Prästgården

Björkelid

En stuga uppbyggd 1893 på prästgårdens ägor av kyrkvaktmästare Karl Pettersson, som rev och flyttade dit en stuga från Hultåkra under Ödmundetorp, sedan familjen som bott där rest till Amerika. Han flyttade dit samme år från Sjövik med sin familj, hustrun Anna Lovisa och barnen Edla, Amanda, Karl, Anna, Elvira och Gunnar. Dottern Edla hade två barn: Ellen, född 1896 och Ivar, född 1900. Karl Pettersson var sjuklig och sängliggande de sista åren då dottern Edla fick sköta om honom.

1911 beslöt kommunalstämman giva väktaren en likkista till sin son och 2 kronor till kaffe vid begravningen, samt till Edlas flicka 3 kronor och 35 kg. rå i kvartalet.

Den 2 januari 1912 beslöts att Karl Pettersson som var sjuklig, skulle överforas till 1:sta klassen i fattigutdelningen. Edla och hennes son Ivar fick hjälpa till med kyrkvaktartjänsten och hugga ved och elda i kyrkan. Två veckor innan Ivar konfimerades blev han vald till kyrkovaktmästare. Den första juldagsmorgonen när han skulle gå och elda och tända ljusen i kyrkan tordes han ej gå ensam, så han gick och väckte prästgårdsarrendatorn.

Karl Pettersson dog 1917, och då var det 37 år sedan han blev kyrkvaktmästare. När han var död kom ordföranden i fattigvårdstyrelsen och ville ha det han hade efter sig, för han hade fått lite fattighjälp de sista åren när han låg sjuk. Ordföranden fick det beskedet att han hade inget efter sig. Men då sade ordföranden att han hade ju en klocka. Då sa Edla att hon ville ha betalt för de åren hon skött honom och ordföranden fick nöja sig med det.

Edlas dotter„ Ellen lärde sig till finsömmerska och satt hemma och sydde. Hon dog 1926 i lungsot. Året efter dog Edla.

Ivar Karlsson gifte sig 1927 med Anny Tilly från Nye. De hade en son, Ingvar som dog när han var sex år.

När Ivar väktare, som han vanligen kallades, tog avsked 1968, hade han varit kyrkovaktmästare i 54 år. Då hade kyrkovaktaretjänsten varit i släkten i 5 generationer i över 100 år.

Anny var sjuklig de sista åren. vid påsk 1980 skjutsades de till sjukhuset och sedan fingo de bo på Stenberga ålderdomshem, där Anny avled den 10 juni 1981. Den 21 juli 1984 hölls auktion i Björkelid och stugan såldes för 80 000 kronor och lösåret för 23 000 kronor.

Ivar väktare dog den 2 november 1986 på Eksjö lasarett efter en kortare tids sjukdom.

Väktaretorpet (142)

Ett torp på Prästgårdens ägor, som fanns redan i början på 1700-talet.

1754 bodde där där Per Jonsson, född 1700 och Magareta Persdotter, född 1691.

Näste torpare var Måns Jonsson, född 1684 och Catarina Zakrisdotter, född 1703.

1775 var det Johan Knutsson, född 1740 och Catarrna Mattisdotter , född 1746

Därefter Anders Nilsson, född 1737 och Sofia Olofsdotter, vilka flyttade därifrån 1805.

Näste torpare var Abraham Jonsson, född 1773 och Stina Nilsdotter, född 1770.

På 1810-talet hette torparen Daniel Johansson, född 1778 i Stenberga och Maja Lisa Johansdotter, född 1777 i Väktaretorpet.

1841 inflyttade från Lemnhult Johan Andersson, född 1815 i Ökna och Anna Lisa Svensdotter, född 1816 i Näshult.

Från Kampatorp inflyttade 1864 Axel Henrik Göth och Anna Sofia Johansdotter, båda födda 1829 i Näshult. Deras barn: Karl Johan, född 1858, Klas Gustav, född 1859, August Vilhelm, född 1863, Melker Emil, född 1865 och Frans Oskar, född 1871. Sonen Melker Smil reste till Amerika 1889. Hustrun Anna Sofia dog 1903 och samma år dog Frans Oskar. 1904 flyttade Axe1 Göth från torpet.

1910 ackorderades han in hos Alfred Nilsson i Häradssjögle för 75 öre om dagen. Han dog samme år och hans kvarlåtenskap delades till Lindblom i Hulufällan och Olivia Blomberg.

Från 1904 till 1907 bodde Johan Markus Kron tillsammans med sin familj där. Därefter flyttade de till Rösjöholms kvarn.

1907 inflyttade från Ekagård f. d. Grenadieren Anders August Gran och Anna Lovisa Johansdotter samt barnen Johan, Gustav, Karl Oska,r Hilma och Elsa.

När de frågade Anders Gran varför han sålde gården i Ekagård och flyttade till Väktaretorpet sade han, det är bättre att vara torpare än att vara fattig bonde.

August Gran dog 1927. Dottern Hilma flyttade till Vetlanda 1933 och Anna Lisa flyttade dit 1940. Johan Gran dog 1949. På 1950-talet revs stugan och flyttades till Göteborg.

Lugnet (143)

En backstuga som låg mellan Näshult och Ödmundetorp, bebodd sedan omkring 1850 av Lena Kajsa Karlsdotter. Lena Besk som hon kallades, var född 1813 och hade fattighjälp i ett 40-tal år. 1866 fick hon 6 kronor och 9,6 kbf. säd. Vid kommunalstämman den 10 maj 1868 tillät församlingen Lena Besk att få lite gammal näver som låg i klockstapeln att lägga på sin lilla stuga. Den 8 Juni 1891 beslöt fattigvårdstyrelsen att Lena Besk skulle utackorderas till Sven Ek för 60 öre om dagen på en månad till plats blev ledig på hospitalet. Socknen fick sedan lägga ut mycket för henne.

Till Sven Ek 63:60. Doktorsbetyg till henne 10:- . Järnvägsfrakt för henne till Lund 25:85. Nattlogi i Lund samt till asylen 8:10. Skjuts för henne till Växjö 12:- . Nattlogi i Växjö 12:- . Skjuts till Lunds asyl 43:50.

Lena Besk dog 1892 och därefter såldes hennes stuga för 16:45, samt lösegendommen efter henne för 67:97.

Från 1905 till 1908 bodde Klas Johannes Axelsson där. Stugan flyttades sedan till Näshult.

Näsäng

Även kallades för Gropen.

1842 inflyttade från Norra Vi Karl Fredrik Hansson, född 1815 och Anna Jonsdotter, född 1810. Därefter bodde änkan Maja Lisa Johansdotter där. Hon var född 1777 och dog 1859.

Som inhyse bodde Jonas Petter Johansson och Greta Danielsdotter Pahn, båda födda 1819 i Näshult. Deras barn: Anna Lisa, född 1852, Johan Vilhelm, född 1854 och Kristina Lovisa, född 1858. Jonas Petter Johansson dog 1859. Därefter fick änkan Greta i Näsäng fattighjälp. Dottern Kristina Lovisa reste 1877 till Stockholm. Sonen Johan Vilhelm Jonasson gifte sig med Hilda Lovisa Jonasdotter, född 1865. Deras barn: Sofia, född 1886, Karl, född 1890, Hilda, född 1893, Ar- vid, född 1896, Josef, född 1901, Oskar, född 1903 och Ernst, född 1906. Modern Hilda Lovisa bodde där till 1947. När hon dött revs stugan och sågades upp till ved, av sonen Oskar som vid den tiden ägde gården.