene Nilsdotter, född 1783. De hade en son, Johan Magnus som föddes 15 nov. 1830 och dog en månad senare. 1840 vid laga skiftet i Stora Höghult, fanns det 25 ½ kappeland odlad åker där, som tillsammans med äng och betesrätt värderades ti11 19 Bco. 12 sk.

Magnus Svensson, dog den 7 mars 1844 i kolik och därefter gifte Magdalene om sig året efter med Anders Nilsson, född 1785. Han hade ej lämnat in flyttningattesten förran 1851, varför Magdalena ensam stod skriven för torpet. Magdalena dog 1862 och Anders Nilsson dog 1864.

Karl Johan Pettersson flyttade till Sjövik från Grytsberg 1871. Han kom från Nottebäck, och var född 1846 liksom sin hustru Anna Lovisa, som var dotter till Anders Petter Id i Nykulla. Deras barn bette: Ellen Olivia, född 1868, Amanda Lovisa, född 1872,Karl August Victor, född 1879, Anna Otilia, född 1881, Elvira Josefina, född 1885 och Gunnar, född 1889. 1881 hade Karl Pettersson frejdbetyg trll Järnvägen. For torpet, som knappast födde en ko, fick han göra flera dagsverken i veckan hos Johan Svensson i Almsgården. Han odlade upp en mosse vid Moragöl, som han sedan fick bruka. Han var även kyrkvaktmästare, en syssla som han fick övertaga efter sin svärfar, Anders Id, som i sin tur övertagit efter sin svärfar, Magnus Aij. Minst ett par gånger i veckan fick han gå den en halv mil långa vägen till kyrkan, och lönen på 1880-talet var 5 kubikfot säd i kvartalet som han fick hämta vid sockenmagasinet. Från Sjövik flyttade han 1893,då han på prästgårdens ägor byggde sig en stuga, som han kallade för Björkelid. Torpet brukades sedan av Frans Axelsson i Väktaretorpet, och därefter lades det till gården. Husen stod därefter öde, men 1905 bodde det en åkare där som hette Jonsson som körde timmer till sågen i Råbäckshagen åt Sandstedt. Stugan revs 1910.

Stenkvill (8)

En backstuga som låg vid vägen till Råbäckshagen, strax ovanför fallet, där Mellangården hade sin såg och kvarn.

Den förste som bodde där var mjölnaren Johan Andersson, född 1812 och hans hustru Maria Sofia Nilsdotter, född 1817, vilka flyttade dit 1850 från Alseda. Deras barn: Anna Katarina, född 1842, Thilda Sofia, född 1844, Inga Kristina, född 1847 och död 1856, Karl Johan, född 1851 och Emma Carolina född 1858 och död 1859. Samma år flyttade de därifrån till Björkholmen i Långhult.

Carl Magnus Pettersson som brukat 3/16 mantal Norrgården, flyttade sedan dit när hans hustru Eva Maria dött i lungsot. Han hade två pojkar, Johan Petter och Karl August som voro 6 och 4 år.

1860 bodde Carl Magnus Jonsson från Virserum där, och året efter inflyttade från Högsby Karl Johan Johansson som var frånskild.

1861 inflyttade från Järeda spiksmeden Johan Fredrik Werme, född 1835 i Göteryd och Sofia Carlsdotter, född 1837 i Nyed. De hade tre flickor: Hulda Emilia, född 1861, Selma Fredrika, född 1862 och Ebba Carolina, född 1864. Johan Werme smidde spik i spiksmedjan i Höghultström. 1865 flyttade de till Ökna.

Dit flyttade därefter Jonas Petter Pettersson Lund, född 1841 och Fredrika Karlsdotter, född 1839. De flyttade till Virserum 1874.

Till Stenkvill inflyttade 1878 mjölnaren Anders Magnus Jonsson, född 1820 och och Eva Johanna Jonsdotter född 1829. De flyttade därifrån till Virserum 1880.

Samme år inflyttade från Götestorp mjölnaren Johan Magnus Andersson, född 1855 och hustrun Ida Sofia Johansdotter, född 1860. De hade två pojkar: Karl Anders Vilhelm, född den 31/7 1881 och Johan Alfred, född 13/8 1882 Den 14 juni 1884 avled hustrun. Den 15 augusti hölls bouppteckning efter henne av Johan Svensson och Sven Nyman i Höghult, då J. G. Gustavsson utsågs till barnens förmyndare.

Av boets tillgångar värderades möbler och träsaker som bland annat bestod av dragkista, skänk, slagbord, dragsäng, koffert, saltkar, vävstol, 2 spinnrockar, och 4 stolar m. m. till 29:75. Jernsaker varav kan nämnas, 1 gryta, 2 klampar, panna, brandring, kaffebrännare, bordskniv, 3 sågar, I hagyxa, 2 spadar, hotstång, 6 kvarnhacker, stenjärn och tegelhammare till 14:60. Glas och porslin till 3:25. Kaffekokare 1:25. Säng och linnekläder 9,40. Den avlidnas gångkläder 42:70. En kvarnsten 30:- samt diverse 12:25. Summa 143:20.

Av boets skulder utgjordes till Sven Nyman 45:-, Johan Svensson rest pa en gris 13:50, ränta 1:55, Johan Svensson i Haddarp 10:-, Fia Myrbäck 1:50,Handlanden J. A. Johansson i Serarp 19: - . Handlanden Victor Bohman i Svartorp 4: - , Handlanden Carlsson i Ånhult 5; - , Holmer i Ånhult 10:50, Melker Nilsson i Nässja 51:-, Johan Andersson i Södratorp 6:- , Melker Andersson i Söderlund 2:- , Karl August Karlsson i Höghult 5.- , Johan Alfred Hedin i Besqvarn 7.- , Petter Lund i Bockaström 2:-, Sven Pettersson i Äng 2:- , Fru Söderkvist i Näshult 2:- och Anna Andersdotter för biträde i sterbhuset 9:-. Summa 164.60. Boets skulder översteg tillgångarna med 21:60.

Samme dag hölls auktion därstädes, då all lösegendom försåldes. Själv ropade änkemannen in 1 slagbord, en soffa, en dragsäng, en vagga, en fäll, en madrass, två dyner, 1 lakan, en bibel och 8 kvarnhacker samt en del andra småsaker, vilket tillsammans gick till 18 kronor. Vävstolen ropades ut för 5. - , och lika mvcket kostade spinnrocken som köptes av fru Nordstrand i Höghultsström. En kaffe kokare 1.55, en dragkista 5.25, en skänk 3. - , en kappa 7 kr.

Den 29 oktober hölls auktion i Serarp på några osålda saker, då bland annat en kvarnsten såldes för 35 kr. Auktionerna tillsammans gick till 156:55.

Den 25 augusti hölls sammanträde i Serarp med borgenärerna uti sterbhuset efter avlidna hustrun Ida Sofia Johansdotter. Då boets tillgångar befanns vara otillräckliga att täcka skulderna med, fann sig förmyndaren föranlåten att avhöra borgenärernas yttrande innan urarva ansökan inlämnades till Domhavande i Östra Härad. Beslut fattades att samtliga fordringsägare skulle nöja sig med den utdelning som blev, sedan allt försålts för undvikande av dryga kostnader med urarva konkurs. Samtliga fodringsägare undertecknade det förda protokollet. Johan Magnus Andersson hade 18 kr. i skuld för det lösöre han ropade in pa auktionen och två små pojkar att ta hand om.

Han gifte sig året efter med Anna Sofia Karlsdotter, född 1865. De fingo 2 barn till, Hilda Josefina, född 1885 och Oskar Ludvig, född 1887. Samme år flyttade Johan Magnus tillbaka till Götestorp. Kvarnen låg därefter nedlagd några år.

1893 inflyttade Lena Johansdotter Grönlund "Knutsa-Lena" ,född 1844 i Nybygget, Kejsarekulla. Hon var lite konstig och när hon gick med småsten i kjorteln som hon slängde om benen på folk, trodde de att hon var tokig så hon ansågs som sinnessjuk och blev intagen som patient på Vadstena hospital. När hon kom till Vadstena sade läkaren, att hon var den klokaste de hade i Näshult socken. Den 10 april 1903 beslöt fattigvårdstyrelsen att så fort som möjligt rengöra boningsrum och tillsnygga, samt behövliga sängkläder åt Lena Grönlund, samt täcka vedboden, vilket Viktor Johansson i Höghult och Anders Sandberg i Ödmundetorp uppdrogs att verkställa tills hon kom hem från Vadstena.

Knutsa-Lena brukade sedan gå omkring i stugorna med ett par krukor i händerna, men hon bad inte om något men fick ändå en och annan bit med sig hem. Hon kunde gå ände till Stenberga ibland. Hon pratade så lustigt och om de skrattade åt henne så sa hon: Ja, skratta du din fähund. När de efter Knutsa-Thilda, hennes syster hittade en massa pengar undangömda på vinden hade hon sagt att hon skulle gömma sina pengar på ett såkrare ställe.

Knutsa-Lena hade fattighjälp och vid stämman den 1 december 1912 beslöts att Carl Elmkvist skulle hava tillsyn och underhålla henne till dess hon kunde intagas på ålderdomshemmet mot ersättning av 1 kr. pr dag. Den 2/1 1913 vid kommunalstämman meddelades från Vadstena hospital om Lena Grönlunds intagande varvid beslöts att hon ofördröjligen inforslas till hospitalet, vilket uppdrogs åt Gustav Johansson och Carl Elmkvist. Hon dog 1914 och folk trodde att hon hade en del pengar undangömda, men det blev aldrig känt att det hittades något efter henne.

1916 flyttade Emilia Strömberg från Södratorp till Stenkvill. Hon brukade ha tiggeoste på hosten då bondmororna gick dit med mjölk. När hon kom och köpte mjölk sa hon att hon inte hade mer päng, men fick hon då krukan full så kom hon fler gånger. En gång pa hösten 1926 hade hon fått ett slaganfall och blivit liggande vid vedbon där hon hittades. Hon skjutsades sedan till ålderdomshemmet där hon bodde i några år. På vintren 1927 hölls auktion pa det hon ägde och på stugan som såldes till avflyttning för 28 kronor. Den revs strax efteråt. Vedboden såldes för 2 kronor.

Nymåla (9)

Ett torp som uppbyggdes och nyodlades omkring år 1800 uti Råbergshagen och var det första odlingstorpet i Höghult.

Torparen Jonas Larsson som inflyttade från Tveta var född 1768 och hustrun Stina Sara Jonsdotter var född 1761. De hade 7 barn som hette: Per, född 1791, Gustav, född 1794, Lars, född 1797, Jonas, född 1799, Daniel, född 1802, Johannes, född 1804 och Anna Naria, född 1807. Den äldste sonen Per dog i förkylning 1807. Gustav utflyttade samma år och Lars 1809.

Dottern Anna Naria gifte sig 1826 med Per Jonsson Dalsten som inflyttade från Nye och var född i Ökna 1797. De övertog då torpet varefter hennes föräldrar bodde där som inhyse. Barnen hette: Jonas Magnus, född 1827, Karl Petter, född 1829, Johan August, född 1834 och Anders Vilhelm, född 1836. Per Dalsten flyttade därifrån med sin familj till Virserum 1837.

Fram till 1840 hade 4 tunnland odlats på torpet och vid Laga Skiftet uppskattades dess avkastning tillsammans med äng och bete till 67 Bco. 8 skilling. På 1830-talet ändrades namnet på torpet till Råbäckshagen som före skiftet låg på Mellangårdens ägor. Vid skiftet utflyttades ¼ mantal Norrgården till torpet, varpå på lagliga grunder, bestämdes att innehavaren till där boende skulle nödja dem med annan jord eller penningar. 1842 sålde ägaren Sven Johansson gården till brodern Johan Johansson och torpet blev därefter betecknat som backstuga.

1842 inflyttade från Hammarsten Daniel Danielsson, född 1809 och hustrun Maja Andersdotter, född 1806. Deras barn: Anna Maria, född 1832, Christina Maja, född 1834, Johan Fredrik, född 1837, Anna Fredrika, född 1839 och Karl Gustav, född 1841. 1844 utflyttade de till Högsby.

1847 flyttade Jonas Petter Johansson till Råbäckshagen från Stenberga. Han var född 1806 i Klemetssjögle, och på 1830-talet brukade han Höghults Mellangård. Hans hustru Eva Stina Zakrisdotter var född 1810, och dotter. till Zakris Jonsson och Stina Carlsdotter i Hagsjöryd. Deras barn: Karl Jonas, född 1830, Sven Petter, född 1835, Zakris Vilhelm, född 1838, Gustav Fredrik, född 1841, Frans Lorens, född 1844, Clas Melker, född 1848 och Maria Kristina, född 1850.

Jonas Larsson som fortfarande bodde dar som inhyse, var de sista åren sjuklig samt utfattig. Hans hustru Sara Stina dog 1847 i ålderdomsvaghet, 85 år gammal. Lika gammal var han sjalv när han dog i ålderdomsvaghet 1853, då han var äldst i socknen.

Jonas Petter Johansson som var benägen för fylleri och elakt leverne i huset, dog 1855 i vattusot. Änkan och barnen som då voro utfattiga och erhöll fattighjälp, flyttade 1856 till en stuga i Mellangårdens oxhage.

I slutet av 1850-talet flyttade Carl Petter Zakrisson och hustrun Gustava Kristina Fritz dit från Lilla Höghult och bodde där några år. De fingo också fattighjälp. De hade en son som hette Gustav Alfred, som drunknade 1857 av våda vid vid Strömsrums pappersbruk i Kråksmåla, 15 år gammal. Deras övriga barn: Jonas August, född 1844 och utflyttad 1858, Gustav Petter, född 1850, Josefina Charlotta, född 1854 och Emma Kristina, född 1856. Zakrisson dömdes att med sitt hushåll tillhöra Tveta socken.

Strömsberg (200)

En snickerifabrik uppbyggd vid Stenkvill.

Snickaren Karl Johan Dahlgren, född 1854 och Maria Kristina Fagerkvist, född 1865 i Mörlunda, inflyttade från Fagerhult 1897. Deras fem flickor hette Victoria Kristina, född 1887, Agnes Lilly Maria, född 1889, Judit, född 1892, Gurli Regina, född 1895 och Ester Elsa, född 1898.

Dahlgren hade själv byggt fabriken, i vilken de även hade ett bostadsrum där de bodde. Men 1902 brann fabriken, och då hade Dahlgren sagt till sina barn, nu får ni värma er. Folk trodde att han tänt på själv, för i Fagerhult där han haft en fabrik förut hade det också brunnit. De flyttade sedan till Åseda och även där brann det för dem.

Forsberg (10)

Som först kallades för Oxhagen uppbyggdes 1856 på Mellangårdens utmark, då änkan Eva Stina Zakrisdotter flyttade dit från Råbäckshagen tillsammans med sina barn, vilka utflyttade på 1860-talet. Till Stockholm flyttade Gustav Fredrik 1861, Zakris Vilhelm 1862 och Frans Lorentz 1864. Anders Melker flyttade till Stenberga 1866 och Kristina Maria flyttade till Logg i Stockholms län 1867.

1862 ditflyttade från Beskvarn Anders Magnus Samuelsson och Hilda Charlotta Hägglund som bodde där som inhyse, jämte deras barn Sofia, Emma, Ida Charlotta och Johan Edvard. Samuelsson lånade 4 tunnor säd av fattigkassan 1867 som Sven i Mellangården och Gustav Isaksson var i borgen för. Den 18 april 1869 beslöt församlingen att med 10 Riksdaler bidraga till avflyttning till Stockholm för Samuelssons hustru och barn.

Änkan Eva Stina som hade fattighjälp under hela tiden som hon bodde där fick 18 kappar säd om året. 1885 fick hon frejdbetyg till Stockholm där hon sedan bodde hos sina barn.

När änkan Lena Johanna Dahl flyttade dit kallades torpet för Forsberg. Hon var änka efter soldaten Dahl som tjänat för Korparyd. Under de sista åren av 1890-talet bodde också Lena Stina Dorf där som inhysa. lena Dahl hade 6 kr. och 140 kg. säd i fattighjälp under de sista åren. Hon dog den 11 december 1904. Efter Dahla-Johannas död revs husen på Dalatorpet som det sedan kallades.

Oxhagen (11)

Ett torpställe som uppbyggdes i slutet på 1850-ta1et längst bort i skogen vid ån intill gransen mot Korparyd av Per Magnus Pettersson. Han hade förut under 1850-talet bott pa Sågbacken vid Höghultström tillsasmans med Katarina Danielsdotter och sina barn: Karl August, född 1842, Johanna, född 1845, Lena Sofia, född 1848, Jonas Petter, född 1851 och död 1853 i hjärtspring Jonas Petter, född 1855 och Johanna Gustava, född 1858. Hustrun blev blind efter barnsäng 1855. Hon forklarades obotlig av Läkare Hambro, Men av Doctor Milltope lovades hon få syn så hon redde sig. 1854 betalade socknen 32 R:d 30 skilling for sjukvård åt Petterssons hustru. 1855 betalades till Milltope 15 R:d. Till skjutspengar för. henne 4 R:d. 6 sk. och till brundsdrickning vid Lannaskede brunn 5 R:d. Samt "att leva av under vägen" 24 sk. Dessutom till Car1s hustru i Höghult får underhåll av Petterssons barn 2 R:d. 6 sk. Pettersson erhöll fattighjälp till sin hustru och sina barn som utgjordes av 1 tunna 2 kap. säd och 6 Riksdaler om året.

1859 flyttade de till Oxhagen. Hustrun som varit sjuklig dog 1861, 42 år gammal. När Per Nagnus Pettersson som var född i Lemnhult 1816 blivit änkeman gifte han om sig 1865 med Lena Johanna Johansdotter. Hon var född oäkta 1828 i Nydala, Ödmundetorp och hennes mor var pigan Catarina Larsdotter.

Pettersson odlade upp en åker invid torpet så att de hade föda till en ko. Två potatiskällare av sten byggdes upp.

Sonen Karl August flyttade till Stenberga 1864, Johanna flyttade till Edshult 1865 och Lena Sofia flyttade till Hultsfred 1870. Petterssons i Oxhagen som alltid voro fattiga erhöll fattighjälp, och under 188o-talet hade de inhysehjon boende hos sig för vilket socknen betalade 4 till 10 kr. och 4 kbf. säd. 1882 hade de Fallandestina, 1883, Rika Blomberg, de två följande åren Stina Johansdotter och 1886 Johannes i Överåkre inhysta. Själva fingo de 4 kr. och 8 kbf. Liksom så många andra fingo de gå omkring och tigga när inte maten räckte till. En gång före jul gick Pettersson en runda genom Ödmundetorp och då fick han en full korg och en påse med sig hem. När han kom hem ville Johanna veta av vilka goamorer han hade fått de olika sakerna. Han hade ett fasligt sjå att redogöra för allt och när han var färdig sa han till henne, å här ska du få av mej, och så gav han henne en klapp pa kinden.

Per Magnus Pettersson dog 1895. Johanna som sedan bodde där ensam hade en kossa som hette Vissen som hon hade på bete i Oxhagen tillsammans med Erland Larssons oxar. Så länge man har potatis att äta behöver man inte klaga sade hon. Om sommaren odlade hon kålplantor och rödlök som hon sedan gick omkring i gårdarna och sålde. Hon snusade i näsan och luktade så illa. Den sista tiden när hon gick omkring i stugorna brukade hon jämra sig och säga, att hon var så dålig. Därför kallade de henne för den dåliga i Oxhagen. På vintren brukade de gå och titta till henne ibland så att hon inte blev insnöad. De sista åren hade hon 12 kr. och 160 kg. säd i fattighjälp. Hon ville inte flytta från sitt ställe och hon låg sjuk ensam i sin stuga innan hon flyttades därifrån. Hon dog den 4 december 1904. Därefter revs husen och stugan köptes av Ida Johansson i Annelund för 3 kronor varefter den höggs upp till ved.

Risamåla (12)

Uppbyggdes vid Virserumsvägen intill Korparydgränsen 1863 av Carl Johan Jonsson och Anna Sofia Andersdotter som flyttade dit stugan från Djupedal där de bott förut. Carl Johan Jonsson som kallade sig för Bergström fick under 1860-talet fattighjälp till sina barn. De hette: Karl Gustav, född 1857, Mathilda Sofia, född 1860, Klas Emil, född 1862, Johan August och Ida Gustava, födda 1867 samt Augusta, född 1872 och död 1875. Mathilda Sofia dog 1883. Carl Johan Bergström dog 1888. Äldste sonen Karl som lärde sig till skräddare gifte sig 1884 med Ida Olivia Jonsdotter samt bosatte sig i backstugan Rosenholm i Lilla Höghult. Emil gifte sig 1887 med Amanda Mathilda Jonsdotter, född 1868. De bodde kvar i Risamåla. Deras barn: Augusta Victoria, född 1888, Karl August, född 1891, Anna, född 1893, Astrid, född 1896 och Per Albin, född 1898.

När den siste pojken föddes dog modern. Johansson i Råbäckshagen tog då hand om honom och Blomstrand tog hand om flickorna Anna och Astrid. De fick för var och en 25 kr och 100 kg. säd om året av socknen. Anna fick stanna där ett år och sedan ville hennes farmor ha hem henne, så hon slapp att vara ensam när de andra var ute på arbete. Emil Bergströms mor AnnaSofia bodde där och skötte hushållet åt dem. Hon hade vid den tiden 6 kr. och 140 kg. säd i fattighjälp. Sedan brukade hon ibland gå vägen runt åt Korparyd, Holmskog och Triabo samt Hulu och Lövhult. När hon gick från Höghult brukade hon ha så mycket att någon fick följa med henne och bära. Hon brukade komma fram till gårdarna och ynka sig när hon tiggde och stödja sig på en käpp, men nar hon kommit ett stycke därifrån kastade hon käppen över axeln. Hon sa att det inte fanns en droppe mjölk i huset. Emil sa, att hans mor var lika god som en åtting i Holmskog, så han ville inte byta med Holmskogbönderna.

Emil Bergström som brukade arbeta vid sågen i Bockaström var också stenarbetare. 1910 fördjupade han utloppet från Moragöl tillsammans med sonen Kalle. För det arbetet erhöll han 218 kr. av Johan Gustavsson, Karl Gustavsson, Carl Elmkvist och Frans Karlsson. Han satte stenfoten till Elmkvists ladugård sedan den gamla brunnit ner. För arrendet av jorden omkring stugan betalade han 30 kr. om året. Stugan låg så vackert i skogen intill vägen, och barnens farmor hade så mycket blommor omkring den. Dottern Augusta Victoria reste till Amerika 1906.

En gång 1912 på en fest vid Skyttepaviljongen i Beskvarn, drog Kalle Bergström kniv under ett slagsmål, för vi1ket han blev dömd till 1 år och 4 månaders fängelse. I början av 1913 när han avtjänat halva straffet hängde han sig. Året efter dog Emil Bergström, varefter henmet skingrades. 1915 betalade socknen enligt räkning för avlidne Emil Bergström kr. 48:57. Vid auktionen efter honom den 1 september var det inga spekulanter, men stugan köptes sedan av Frans Karlsson som rev den och flyttade den till Almsgården där timret användes till en smedja. Anna Sofia Bergström som flyttade till ålderdomshemmet dog där 1918 i en ålder av 90 år.

Sällemåla (13)

Uppbyggdes i slutet på 1850-talet pa Norrgårdens ägor intill Kattegöl. Stugan som flyttades dit hade förut stått i Fårahagen i Lilla Häradssjögle.

Den förste som bodde där var Carl Johan Jonsson Bergström och Anna Sofia Andersdotter, samt barnen Karl Gustav och Mathilda Sofia. De var från Lemnhult och flyttade dit 1860 från Beskvarn där de bott som inhyse.

Johan Persson som ägt Norrgården bosatte sig på torpet, när hans fosterson Victor Sandström övertagit gården. När denne sålde gården till Gustav Isaksson förbehölls torpet av Johan Persson som var garvare. 1870 flyttade han till Överåkra. Den 23 juli 1871 dog hans hustru Lena Stina Jonsdotter och efter begravningen blev även Johan Persson sjuk och dog efter en vecka. Det sades att han åt ihjäl sig av korngrynsvälling på sin hustrus begravning.

Stugan på Garvaretorpet, som det sedan kallades, köptes därefter av grenadier Blomberg som flyttade den och byggde upp den i Häradssjögle utmark 1883. Därefter flyttades den till Sandåkra och sedan till Skallas.

Stenbrohult (14)

Uppbyggdes och började odlas på 1820-talet av Jonas Persson Ek som flyttade dit 1826. Han var född 1800 och son till Per Ek och Greta Zakrisdotter från Rösjöholms Soldattorp. Hans hustru Eva Svensdotter var född 1791 och dotter till Sven Johansson och Lena Jonsdotter från Södratorp. Deras barn hette Anna Magdalena, född 1822, Sven Gustav, född 1825, Karl Johan, född 1828, Isak Petter, född 1831 och Johannes, född 1835. Jonas Ek var skomakare.

Vid Laga Skiftet 1840 fanns det 13,2 kappeland åker uppodlad och avkastningen av densamma, jämte äng och betesrätt för en ko på skogen uppskattades till 4 Bco. 4 skilling.

I början av 1850-talet bodde där som inhysa fattighjonet änkan Anna Greta Pettersdotter som var född 1780 och kallades för Greta i Stenbrohult. Hon fick 1 tunna 28 kappar säd och 6 Riksdaler i fattighjälp samt säng och gångkläder och skor. Hon dog i juli 1856.

Jonas Ek som var sängliggande sedan 1855 efter svår böld och var utfattig, dog 1858 i bröstsjuka. Sönerna Sven Gustav och Isak Petter som också voro skomakare bodde där som inhyse, liksom dottern Anna Magdalena som försörjde sig med vävnad. Den andre sonen Karl Johan Ek som övertog torpet i början av 1850-tal. gifte sig med Marta Lena Adamsdotter. 1857 när hon var 32 år dog hon i lungsot. Deras två pojkar Jonas August dog 1858 när han var 4 år och Carl Oskar dog i bröstsjuka 1857, 1 år gammal. Karl Johan Ek gifte om sig 1860 med Helena Sofia Magnusdotter som var född 1837.

1861 flyttade Lena Stina Dorf och hennes dotter Johanna Kristina från Djupedal till Stenbrohult och bodde där som inhyse till 1867. I början pa 1860-tal. bodde här också en ofärdig pojke som hatte Karl August Persson som dog 1865 när han var 16 år.

Änkan Eva Svensdotter som var sjuklig och ej arbetsför fick fattighjälp de sista åren tills hon dog i maj 1868. Karl Johan Ek fick en son som hette Karl August Victor, född 1869. 1870 flyttade de från Stenbrohult till Ekagård där de sedan ägde en gård.

När stugan i Stenbrohult blivit tom flyttade Lena Stina Dorf och hennes dotter åter dit, sedan de bott några år i Almsgården. Dottern Johanna Kristina flyttade därifrån 1876. Lena Dorf råkade en gång sätta en potatisbit i halsen och då "lade hon i väg upp till byn" för att tala om hurudan död hon fått, men när hon gått ett stycke fick hon upp potatisbiten. Under de sista åren fick hon fattighjälp innan hon dog 1900.

År. 1888 inflyttade från torpet Nybygget Karl Gustav Samuelsson, född 1848 i Fagerhult och hustrun Helena Christina, född 1850 som bodde där som inhyse. Deras barn: Edla Augusta, född 1875, Hilda Almida, född 1882, Karl Oskar, född 1887 och Gustav Fredrik, född 1891. Samuelsson arrenderade kvarnen i Stenkvill i 5 år och därefter flyttade de 1897 till Almsgårdens Soldattorp.

Stugan som sedan var öde stod ännu kvar 1905. Den odlade åkerarealen omkring torpet var då cirka 2 tunnland och brukades till gården.

Björkelund (15)

Byggdes omkring 1850. Den förste som bodde där var Johan Magnus Högstedt som var son till soldaten Johan Magnus Hög och född i Ruggetorpet 1823. Han gifte sig med Anna Helena Nilsdotter, född 1820 och inflyttad från Virserum. Deras barn: Ida Krestina, född 1852, Thilda Sofia, född 1853, Johan Alfred, född 1856, Clas August, född 1858, Johanna Charlotta, född 1861 och död 1862 och Karl Petter, född 1865.

Högstedt som var ofärdig i sitt ena knä hade arbetsbeviljning till Vaxholm 1850. 1877 och 1880 erhöll han frejdbetyg till Karlskrona där han arbetade på varvet. Högstedt och en till hackade och odlade upp Broamossen åt Johan Svensson. Stubbarna som de bröt upp kastade de i Holmskogs kärr istället för att bränna upp dem. En gång när han var yngre hade han fått en halv liter brännvin av sin far. När han skulle gå hem och klev över en gärdesgård tappade han halvlitren, men då var det inte utan att han grät.

Under 1860-talet hade Högstedts fattighjälp av socknen som utgjordes av 5 kbf. säd om året. På 1870-talet utflyttade barnen. Johan Alfred flyttade 1871 till Motala och året efter flyttade de bada döttrarna till Stockholm, dit även Karl Petter flyttade 10 år senare. Clas August flyttade till Blädinge 1877 och därefter till Sondra 1886.

Hustrun Anna Helena dog 1899. 1898 inflyttade en släkting till Högstedt, Lena Stina Pettersdotter från Södratorp och hennes dotter Augusta. Lena Stinas man Johan August Andersson hade rest till Amerika 1893, så hon var levermansänka. När han kom tillbaka 1904 var han sjuklig och då fick hon ta hand om honom. Högstedt som var krympling och halt bodde i kammaren. Han hade vid den tiden 6 kr. och 140 kg. säd i fattighjälp. En gång hade Högstedt fått 2 kronor av Adrian som bott i Mellangården, och var lärare, och då skickade han efter 2 1. brännvin till Julen 1906. Men han ville inte att Nämndemannen skulle få reda på det, för han brukade komma och bjuda på en sup ibland. Han tog inte mer ån en sup åt gången, men fick han mer gömde han det. Efter nyår 1907 dog Hägstedt. Den 4 mars beslöts pa kommunalstämman att tapetsera Högstedts rum och spänna papp i taket och stryka det, vilket uppdrogs åt Emil Blomstrand, samt anskaffa madrass och sängkläder.

Lena Stinas dotter, Augusta gifte sig med grenadier Strömbergs son August som kallade sig Berg, och han flyttade också till Björkelund. Deras barn: Josef Ragnar, född 1903, Elsa Inger, född 1907 och Gustava Augusta, född 1910. Lena Stina dog 1909 och Johan Andersson dog 1912.

Stugan i Björkelund brann ned 1912, och samme år flyttade August Berg med sin familj till Skirö. Platsen där stugan stått kallades sedan för Bergahägnen och åkern däromkring brukades till fram på 1940-talet.

Bolet (16)

En backstuga som före skiftet låg på Almsgårdens ägor.

I slutet av 1700-talet bodde Lisa Magnusdotter, född 1730 och Anika Ingesdotter, född 1855 där. På 1820-talet bodde där Maria Samuelsdotter, född 1786. Därefter bodde Anders Larsson och Maria Gudmundsdotter där. Deras barn hatte Catarina, född 1821 och Johannes, född 1824. 1835 flyttade de till Blomsberg under Svartorp.

I början på 1850-talet flyttade Eva Danielsdotter dit från Eliehult, och sedan flyttade även Petter Johansson dit. De voro fattighjon och hade 12 kappar säd och 2 R:d. i fattighjälp. I slutet på 1860-talet erhöll de 12 kbf. och 12 R:d. Petter i Bolet, som han kallades, dog i juni 1870, och Eva dog 1882. Därefter revs stugan.

Bastubolstugan (216)

Bebodd i början av 1800-talet av Catarina Persdotter, född 1773.

1820 av Jonas Magnus Johansson och Cajsa Germundsdotter som 1825 flyttade till Nykulla i Kejsarekulla.

Därefter bodde en där som hette Lönberg som utflyttade till Karlskrona 1832.

På 1840-talet bebott av Per Magnus Jonsson och Britta Stina Östensdotter som före skiftet ägde ¼ mantal Norrgården. Per Magnus dog i smittkoppar medan han var i Stockholm 1853. Britta Stina och barnen flyttade sedan till Grönlid.

Gatstugan

Som var belägen vid vägen intill Skrumpelia var bebodd från i början av 1800 till 1830-talet av Stina Nilsdotter, född 1763, som flyttade dit från Klemetssjögle.

Grönlid (17)

Byggdes upp på 1850-talet då änkan Britta Stina Östensdotter flyttade dit från Bastubolet. Hon var född 1805 och dotter till Östen Danielsson i Njupingetorp. Hennes barn: Anna Stina, född 1832, Jonas Petter, född 1834 och Lena Maria, född 1837 och död 1850. Jonas Petter som kallade sig för Högberg och på vapenövning i Hultsfred var befäl, utflyttade till Stockholm 1865. Britta Stina, som vanligen kallades för Pelle-Britta, ville vara så fin och speglade sig i vattenspannet och hade mössa och stycke. Hon dog 1869 i bröstlidande och därefter revs stugan på 1870-talet.

Elmeberg (19)

En liten backstuga som byggdes upp på ett berg intill en stor alm vid Mellangårdens källare.

År 1846 flyttade skräddaren Karl Strand dit från Hagestugan i Lilla Höghult. Han var född i Virserum 1791 och inflyttade till socknen 1810. 1817 gifte han sig med Magdalena som var född 1792 och äldsta dottern till Anders Bergström i Norrgården. Deras barn: Gustav, född 1824, Johan Magnus, född 1827 och Zakris, född 1831 som var klen, samt Karl August, född 1834 som lärde hos bagare S. Malmkvist i Karlskrona dit han flyttade 1852.

Karl Strand som var antagen som sockenskräddare var böjd under starka drycker, men var skicklig i sitt yrke då han var nyckter. Hans hustru Magdalena erhöll fattighjälp från början av 1850-talet och fick 12 kappar säd om året. Den 12 juli 1854 anmälde Sven Nyman i Mellangården att hon var sjuk och inget hade att leva av samt bad om hjälp. Hon erhöll då 3 kappar säd i nödhjälp. 1861 dog skräddaren Karl Strand. Fattighjälpen ökades därefter till änkan så att hon 1864 fick 12 kbf. säd och 12 kronor. Hon dog den 29 juli 1865. Auktionspengarna efter henne kr. 8:37 tillföll Sockenkassan.

Stugan såldes för 20 kronor och den flyttades sedan på 1870-talet och byggdes upp i Mosingetorp.

Backstuga (202)

Vid Skrumpelia, som före skiftet låg på Norrgårdens ägor. 1818 inflyttade dragonen Jonas Lönnbom, född 1765 och Chatarina Persdotter, född 1780. Deras barn: Maria, född 1800, Karl Anders, född 1803 och Jonas, född 1813. Hustrun Chatarina dog 1830 och Lönnbom dog 1833.

Petter Johansson som ägt Norrgården flyttade sedan till backstugan. Hans hustru Stina Svensdotter dog 1833. Därefter flyttade Petter Johansson och barnen till Eliehult.

Lilla Hult

Uppbyggt i mitten på 1840-talet av Jonas Svensson Hultberg som var född 1802 i Nye. Hans hustru Anna Lena Magnusdotter var halvsyster till Sven Abrahamsson i Almsgården på vars ägor torpet var beläget. 1844 inflyttade de från Stenberga. Till stugan som byggdes, togs en del timmer av Almsgårdens gamla mangårdsbyggnad som vid skiftet stod på den gamla byplanen.

Hultbergs barn: Jonas Magnus, född 1833, Per August, född 1837, Karl Fredrik, född 1840, Anna Katarina, född 1842, Thilda Maria, född 1847 som dog i utslagsjukdom 1849 och Lena Maria, född 1851. Jonas Hultberg som var utfattig erhöll under 1850-talet fattighjälp till sina barn, vilket han fick hämta hos Sven Abrahamsson. Han dog den 10 oktober 1858 i lungsot i Vaxholm. Den 25 nov. dog sonen Per August i förkylning, 21 år gammal. Anna Lena erhöll sedan fattighjälp till sin död den 10 februari 1875.

I början av 1860-talet övertogs torpet av äldste sonen Johan Magnus som kallade sig för Hultkvist. Han gifte sig 1862 med Anna Lovisa Johansdotter som var född 1841, och dotter till Johan Henmingsson i Norrgården. De hade livstidskontrakt på torpet av Johan Svensson. Deras barn: Johan Algot, född 1864, Emma Sofia, född 1866, Karl August, född 1868, Klas Victor, född 1871, Gustav Edvard, född 1874, Anna Kristina, född 1877 och död 1879, Anna Josefina, född 1880 och Otto Gerhard, född 1886. Hultkvist som var skräddare och murare, odlade upp en del av Gropamossen. Som arrende fick han hålla utloppsdiket öppet, varvid han ändrade utloppet på Gropabäcken åt Holmskog, så att det rann över Klemetssjogle mosse. Detta föranledde stora tvister.

1887 reste den äldste sonen Johan Algot till Amerika. Den 25 nov. samme år dog Johan Magnus Hultkvist. Dessförinnan samme dag, lät han upprätta ett testamente, varvid makarna ömsesidigt överenskommit att vilken av den som den andre överlever så skall den efterlevande sitta i orubbat bo, utom den av Johan Magnus insatta livräntan, vilken skall ensamt tillfalla deras tre yngsta söner Otto, Gustav och Klas, såsom deras enskilda tillhörighet. för övrigt skulle den efterlevande sitta ostört intill sin död och då boet skall skiftas efter lag emellan barn och arvingar. Testamentet bevittnades av Johan Svensson och Victor Johansson, som sedan vid dårtinget i Vetlanda med ed fick bestyrka dess riktighet.

Den 18 febr. 1888 förrättade Johan Svensson Laga Bouppteckning efter Hultkvist. Till förmyndare för de fem yngsta omyndiga barnen hade utsetts Johan Gustavsson i Norrgården, som även var Godeman för äldste sonen som vistades i Amerika.

Av boets tillgångar var 1 tennfat 2:50. Av koppar: 1 vattenskopa, 1 gryta, 2 krus, 2 bunkar, 2 potter och 1 gammal kaffekokare 19:50. Järnsaker: 3 grytor, 2 klampar, 1 besman, 2 hotstänger, 2 hagyxer, 1 handyx, 2 mosshacker, 4 hacker, 1 spade, 1 buskakniv, 2 gamla liar och 1 grep 14:75. Möbler: 1 sjufanjer, 1 soffa, 2 dragsänger, 2 slagbord, 1 runt bord, 1 skåp, 1 skänk, 6 stolar 21:- . Övriga träsaker: 8 kar, 4 kistor, 1 koffert, 4 mjölkar, 2 degtråg, 1 bakbord, 1 kagge, 1 tjärna, 2 tinnar, 1 balja, 1 vattenså, 1 stakabötta, 2 bötter, 1 harvel, 1 vävstol och varpa, 13:05. Sängkläder och linne: 2 bätter och 2 sämre fäller, 2 fjäderdyner, 4 sticktäcken, 1 enkelt täcke, 4 bardyner, 3 madrasser 6 lakan, 1 duk och 6 handukar, 39:50. Den avlidnes gångkläder 41:-. Kreaturens värde var 1 ko 40:-, 1 ko 35:-, 3 får 18:-, 2 höns och 1 tupp 1:25. 1 dus. djup och 1 dus. flat porslin, 1/2 dus. kaffekoppar, 3 spillkoppar, sockerruna och tebricka, 5:-. Väggur 25 öre, 11 bordsknivar, 4 bläckburkar, 2 speglar, 1 garpsax och 1 ullsax, 5:25. 2 biblar och postilla 1:25. 2 åder, 1 harv, 1 skjutkärra, 1 skärkista och diverse redskap 4:25.

Fodringar av J. Fr. Fritz i Korparyd 977:-. Johan Svensson 350:-. J. E. Karlsson i Lilla Höghult 50:-. Summa tillgångar 1638:55. Skulder 31:-. Behållning 1607:55.

Sonen Karl August reste till Amerika 1890 och Klas reste 1892. Därefter reste Gustav 1895 och Anna 1901. 1902 hölls auktion i Lilla Hult på husen och lösöret, varefter Anna Lovisa och yngste sonen Gerhard reste över till barnen som förut emigrerat till Amerika. Gerhard dog några år efteråt i tandfistel. Stugan stod kvar i Lilla Hult tills 1907, då den revs och flyttades till Fly.

Smedtorpet (20)

En backstuga byggdes upp intill vägen på Almsgårdens ägor av Johan Johansson som var född 1812 i Mellangården och son till Johan Johannesson och Brita Stina Svensdotter. Efter skiftet 1842 när gården i Råbäckshagen var utflyttad hade han köpt den av sin yngre broder Sven. 1851 sålde han den och flyttade till Smedtorpet. Han var smed och kallade sig Högfält. Hustrun hette Johanna Gustava Johansdotter, född 1818 i Hulu och dotter till Johan Vallentinsson och Katarina Andersdotter. Hon hade en äldre syster Maria som gift sig tidigare med Sven Abrahamsson i Almsgården. Hon fick i hemgift det mesta som föräldrarna hade och sedan blev det inte mycket över till Johanna, så de förblev alltid fattiga. Deras barn Ulrika Christina, född 1838, Karl Johan, född 1841, Johanna Gustava, född 1846, Anna Maria, född 1849, Marta Lovisa, född 1852, och Clas Melker, född 1855.

Johan Johansson fick fattighjälp av socknen till sina barn från 1854. De första åren erhöll han 12 kap. säd som sedan ökades så att han i början av 1860-talet 1 tunna 16 kap säd och 4 Riksdaler.

Dottern Johanna Gustava dog 1856 och året efter dog Marta Lovisa. Dödsorsaken var fistlar. Hustrun Johanna dog 1859 i lungsot. Ulrika Christina och Anna Maria flyttade därifrån i slutet av 1860-talet. Johan Johansson som hela tiden hade fattighjälp dog i februari 1870 i bröstlidande, efter årslångt lidanden. Han hade ej varit åt kyrkan de senaste 10 åren.

Därefter bodde sönerna Karl Johan och Melker där, vilka också voro smeder. Den yngste av dem som kallades för Melker Smed flyttade till Vissefjärda 1872- Samma år flyttade det dit en smed som hette Johan Berggren, född 1840 och hustrunj Maria Gustava, född 1849. Deras son Johan August, född 1872. Året därefter flyttade de därifrån till Virserum.

Karl Johan Johansson bodde där sedan till 1882, då han utflyttade 'till okänd vistelseort. Därefter revs stugan.

Ruggetorpet (205)

Kallades Almsgårdens Soldattorp som tillkom i slutet av 1600-talet.

Den först omnämnde soldaten var Per Krek som bodde där på 1710-talet. 1727 hette soldaten Sven Andersson Blad, 41 år och Kerstin Persdotter, 49 år och sonen Nils, 10 år. 1736 var det Gabriel Månsson Kesenberg som bodde där, samt hustrun Kierstin, sonen Nils och dottern Lisbet. Han efterträddes av Jon Skutläck och hustrun Elin.

1749 bodde copral Per Nilsson och hustrun Sara Persdotter där och båda voro födda 1682.

På 1750-talet inflyttade Per Öfverström, född 1732 och hustrun Elin persdotter.

På 1780-talet flyttade Petter Öfverström och Maja Jonsdotter dit. Båda som var födda 1753, flyttade därifrån 1807. De hade en dotter som hette Catarina, född 1788, som gifte sig med näste soldat Johan Muff, född 1782. 1812 flyttade de därifrån och när Catarina blivit änka, gifte hon om sig med Karl Anders Id i Idanäs.

1819 inflyttade från Åseda soldaten Johan Magnus Hög, född 1792. Han var omgift med Maria Jonsdotter, född 1788, sedan hans första hustru Sara Mina Låsbom rymt från honom två år tidigare. Deras barn: Sara Stina, född 1821, Johan Magnus, född 1823 och Carl Petter född 1827.

När Laga Skiftet i Stora Höghult hölls 1840, hörde till Soldattorpet 1 tunnl. 17 kappl. åker och 3 tunnl. 12 kappl. ängsmark. På grund av omdelning vid skiftet flyttades Soldattorpet till Mellangårdens Torpäng där odlingsmark fanns. Utflyttningskostnaderna för husen som skulle flyttas 2500 alnar senast året efter, beräknades till Bco. 49:40. Dessa bestod av en stugubyggnad som var 14 ¾ alnar lång, 9 alnar bred och 3 alnar hög, av furutimmer täckt med torv och skurtak samt med knutar. Dess nedtagning och transport beräknades till 4:32. Tomtning, uppsättning och täckning 11:16. Murstenens transport 5:28, samt uppsättning och inredning 5:24. Dessutom brundsgrävning 5:-. Den nytillskiftade arealen bestod av 9 tunnl 26 kappl äng och 23 tunnl 20 kappl skogsmark.

Hultäng (22)

Kallades Almsgårdens soldattorp no 88 efter skiftet 1840.

I början av 1840-talet bodde Sven Magnus Slätt där. Han var född 1812 och hustrun Anna Charlotta Jonsdotter, född 1817. De flyttade till Stenberga 1846.

Därefter var torpet bebott några år av Samuel Carlsson, född 1811 och Maria Stina Jonsdotter född 1808.

1853 inflyttade från Idanäs soldattorp soldaten Karl Magnus Fritz, som var född 1821 och son till Karl Id i Idanäs. Hans hustru Johanna Matilda Fredriksdotter var född 1817 i Stenberga. De hade två flickor, Kristina Lovisa, född 1847, och Mathilda Sofia, föd 1858. På 1850-talet hade Fritz ett lån i Fattigkassan på 33 Riksdaler. När han tagit avsked byggde han sig en stuga strax intill Soldattorpet på Byggningens ägor, vilket ställe han kallade Nybygget och dit han flyttade 1870.

1875 arrenderades Hultäng av Anders Magnus Jonsson som flyttade dit från Rosenlund i Äng, och hustrun Mathilda Kristina Johansdotter. Deras barn: Ida Sofia, Anna Lovisa, Jonas Gustav och Johan Victor. 1880 flyttade de till Lilla Hult i Hultingetorp. Anders Jonsson som var en fortfaren byggmästare timrade om ladugården i Norrgården för vilket han skulle ha 50 kr.

Soldat för Almsgården 1880 var Johan Gustav Karlsson Fritz, född 1855 och son till grenadieren K. J. Asplund i Broholm. Han var gift med förre soldaten K.M. Fritz dotter Mathilda Sofia. De bodde på torpet Nybygget i Kejsarekulla. Den 12 april 1883 tog de ut flyttningsbetyg, varefter de begav sig till Amerika.

1883 inflyttade grenadieren för Lilla Höghult, Johan Petter Kjällström. Han var gift med Maria Lovisa Carlsdotter från Aspelund, Svartorp. Året efter flyttade de till Markatorpet.

Till Hultäng flyttade 1885 arrendatorn och skomakaren Klas Adrian Johansson "Sit" från Norrgårdens Soldattorp. Han var gift med förre soldaten Karl Magnus Fritz dotter Kristina Lovisa. Deras barn: Karl Oskar, Gustav Edvard, Kristina Elvira och Anna Ellen. 1888 flyttade de till Grenadiertorpet Stenkullen i Långhult.

Samme år flyttade nålmakaren Karl Magnus Vennerholm och hustrun Anna Sofia samt dottern Ida dit från Lassahult. Året efter flyttade de till Aspelund i Svartarp.

Karl Gustav Samuelsson och hustrun Helena Christina flyttade till Hultäng 1897. Han hade varit mjölnare vid kvarnen i Stenkvill förut. Socknen bekostade sedan så att han fick lära sig till slaktare. Men när han lärt sig flyttade han till Åseda. Han for sedan ut till Höghult ibland och slaktade. Dottern Edla gifte sig med Erik Johansson som senare flyttade till Svenstorpet.

Almsgårdens bonder brukade själva torpet i början av 1900-talet. Den siste soldaten bette Forsberg, men bodde inte där utan hade lön. Han gifte sig sedan med en rik änka, varefter han tog avsked.

1905 flyttade Sven Johan Nilsson till Hultäng från Lilla Häradssjögle, där han varit arrendator. Han var född 1861 i Ramnåsa, Dädesjö. Sedan han blivit änkling gifte han om sig med Emma Kristina. Han hade tre barn: Karl, Augusta och Klara. Den 1 mars 1906 köpte Nilsson Hultäng för 1250 kronor av Frans Karlsson och Erland Larsson och torpet som var 16,5 hektar avsöndrades från Almsgården. Nilsson som bland annat var snickare och slaktare, blev så småningom blind varför han fick sälja torpet.

Den 23 Mars 1927 köpte Karl Emil Johansson Hultäng för 4800 kronor. Nilssons höll auktion samma år, varefter de flyttade till dottern i Råbäckshagen. Karl Emil som var stenarbetare ägde Hultäng i två år, varefter han sålde till Johan Karlsson i Lilla Höghult den 7 april 1929 för 5350 kronor, varav 550 för foder och en del redskap.

Johan Karlsson som var skomakare inredde en verkstad åt sig i övre våningen. Han dog den 30 april 1930, 67 år gammal.

Sedan bodde Mathilda Karlsson där ensam i 8 år. Hon hade ett par kor och lejde för brukningen av åkrarna, som gav så stor skörd att hon fick låta bygga till ladugården. På våren 1938 hölls det auktion på lösöret, varefter hon flyttade till sin dotter i Norrhult.

Hultäng såldes sedan till Herman Tillström som brukade det tillsammans med Sjökullen. Han sålde det i sin tur till disponent Erik Alring 1947. Stugan och ladugården revs 1950.

Öserum (205)

Kallades Norrgårdens Soldattorp, och enligt en karta från 1699, var det uppbyggt uti Norregårdens ängehage med dess åkrejord som bestod av ensädes sandmylla. Jordäganden hade där för av de andra rotebönderna 1 Sm. i planpenningar. Hårdvallsäng med bjorkskog som vid medelmåttig växt kunde avkasta sig 2/3 Palm på tunnlandet.

År 1727 hette soldaten som bodde dar Hemming Hemmingsson, 22 år gammal.

1749 beboddes torpet av Hans Svartlåch, 26 år och hustrun Maria Josefsdotter, 25 år samt Elin Persdotter, 52 år och Josua 4 år.

1770 bebott av Jonas Eriksson Högberg.

1780 av Copral Jonas Högman, född 1743 och hustrun Sara Johansdotter, född samma år.

1790 av Jonas Gren, född 1759 och hustrun Catarina Olofsdotter, född 1747. De flyttade 1807 till Grönekulle.

Samme år inflyttade Sven Andersson Gren och Catarina Carlsdotter, båda födda 1882 och sonen Johan Petter, född 1807.

Därefter beboddes torpet av grenadieren Nils Hård och Stina Pettersdotter som 1817 flyttade till Bredvik.

Efter dem bodde dragonen Johan Jonsson Nyberg där. Han flyttade därifrån 1819.

1820 inflyttade Lars Jonsson, född 1796 och Johanna Pettersdotter, född 1797 och bodde där tills året efter, varefter sockenskräddaren Karl Strand och Magdalena bodde där några år.

1840 flyttade Per Magnus Jonsson och Britta Östensdotter till Öserum, sedan de sålt sin gård ¼ mantal Norrgården till Sven Johansson i Mellangården.

1840 fanns det till Soldattorpet 1 tunnland 6 kappland åker och 4 tunnland 4 ½ kappland ängsmark. Stugan som var byggd av furutimmer och täckt med torvtak och skurtak var 13 alnar lång, 8 ½ alnar bred och 4 ½ alnar hög. Ladugården som inrymde fähus, loge och en lada och byggd av furutimmer med halmtak var 15 alnar lång, 9 ½ bred och 4 hög.

Vid Laga Skiftet samma år kunde icke Soldattorpet kvarligga i sitt gamla läge, då det var till stort hinder och oformlighet för skiftet, varför torplägenheten förflyttades till Mellangårdens Torpäng, där äng till bete och åkerodling fanns. Stugans flyttning och uppsättning beräknades till Bco. 34:32. Ladugårdens flyttning beräknades till 12:20, samt brunnsgrävning 5:-, vilket tillsammans utgjorde 52:4. På sitt nya skifte erhöll torpet 34 tunnland ängs och betesmark.

Högagärde

Kallades soldattorpet när det flyttats till Torpängen.

1843 inflyttade soldaten Jonas Magnus Hör till torpet. Han var troligen född i Hulufällan 1825 och utflyttade 1850 till Skirö.

Därefter bodde förre soldaten Johan Magnus Hög där i två år, varefter han byggde sig en stuga i Hopängen.

1853 ditflyttade soldaten Karl Petter Högberg, född 1827 i Lemnhult, gift med Anna Sofia Magnusdotter, född 1819 i Stenberga. Deras barn: Karl August, född 1842, Johanna, född 1845, Lena Sofia, född 1848 och Ida Gustava, född 1858 samt en fosterdotter Johanna, född 1860. När Högbergs bodde där byggdes stugan om och flyttades 50 m. längre åt norr. Högberg utförde rätningen och ombyggnaden av kyrkvägen i Höghultströmshagen mellan Sjövik och Talleberg, vilket var nödhjälpsarbete nödåret 1869. När han tagit avsked av tjänsten flyttade han till Nyelund i Svartorp.

Till Högagärde inflyttade 1875 skomakaren Klas Adrian Johansson "Sit" och Kristina Lovisa Karlsdotter. De bodde där i 10 år, varefter de flyttade till Hultäng.

1885 blev Johan Gustav Hög soldat för Höghults Norrgård och flyttade till Soldattorpet från Åseda, där han var född 1858 och gift med Mathilda. Deras barn: Oskar, född 1885, Josef, född 1887, Gertrud, född 1891, Hilma,född 1893, Axel, född 1896, Elsa, född 1900 och Gunnar, född 1902.

När indelningsverket upphörde och soldattorpen fick säljas till soldaten eller någon annan brukare, köpte Hög soldattorpet Högagärde av rotebönderna. Under 1910-talet arrenderade Hög först Klemetssjögle och sedan Byggningen som han brukade ifrån sig. Hustrun Mathilda Hög dog 1917.

På torpet hade de 2 kor, en kalv och en gris. Under 1920-talet hade de hästen kvar sedan de arrenderat gården i Byggningen, men därefter lejde de dragare att bruka jorden med. Säden tröskades med dragtröskverk till 1933, då ångtröskverket användes för första gången.

Oskar blev Kolare, Josef stenarbetare och Axel lärde till Skräddare. De gifte sig och flyttade därifrån på 1920-talet. På 1930-talet fick de som ägde en soldatstuga ett anslag pa 500 kr. att förbättra husen med och huset tillbyggdes med två rum på den ena gavlen. Gertrud dog 1937 efter att ha legat till sängs i över 10 år. Johan Gustav Hög, som var den siste soldaten i socknen dog 1940. Där efter köpte Gunnar fastigheten. En söndagskväll i oktober 1948 brann stugan ned. Elden hade börjat i övre rummet och när den upptäcktes var hela övervåningen övertänd. De skyndade till byn och larmade brandkåren, men när den kom dit så kunde de endast göra eftersläckningen. Hilma och Gunnar flyttade sedan till Nämndemannastugan,där de bodde till 1954.

Rosenlund (23)

Uppbyggdes i slutet av 1860-talat på Byggningens ägor strax intill Hultäng.

Den förste som bodde där var skräddaren Johan Petter Jonsson Strand, född 1840 och son till sockenskräddaren Jonas Strand i Hagelid, Foglakulla. Han gifte sig 1868, samma år som han flyttade till backstugan med Kristina Gustava Karlsdotter, född 1849. 1870 utflyttade de till Stockholm, men några år därefter flyttade de tillbaka igen. Deras barn hette Hedvig Amanda, född 1868, Anna Otilia, född 1870 och Ulrika Gustava, född 1872. 1875 flyttade de åter därifrån till Fredriksberg och stället kallades därefter för Strandahägnen.

Den sista som bodde där var Anna Maria Karlsdotter, född 1834 och hennes dotter Sara som vsr född den 5 augusti 1861. Anna Maria hade varit gift med Karl Johan Jonsson som varit Gardist vid Svea Livgarde, där han erhållit avsked 1870. I slutet på 1850-talet hade de ägt halva gården i Byggningen, 5/32 mantal Almsgården som de sålde 1861 till Gustav Isaksson i Norrgården.

På kommunalstämman den 2 mars 1879 begärde hustrun Anna Maria församlingens intyg huruvida hennes man Carl Johan Jonsson på flera år vistats inom församlingen eller därstädes varit synlig, eller om någon kände huruvida han levde eller var han fanns. Församlingen intygade enhälligt att ovannämnde Carl Johan Jonsson icke vistats inom församlingen pa flera år och har församlingen däremot hört omtalas att han för några år sedan avlidit på ett lassarett i Stockholm. Dottern Sara utflyttade den 17 november 1880 till Stenberga, där hon fick plats hos komminister Thelander i Sjövik. Året efter flyttade Anna Maria till Elghult.

Nybygget (203)

Uppbyggt i början på 1870-talet av f. d. soldaten Karl Magnus Fritz på Byggningens ägor strax intill soldattorpet. Han flyttade dit tillsammans med hustrun Johanna och dottern Sofia som gifte sig 1878 med soldaten Johan Gustav Fritz. Omkring 1880 flyttade Fritz stugan längre ut i skogen, där han även byggde ladugård och potatiskällare samt odlade upp torpet. På södersluttningen intill stugan odlades en åker på ett tunnland och intill Södratorp några mindre mosstegar. Bete till en ko hade han på en fälla intill torpet, där träden huggits ner så att det blivit hagmark. Fritz som brukade hugga ved åt bönderna dog 1899 i slaget. Hans änka Johanna dog året efter i slaget.

Fridhem (21)

Kallades torpet Nybygget, när mågen Klas Johansson "Sit" flyttade dit 1899 från Långhults Grenadiertorp. Klas Sit hade många gånger gått med oxdrifter till Stockholm. Hände det att brännvinet tog slut pa bränneriet i Kullebo, så gick han den långa vägen fram och åter till Eksjö och hämtade sig ett uttag. När han sedan gick åt kyrkan på söndagen, hade han brännvinsbuteljen i bastun tills han gick hem. 1907 flyttade Klas Sit från Fridhem till Österhagen. Han brukade sedan åkern på torpet ytterligare några år.

Husen stod kvar till 1920, då Kalle-skräddare som bodde i Mosingetorp köpte både stugan och ladugården och flyttade dem till Fagerhult, där han använde timret till att bygga ett boningshus av.

Österhagen (24)

Ett torp som uppbyggdes i början på 1850-talet i Almsgårdens hage med samma namn.

Den förste som flyttade dit var skräddaren Jonas Petter Rosenkvist och hustrun Anna Maria och deras barn. De hade förut bott i Fredriksberg i Pukarp. 1854 flyttade de till Lilla Höghult, där de byggde upp backstugan Rosenholm.

1854 flyttade Johan Magnus Högstedt till Österhagen och hustrun Anna Helena som hade fallandesot. 1855 hade Högstedt arbetsbeviljning till Vaxholm. Sedan flyttade de till backstugan Björkelund.

Därefter flyttade Karl Magnus Svensson i Byggningen till torpet, som han förbehållit sig sedan han sålt gården till två av sina barn, Isak och Anna Maria, vilka delade den medelst samjedelning. Karl Magnus Svensson bodde där tillsammans med hustrun Sara Stina och barnen Anders Magnus, Lorentz Gustav, Erland och Johan Fredrik. Även dottern Anna Maria som var gift med gardisten Karl Johan Jonsson flyttade dit med sina flickor Kristina och Sara.

Karl Magnus Svensson dog 1864 i bråk. Sonen Anders Magnus utflyttade 1861. Erland reste till Amerika 1864 tillsammans med fyra andra ungdommar från socknen. Lorentz Gustav utflyttade 1865 och Johan Fredrik flyttade till Othem på Gotländ 1867, Änkan Sara Stina som bodde kvar där, hade undantag på gården. Hon dog 1887, 82 år gammal.

När Karl Magnus Svenssons dotter Vendla blivit änka 1881, sålde hon gården och året efter, flyttade från Byggningen till Österhagen aom hon förbehöll sig på 49 år. Hennes barn Johan Gustav och Ihilda Christina flyttade till Stockholm och senare flyttade även Anna Lovisa och dotterdottern Ida Sofia dit.

Karl August som blev murare reste först till Stockholm och sedan till Amerika 1898. Johan Gustav, ägde en köttaffär i Stockholm och Thilda och Ida voro affärsbiträden. Vendla fick tjänstgöra som jordemor inom byn. 1905 flyttade hon till sina barn i Stockholm. Hon hade sagt; lycklig den som fått bo i Höghult. Hon dog 1914.

1907 flyttade skomakaren Klas Johansson Sit och Lovisa till Österhagen. De hade en ko på torpet och de första åren brukade de också åkern vid Fridhem. Lovisa var mycket halt, sedan hon åkt omkull med en hästskjuts. Dottern Elin, som var gift i Åseda med en som hette Ros, hade två barn, Vega och Oskar, som bodde hos sina morföräldrar i Österhagen. Klas Sit var känd for att vara en skicklig skomakare och han gjorde välformade skor. Nar han en gång blev tillfrågad om han inte skulle gå på husförhöret, så svarade han, "Dä är inte för svina te darva". Han hade lite konstiga uttryck ibland. Nar han bar ut posten eller gick med andra ärenden gick han alltid sent på kvällarna, för han var inte mörkrädd. En gång i november 1925, när han sent en kväll hade varit och handlat i Hultanäs, hade han inte kommit hem. Dagen efter kallades byborna samman för att gå skallgång efter honom. I Lilla Höghult höll dom pa med tröskningen som dom då fick gå ifrån och motorn frös sönder. Marken var frusen och det hade snöat på natten, så det syntes inga spår efter honom. I ett par veckor höll dom på att leta igenom skogen utan resultat. Fram på våren hittade de honom sedan i gölen vid Hultingetorp. Han hade när han gått hem i mörkret, råkat komma av vägen och ut på gölakanten, där isen brustit och han fallit i och drunknat. Han var 79 år. Lovisa flyttade därefter från Österhagen.

På våren 1926 flyttade Gottfrid och Hanna Kron dit från Lilla Hult i Hultingetorp. De hade fyra barn: Axi, Åke, Ines och Stig. Gottfrid Kron var en fortfaren snickare och på vintren arbetade han som hjälpsågare. Hanna stickade strumpor åt dem som behövde. På torpet som de arrenderade hade de en ko. Axi gifte sig med sjömannen Erik Andersson. De hade en son, Sixten.

Den 2 oktober 1930 flyttade Krons därifrån till telefonstationen i Serarp. I början av 1930-talet såldes Österhagen av Karl Gustavsson till Emil Karlsson för 2000 kronor. Stugan stod kvar till 1939, då den revs ned och timret kolades.

Högshult (25)

Backstuga uppbyggd i Almsgårdens Lilla Höghults äng i början av 1850-talet av Johan Magnus Hög som varit soldat för Almsgården. Han bodde där tillsammans med hustrun Maria Jonsdotter och dottern Sara Kristina som hade en oäkta son Karl Johan född 1846. Sonen Karl Petter som var dräng hos Nyman i Mellangården var begiven att bli soldat för Pukarp. Han kallade sig för Syren och 1853 flyttade han till Soldattorpet i Pukarp.

Johan Magnus Hög hade soldatpension och hans hustru Maria hade fattighjälp vilket utgjorde 2 tunnor säd och 12 Riksdaler om året. Dessutom fick hon gång och sängkläder av socknen. Hon dog den 11 mars 1869. Johan Magnus Hög dog den 19 juni året efter. Även dottern Sara erhöll fattighjälp de sista åren tills hon dog i oktober 1870. Darefter revs stugan.