Ett torp uppbyggt på utjorden till Rösjöholm. Inflyttad 1829 från Karlskrona f. Vollentåren soldaten Christoffer Milton, född 1788, son till Anika Jonsdotter i Fly , och gift med Lena Svensdotter, född 1791 i Åseda. Christoffer Milton dog 1869 och hustrun Lena dog 1873. Den sista som bodde där var pigan Emma Sofia, född 1846 som flyttade till Höghult 1871.
I början på 1800-talet bette soldaten Petter Ek, född 1777 och hustrun Greta Zakrisdotter, född 1778. Deras son, Jonas gifte sig med Eva Svensdotter i Södratorp och flyttade 1826 till Stenbrohult.
På 1820-talet bodde där Johannes Johansson, född 1788.
På 1830-talet bebott av Jonas Magnus Samuelsson, född 1811.
Till Soldattorpet flyttade 1835 Johannes Eriksson Sir och Kristina Vallentinsdotter, bada födda 1785 samt barnen, Anna Lisa, född 1811, Maria, född 1820 och Jonas Fredrik, född 1823, Johannes Sir flyttade sedan till Stora Svartarp.
Inflyttad 1851 Jonas Magnus Kvart, född 1819.
Huset på soldattorpet stod sedan kvar obebott tills fram på 1930-talet då det revs.
Den plats å Rösjöholms ägor, där marknaden hölls från 1840 till 1863, då den flyttades till Näshult. 1863 ditflyttade Anders Petter Andersson, född 1829 och Ulrika Gustava Magnusdotter, född 1831, båda i Näshult. Deras barn hatte, Gustav Melker, född 1856, Emma Sofia, född 1860 och Ida Lovisa, född 1862.
Inflyttad 1847, Daniel Petter Jonsson, född 1821 i Gottfridsdal och Eva Lena Pettersdotter, född 1825 i Näshult. Deras barn: Hilda Maria, född 1848, Johan August, född 1851 och Karl Petter, född 1854.
Den sista som bodde där var Lisa Stina Magnusdotter, född 1814 i Korsberga och änka efter Johannes Andersson som var född i Myresjö 1816. Efter att först ha bott i Lemnhult, flyttade de till Näshult omkring 1840. Johannes Andersson dog 1847. De var vid den tiden bosatta i Rösjöholms Östergård. Lisa Magnusdotter flyttade sedan till backstugan på Rösjöholms Västergård. Hennes son Karl Johan, född 1843, som medföljde som 14-åring en oxdrift från Näshult till Stockholm och sedan fick anställning som trädgårdsdräng pa Mälaröarna. Dottern Anna Sofia, född 1846, hade arbetsbetyg till Stockholm 1864 och 1865.
Änkan levde under mycket fattiga förhållande. Vid kommunalstämman den 22 mars 1868 befriades hon från sina kommunala utskylder som var 45 öre, liksom 10-talet andra fattiga som voro oförmögna att betala. Lisa Stina Magnusdotter dog den 30 januari 1901.
Under Rösjöholms Östergård vid ån. Bebott av Lovisa Kristina Jonsdotter, född 1833 i Stenberga. Hon dog 1894. Platsen där stugan stått kallas för Lassas hägne.
Ett torp under Rösjöholm sedan 1820-talet. Den förste som bodde där, var Samuel Simonsson, född 1765 i Högsby och Sara Johansdotter, född 1785. När hon blev änka, gifte hon om sig med Jonas Petter Larsson, född 1797 i Stenberga och flyttade från Virserum 1847. Sara Johansdotter dog i lungsot när hon var 65 år gammal. Jonas gifte då om sig med Anna Carolina Vallin. Han dog 1868.
1864 inflyttade från Lilla Hammersten Grenadieren Karl Johan Asplund och Anna Maria Eriksdotter. Deras barn: Johan Gustav, Karl August, Oskar Victor och Klas Emil. Äldste sonen Johan Gustav som blev Grenadier flyttade till torpet Nybygget när han gifte sig 1878. Oskar Victor reste till Amerika 1881. Asplunds flyttade till Holmen 1882.
1884 inflyttade från Nyäng Jonas Pettersson och Stina Maria Johansdotter, samt barnen Sara Stina, Gustav Vilhelm och Anna Sofia. Gustav Vilhelm reste till Amerika 1887. 1897 flyttade Jonas och Stina Maria till Blomskulla.
Därefter inflyttade änkan Eva Johanna Johansdotter, född 1829 i Korsberga och fostersonen Karl Victor Karlsson Grahn som var Grenadier för no 16 Ödmundetorp och gift med Jonas Petterssons dotter Anna Sofia. Deras barn: Elsa, född 1898, Henrik Victor, född 1901, Erik, född 1903 och Gunnar Ivar, född 1904.
I början på 1900-talet lät Karl Petter Johansson i Rösjöholm bygga om stugan. Den 9 augusti 1907 beslöt fattigvårdstyrelsen, på grund av skriftlig begäran från Eva Johansdotter för erhållande av fattigunderhåll tilldela henne 8 kr. Hon ägde hemortsrätt i Virserum, dit hon flyttade 1911.
Karl Victor Grahn och hans familj bodde kvar på torpet tills 1918, då de flyttade till Lemnhult. Därefter revs stugan och flyttades till byn, där den byggdes upp och kallades för Lindås.
En backstuga intill landsvägen. Bebott sedan i slutet av 1700-talet först av Jonas Asp som var född 1755 och Catarina Carlsdotter, född 1749.
Därefter bodde änkan Anika Samuelsdotter där, född 1777 som flyttade därifrån 1822.
1823 inflyttade från Pukarps soldattorp Göran Viksten och Britta Charlotta Johansdotter. De flyttade därifrån 1828 till Nylund, Foglakulla.
Inflyttad 1838 från Åseda, smeden Anders Johan Lind, född i Korsberga 1810 och Britta Lisa Busk, född 1807 i Alseda. Deras barn: Jonas Petter, född 1837, Carolina, född 1838, Johanna Lisa, född 1841, Gustav Melker, född 1844, Anna Maria, född 1847 och Gustava, född 1850, Äldste sonen Jonas Petter utflyttade till Hedvig Eleonora församling i Stockholm och samme år flyttade även Gustav Melker. Alla barnen flyttade till Stockholm på 1860-talet.
Smeden Anders Johan Lind som hade haft fattighjälp till sina barn, dog 1875 i lungsot. Därefter hade Linds änka 12 kronor och 12 kbf. säd om året i fattighjälp. Hon dog 1895. Gustavas dotter Anna Sofia, utflyttade till Lunda samme år.
Från 1904 till 1908 bodde Klas August Eks änka Kristina där som inhyse samt sönerna, Karl August och Johan Valfrid. 1908 gifte Kristina om sig med Karl Johan Karlsson "Musko" i Hammrström.
Charlotta Lind bodde ensam i Aspelund de sista åren. Vid fattigvårdstämman den 1 augusti 1914 uppdrogs åt Victor Johansson i Rösjönäs på billigaste och bästa sätt omtäcka och reparera stugan åt henne. Kostnaderna gick till kronor 4:55. Hon dog 1925. Stugan stod sedan kvar tills på 1930-talet,.då den revs.
Beläget vid ån, senare kallat Rösjöholms kvarn. 1796 bodde där kyrkovaktmästaren Johannes Bergström, född 1748 och Catarina Samuelsdotter, född 1760. 1821 flyttade de darifrån till Mosingelund.
1825 inflyttade Anders Pettersson och hustrun Lisa Christina, båda födda 1778. Deras son Johannes var född 1816. De flyttade därifrån 1836.
Därefter inflyttade Magnus Johansson, född 1810 och Elin Lisa Larsdotter, född 1813. 1847 flyttade de till Nottebäck.
Mjölnare vid kvarnen på 1850-talet var Anders Petter Magnusson, född 1805 i Näshult och gift med Anna Svensdotter, född 1808 i Åseda. Deras barn: Lena, Anna, Johanna, Anders, Mathilda, Petter, Beata och Karl Johan.
Näste mjölnare var Karl Magnus Danielsson, född 1812 i Näshult och Anna Sofia Nilsdotter, född 1833 i Lemnhult. Deras barn: Karl Johan, född 1857, Anna Sofia, född 1860 och Johan Petter, född 1863.De flyttade därifrån 1868.
Därefter ditflyttade Anders August Pettersson, född 1837 och Stina Pettersdotter. född 1832. Anders Pettersson hade varit åt Amerika. Han var en av de första som utvandrade från Näshult när han reste 1858. Deras barn hette; Johan August, född 1866, Karl Algot, född 1869 och Elis Valfrid, född 1872. Sonen Karl Algot reste till Amerika 1882. 1888 flyttade de till Råsa.
1889 inflyttade Johan August Andersson, född 1866 och Sara Stina Jonsdotter, född 1865. Deras dotter Selma Kristina, född 1890.
I August Anderssons kvarnarrende ingick bl. a. att åt kvarnägaren föda upp två grisar årligen. När dessa voro slaktfärdiga kom kvarnägaren och slaktade dem vid kvarnen och tog dem med hem.
Det berättas att en gumma från en av backstugorna sparade och torkade sina brödkanter som hon sedan kom till August med och bad honom mala. Som, tack härför och för att han inte talade om detta får någon, fick han senare en stor hemvävd näsduk, I stugorna runt om i skogen var nöden ofta stor och många var det som sökte sig till Sara i kvarnen för att få en bit, en kaka bröd eller en tallrik välling, ingen behövde lämna henne ohjälpt. En gång kom tre små barn och bad om en kaka bröd, en av dem sade att"Mor kommer med pengar". Barnen fick brödet men när de kom på andra sidan damsen, satte de sig på berget och åt upp kakan. Bakkunnigheten hos kvarnkunderna var vid den tiden inte alltid så stor hos alla och många gånger kommo dessa till Sara och bad henne baka ostkaka och ofta även vete - eller småbröd till begravningar och kalas.
Ett problem för mjölnare vid denna tid, och även så för August, var att bönderna ofta komme med sin mäld på kvällen för att få den mald under natten. Bonden hade då mat med sig och när han ätit, lade han sig i kvarnkammaren och sov medan mjölnaren fick hålla sig vaken och sköta kvarnen. Detta var en av orsakerna till att när Sara och August efter 18 år, 1907 flyttade från kvarnen till Beskvarn var August utarbetad och sjuk och efter tre år där dog han 1910, endast 45 år gammal.
1907 inflyttade från Väktaretorpet J. N. Kron som var mjölnare där till 1917 då de flyttade till Frutorpet. Deras barn: Gottfrtd, fodd 1887 och Karl, född 1888 flyttade till Stenberga 1910, Josef, född 1891 reste till Amerika 1911, Anna, fodd 1895, Ernst samt Edvin och Ellen.
Från 1917 till 1933 var August Grahn mjölnare vid Rösjöholms kvarn.
1933 inflyttade från Gårdsberg Gunnar Nilsson som var mjölnare till 1943 då kvarnen lades ned.