Backstuga under Ödmundetorp. Från Skiften inflyttade 1825 änkan Lena Johansdotter. Hon var änka efter Johan Tilly som dog 1817, när de bodde i Bredvik. Hos henne bodde dottern Stina Johansdotter och dotterns son Johan Magnus, född 1826. Änkan Lena Johansdotter dog 1851.
1870 inflyttade skräddaren Gustav Johansson Pahn, född 1827 i Penningetorps Soldattorp och hustrun Johanna Katarina Magnusdotter, född 1818. Deras fosterson Anders Gustav, född 1871 flyttade till Lemnhult 1885. Gustav Pahn och hustrun Johanna Katarina dogo båda 1908.
Samme år inflyttade från Sjödal Gustav Pahns broder Daniel Pahn. 1915 flyttade han därifrån till åkderdomshemmet, där han skulle betala 70 öre om dagen. Han levde tills han fyllt 100 år. Stugan revs och flyttades till Hellaverke, där den byggdes upp som undantagsstuga.
1878 bodde ägaren till 1/4 mantal Ödmundetorp där. Anders Gustav Jonsson, född 1838 i Näshult och Maria Nilsdotter, född 1841 i Nottebäck som utflyttade till Nottebäck 1879.
Samme år inflyttade Gustav Karlsson Malmgren och Anna Maria Karlsdotter samt barnen Karl Oskar och Sigrid Emilia. Gustav Malmgren hade frejdbetyg till obestämd ort 1884 och till Stockholm 1885. Samme år flyttade de till Hammersten. Från Udden inflyttade 1888 Anders Petter Andersson och Johanna Maria Johansdotter samt barnen Klas Algot, Mathilda Augusta, Kristina Maria och Otto Emil. Den yngste sonen Otto, som sedan tog efternamnet Valdén, utflyttade till Stockholm 1893 och Mathilda flyttade till Vetlanda 1896. Anders Petter Andersson dog 1900. 1901 utflyttade Kristina till Hälsingborg och Klas Algot till Lemnhult. Änkan Johanna Maria flyttade från Björkholmen till Lemnhult 1916.
Ett torp som fanns redan i mitten på 1700-talet. Bebott 1754 av Daniel Persson, född 1719 och Cajsa Nilsdotter, född 1724. 1790 bebott av Magnus Jonsson, född 1756 och Eva Johansdotter, född 1760 som flyttade därifrån 1810.
1810 Jonas Magnusson, född 1765 i Stenberga och Greta Persdotter, född 1771 i Korsberga. 1812 flyttade de tiLI Jungretsberg.
1815 Magnus Svensson, född 1781 t Lemnhult och Magdalena Nilsdotter, född 1783. 1823 inflyttade Anders Larsson, född 1797 och Maria Germundsdotter, född 1796 i Nashult. De flyttade till Höghult 1834.
Därefter bodde där Daniel Danielsson och Maria Kristina Andersdotter. Deras barn: Anna Maria, Christina Maja, Johan Fredrik, Anna Fredrika och Karl Gustav. 1842 flyttade de till Råbäckshagen.
1850 inflyttade skräddaren Daniel Fredrik Johansson Pahn, född 1825 i Näshult och gift samme år med Helena Johanna Karlsdotter, född 1820 i Lemnhult. Deras barn: Johan Petter, född 1851, Anna Lovisa, född 1854, Ida Sofia, född 1859 och död 1865, Emma Gustava, född 1861 och Karolina, född 1863. Daniel Pahn gick omkring i byarna och sydde kläder åt bönderna. Under nödåret 1868 hade ingen råd att låta sy nya kläder och da blev det för honom och hans son att gå ut på nödhjälpsarbete. Vid ett vägbygge i trakten av Salvaryd förtjänade de 25 öre om dagen. 1868 flyttade de till torpet Sjödal.
Från Sävehäll inflyttade 1868 Karl Johan Jonsson Berg och Susanne Fredrika An- dersdotter. De flyttade sedan till Granekulle i Idanäs.
Från Björkholmen inflyttade 1885 Gustav Malmgren och Anna Maria Karlsdotter samt deras barn. 1887 flyttade de till Hammarshult.
Den sista som bodde där var Mathilda Gustavsdotter som var änka efter mjölnaren Karl Petter Ågren. Hon flyttade dit från Bockaström 1908, och hon försörjde sig och sin familj som kokerska vid begravningar och andra kalas. 1912 flyttade hon därifrån till Lindesberg i Götestorp.
Från torpet Nydala inflyttade Sara Eriksdotter, som var änka efter Lars Idekvist. Hon dog 1845.
Därefter inflyttade från Björkelund under Smedstorp Johannes Nilsson, född 1819 och gift med Stina Katarina Magnusdotter som var född 1823 i Åseda. De flyttade till Bredvik 1848. Som inhyse bodde där änkan Johanna Pettersdotter som var änka sedan 1839 efter Grenadieren Gustav Dorf. Hon flyttade till Djupedal 1855. Inflyttad 1854 från Stenberga Karl Johan Asplund, född 1830 i Virserum och Anna Maria Eriksdotter, född 1835 i Näshult. Deras barn: Johan Gustav, Karl August och Oskar Vilhelm. Karl Johan Asplund som var Grenadier för no 63 flyttade till Broholm 1863.
Därefter inflyttade Erik Gustav Nilsson, född 1808 i Näshult och Kristina Elisabet Johansdotter, född 1816 i Lemnhult samt barnen Johanna, född 1849 och Emma Kristina, född 1851 som utvandrade till Amerika 1872. Hon återvände 1878 men reste tillbaka 1881. Samme år flyttade Johanna till Stockholm där hon dog 1886. Hustrun Kristina dog också 1886 och samme år flyttade Erik Gustav Nilsson till Lemnhult.
Inflyttad från Pettersborg under Kullebo, Karl Petter Johannesson, född 1864 i Näshult och Mathilda Christina Danielsdotter, född 1862 i Åseda. Deras barn: Maria Lovisa, född 1883, Karl August, född 1888 och Gustav Algot, född 1890. De flyttade till Kampatorp 1891.
Inflyttad från Lemnhult 1891, Johan August Johansson och Anna Maria Johansdotter och deras barn Emma Sofia, Karl August, Hilda Kristina, Klara Elisabet, Johan Emil och Alma Josefina. 1895 flyttade de därifrån till Blomsterholmen.
1880 inflyttade Karl Johan Karlsson, född 1855 och Anna Christina Jonsdotter, född 1841 samt barnen Augusta Sofia och Anders Petter. Karl Johan Karlsson som var född i backstugan Sjöbron, var född med segerhuva sades det. Efter sin morfar Skaramoski som hade härstamning från Polen blev han kallad "Musko", ett namn som han inte ville kännas vid. Han hade ett tjockt svart hår och var liten till växten, men han ville hävda sig. Han hade tjänat som dräng hos Johan Karlsson i Ödmundetorp i början på 1870-talet, berättade han. Han hade då fått gräva grunden till stugubygget, där timret av den gamla fattigstugan, som Johan Karlsson på auktion ropat in, användes till timmerväggarna. Redan den 18 dec. 1867 beslöts att fattigstugan som var försliten och förfallen skulle borttagas och försäljas. Den 30 mars 1868 utbjuds den till den högstbjudande, då Patron Öhrvall stannade får högsta anbudet 52 Rd. att betalas på 3 månader. Den 29 okt. 1870 beslöt församlingen att det gjorda köpet av Öhrvall av inköpet av fattigstugan skulle anses förfallet, och församlingen stugan återtaga. Den 29 mars 1871 beslöt församlingen åter att på offentlig auktion försälja den så fort sig göra låter på det att planen må bliva ren.
1883 flyttade Karl Johan och Anna Christina från Hammarshult till Sävelund, 1887 inflyttade från Björkholmen Gustav Malmgren och Anna Maria Karlsdotter. De flyttade 1889 till Klemetssjögle.
1811 inflyttade från Hammersten Jonas Magnusson och Greta Pettersdotter.
Därefter inflyttade från 1828 saltpetersjudaren Anders Gustav Käll, född 1801 och Gustava Johansdotter, född 1803 i Näshult. Deras barn: Frans August, född 1829, Johanna Maria, född 1831, Johan Gabriel, född 1842 och Jonas Petter, född 1844. Saltpetersjudare Käll byggde sedan upp torpet Källeryd och flyttade dit 1848.
Den odlade arealen vid torpet Jungretsberg var 26,2 kappeland när Laga
Skiftet hölls i Ödmundetorp 1832.
Under 1850-talet bodde Johannes Andersson där som var född 1805 och Stina Johansdotter, född 1803, vilka hade undantag på gården. Deras barn: Johanna, född 1838 och Johan August, född 1846. De flyttade 1860.
Samme år inflyttade Johan August Lundberg i Sävelund, som var född i Höghult och son till Anders Petter Lundberg i Sävelund. Han gifte sig med Johanna Gustava Danielsdotter, född 1841. Barnen deras: Amanda, född 1864 och död 1865, Clas, född 1865 och död samme år samt Adrian, född 1866. 1868 flyttade de därifrån till Högsby.
Inflyttad från Sävelund 1870, Johan Johansson Dahlsten och Stina Lisa Magnusdotter samt sonen Jonas August som utflyttade till Stockholm 1877. Johan Dahlsten dog 1882. 1888 var Lisa Dahlsten inackorderad hos Jonas Pahn for kr. 2:50 och 3 kbf. säd om året.
Ett torp från mitten av 1700-talet. Bebott först av Per Jonsson, född 1700 och död 1765 samt hustrun Magdalena Persdotter, född 1691 och död 1764.
1767 bodde där Germund Persson, född 1712 och Maja Danielsdotter, född 1722. 1775 bebott av Jonas Börjesson, född 1784 och Stina Germundsdotter, född 1716 samt Germund, född 1757.
På 1780-talet inflyttade från Hammarström, Jonas Holmström och Anika Gabrielsdotter.
1800 bodde där Jonas Larsson, född 1753 och Lena Svensdotter, född 1767.
1809 Nils Nilsson, född 1739 och Greta Nilsdotter, född 1735 och död 1811. Nils Nilsson flyttade därifrån 1812.
Därefter var torpet bebott av soldaten Johannes Andersson Bråth, född 1768 och Ingrid Persdotter, född 1759 och död 1838.
Inflyttad från Virserum 1838, Gustav Carlsson Rapp, född 1816 och Maria Christina Jonsdotter, född 1811, vilka flyttade till Alseda 1843.
1832 var det 21 kappeland odlad åker till torpet.
1845 inflyttade Östen Danielsson, född 1776 i Virserum och Kristina Jonsdotter, född 1784, samt barnen Johanna Sofia, född 1831 och Gustava Maria, född 1825. Östen Danielsson dog 1850.
1852 inflyttade Per Magnus Jonsson, född 1828 och Sofia Samuelsdotter, född 1832, båda i Åseda. Deras barn: Johan Algot, född 1852, Gustav Melker, född 1853 och Emma Sofia, född 1856. De utflyttade till Stockholm 1858.
Samme år inflyttade Johannes Svensson, född 1815 i Virserum och Anna Holmfelt, född 1811 i Stenberga.
Inflyttad 1865 från Stenberga, torparen Karl Johan Berg och Susanne Andersdotter, födda 1835 i Näshult. Deras son Johan Alfred, född 1865 dog samma år. 1868 flyttade de därifrån till Hammarsten. Torpet brukades sedan till gården, där ladugården stod kvar ytterligare hundra år.
Beläget längst ut i utmarken vid Sävsjön.
Bebott 1815 av Sven Spak, född 1777 och död 1819, samt hustrun Catarina Svensdotter, född 1792.
År 1820 bodde där Jonas Lundal, född 1784 och Catarina Johansdotter, född 1775.
Inflyttad 1823 Sven Persson Cron, född i Bäckseda 1791 och Catarina Svensdotter, född 1792 i Fagerhult. De flyttade därifrån 1835.
Vid Laga Skiftet 1832 i Ödmundetorp var det 24 kappeland odlad åker vid
torpet Sävelund.
I slutet av 1830-talet bebott av Isak Kylberg och Lisa Greta Persdotter, födda 1807.
1840 inflyttade från Risbygget i Höghult torparen Anders Pettersson Lundberg, född i Stenberga och Anika Johansdotter, född i Näshult. Deras barn: Johanna Katarina och Johan Magnus. Som inhyse bodde där Eva Maria Karlsdotter, född 1819 och hennes döttrar Mathilda Kristina, Maria Gustava och Emma Lovisa.
Anders Lundberg dog 1856 och samma år inflyttade Johan Magnus Lindkvist från Svensholmen, Hulu och gifte sig med Lundbergs dotter, Johanna Kristina. 1861 flyttade de därifrån till Grönlid, Hulu.
Från Stenberga inflyttade 1861 Jonas Johansson Dahlsten, född 1820 i Stenberga och Stina Lisa Magnusdotter, född 1811 i Åseda samt sönerna Johan Magnus, född 1850 och Jonas August, född 1856. Den äldste av dem reste till Amerika 1868. Dahlstens flyttade 1870 till torpet Jungretsberg som då kallades för Kulltorp.
Grenadier för Ödmundetorp på 1870-talet var Anders August Grahn. Han flyttade till Svartarp 1873.
Inflyttad från Äng 1872, arrendatorn Karl Johan Johansson, född 1832 i Näshult och gift 1866 med Emma Gustava som var dotter till Johan Petter Svensson, Jonsberg. Han hade en dotter, Karolina, född 1862. Deras övriga barn: Maria Lovisa, född 1869, Karl Oskar, född 1871, Amanda Gustava, född 1874, Josef Emmanuel, född 1876 och Johan Alfred, född 1879. Emma Gustava var sockerbagerska. Hon bakte kakor och sålde. 1883 flyttade de till Virserum.
Samma år inflyttade från Hammarshult Karl Johan Karlsson "Musko" och Anna Christina Jonsdotter. Deras barn: Anna Sofia, född 1874, Anders Petter, född 1879, Johan Alfred, född 1883 och Oskar Judin, född 1887. Dottern Anna Sofia reste till Amerika 1893. Anders Petter flyttade till Stenberga 1897. 1898 flyttade de från Sävelund till Hammarström.
Stugan köptes sedan av Johan Magnusson i Överåkra för 40 kronor och byggdes upp i Annelund.
1828 inflyttade från Borgholm, Samuel Johan Samuelsson, född 1809 i Rumskulla och Eva Johansdotter, född 1795 i Näshult. De hade en fosterson Anders Johan, född 1829. Samuelsson dog i Borgholm 1863 och hans änka Eva bodde sedan som inhysa i Sjödal. Hon hade fattighjälp och 1876 fick hon 12 kr. och 12 kbf. säd av socknen. Hon dog den 16 oktober 1883.
1868 inflyttade från Hammarsten Daniel Pahn och Helena Johanna Karlsdotter samt deras barn: Johan Petter, Anna Lovisa, Emma Gustava och Karolina Johanna. 1875 beslutade sonen Johan Petter och några andra ungdomar att resa till Stockholm och skaffa arbete vid byggena. Johan Petter för sin del lånade ihop till resekassan av en nämndeman i Ödmundetorp, men fick som säkerhet lämna sitt fickur. Sedan hyrde de en bonde med häst och vagn för transport till Kalmar. Johan Petter och dom andra tog därifrån båten till Stockholm. Han arbetade först några år vid byggena, men sedan fick han anställning som skräddaregesäll och förkovrade sig så att han efter några år räknades som en mycket skicklig yrkesman. Dottern Anna Lovisa reste till Stockholm 1873. Emma Gustava och Karolina Johanna reste till Amerika 1884. Daniel Pahns hustru, Helena Johanna dog 1898 och 10 år därefter flyttade Daniel Pahn från Sjödal till Grönlid.
Ett av de äldsta torpen under Ödmundetorp. På 1750-talet bodde där Nils Svensson, född 1689, död 1759 och Margareta Jonsdotter, född 1688.
På 1760-talet Jonas Nilsson, född 1732 och Anika Jonsdotter, född 1730. 1775 av Jonas Holmström och Anika Gabrielsdotter. De flyttade till Sävelund.
1780 bebott av Jonas Råsberg, född 1732 och Anika Nilsdotter. När Råsbergs hustru dött gifte han om sig med Marta Andersdotter, född 1745.
I början på 1800-talet bodde Nils Blixt, född 1775 och Anna Johansdotter där.
Från
Åseda inflyttade 1834 Jonas Magnus Hillström, född 1809 i Skirö
och Anna Maria Magnusdotter, född 1810 i Lemnhult. De flyttade sedan
till Foglakulla. Inflyttad från Bockaström 1855, Jonas Pettersson
och Lena Danielsdotter. De hade ett barnhusbarn Axel Edvard
Lagerkvist, född 1846 i Stockholm samt en fosterdotter Emma
Karolina, född 1849.
Under 1870-talet arrenderades torpet av Johan Zakrisson Magnusson i Bockaström. 1898 inflyttade från Sävelund Karl Johan Karlsson "Musko" och Anna Christina Jonsdotter samt barnen Anders, Johan Alfred och Oskar Judin. Dottern Augusta Sofia kom hem från Amerika men reste tillbaka 1902. Året efter reste Johan Alfred till Amerika. Hustrun Anna Christina dog 1908. Sedan gifte Karlsson om sig med Kristina Jonsdotter som var änka efter skomakare Karl August Ek.
Karlsson odlade upp en del jord vid torpet och vid ån odlade han upp en mosse från vilken han bar hem säden. Gödseln bar han från gödselhögen i en säck pa huvudet ut till åkern och säden som han skulle ha malen bar han i en säck till Rösjöholms kvarn.
En gång var det några som ville narras lite med Musko. Det var en gesell från Stockholm som hade fått tag i en plakett, som såg ut som en medalj som de skickade till honom. Den skulle med rött band på bröstet bäras, men han uppfattade att den skulle på högra bröstet bäras. Det var som en hedersbevisning för all hans odlingsflit. Musko tog det på allvar och eftersom han antog att det var kyrkoherden som hade ordnat med det gick han fram till altaret en söndag nar gudstjänsten var avslutad och tackade för all hedersbevisning som kommit honom till del. Kyrkoherde Elg sa då till honom, att de hade bara narrats med honom. 1915 flyttade de över till stugan i Källeryd, som låg strax intill och då hade blivit tom.
Ett torp som byggdes upp i slutet av 1840-talet av salt- petersjudare Anders Käll som flyttade dit från Jungretsberg 1848 jämte hustrun Gustava Johansdotter och barnen Frans August, Johanna Maria, Johan Gabriel och Jonas Petter som flyttade till Virserum 1861. Hustrun Gustava dog 1863. Pensionerade saltpetersjudare Käll dog 1870 och auktionsmedlen efter honom var 1 krona.
Skräddaren Johan August Pahn, född 1836 som var son till soldaten Johan Pahn i Nymåla, flyttade till Källeryd och gifte sig med Källs dotter Johanna Maria. Deras barn: Ida: född 1857, Maria, född 1860, Karl, född 1862, Gustav, född 1864, Thilda, född 1866, Johan, född 1869, Klas, född 1871, 0tilia, född 1874 och död 1877 samt Karl, född 1877. Johan Pahns dotter Ida hade arbetsbeviljning till Stockholm 1874 dit hon flyttade 1877 och Gustav 1881. Maria och Thilda reste till Amerika 1884 och Johan reste 1887. Johan August Pahn dog 1913 och Johanna dog 1915.
Samme år flyttade Karl Johan Karlsson "Musko" till Källeryd från Hammarström tillsammans med hustrun Kristina. De sade aldrig du till varandra, utan han sade ho Krestin och hon sade han Karlsson. Hon tyckte inte om när hans barn kom hem och han tyckte inte om hennes. I början på 1920-talet reste hennes tre söner Gustav, Karl och Johan till Amerika. Musko kunde inte läsa skriven stil eller skriva. När han skulle skriva sitt namn ritade han bara dit sitt bomärke.
När de fick Amerikabrev, så följdes de åt upp till byn till någon som läste upp det för dem och hjälpte dem att skriva svar, for Kristina kunde inte häller läsa det. Allt emellanåt fick de lite pengar från sina barn så de kunde klara sig. En gång hade hon fått 30 kronor av sina barn och dom hade någon tagit. Musko skylde på att det var "Blåsten" som hade stulit dem, fast det var han själv som tagit pengarna och köpt upp dem.
Musko gjorde nyodlingar omkring torpet, och eftersom han inte hade någon dragare hackade och grävde han all åkren för hand. Han hade en ko och några får samt en gris. Till vedbränsle fick han hugga torra träd i skogen som han bar till vedbacken där han brukade ha en rätt stor vedhög.
Musko som var född med segerhuva påstod, att han kunde gå omkring skogseldar så att de slocknade. Här det brann i Ödmundetorps utemark i mitten pa 1920-talet ville de att han skulle gå runt elden, men han var då alldeles förbi så han gick hem. Han kunde också bota stolsteget i ögonen genom att läsa: "Jag botar dig och tar bort stolsteget ur ögat och i puttefoten". Musko ville briljera och hävda sig. Han hade tjockt svart hår, och en gång när de planterade skog satte de upp en 50 öring att de skulle få lyfta honom i håret, vilket de också lyckades med.
Vid ett kalas hade Rydeman sagt till honom att han härstammade från Polen, som han erkände, och att han var en Skaramoskovisk. Skara sa han men maska ville han inte höra talas om.
Krestin hade alltid kaffe och kakor som hon kallade äggamuller att bjuda på. För torpet betalade Musko arrende till bönderna i Ödmundetorp, där det låg på deras gemensamma mark. Han var den siste torparen i byn.
I slutet av 1920-talet flyttade de från Källeryd upp till byn, där de bodde ett år, varefter de flyttade till Ekholm i Serarp. Karl Johan Karlsson "Musko" dog 1930 och några år senare dog Kristina, sedan hon flyttat till ålderdomshemmet.
Johan Jeremiasson, Ödmundetorps Säteri begärde 1839 att få bygga upp en tullkvarn och oljeslageri samt såg vid Bockaström. Intresserade mäldalag var från 5/8 mantal Holmskog, 1/8 mantal Överåkra, 1/4 mantal Broddstorp, 1/4 mantal Hagsjöryd, Sävsjömåla och Ödmundetorp. Beräknad mäld av råg, korn och havre var, 147 tunnor. Avståndet till närmaste kvarn var 1/4 mil. Vägen till kvarnen fick göras genom svårtillgänglig mark. Sven Hansson i Höghultströms kvarn motsatte sig detsamma, enär det inkräktade på hans mäldaområde.
År 1850 var kvarnen taxerad till 200 Riksdaler. Jonas Pettersson var den förste mjölnaren som bodde i Bockaström, född 1799 och Lena Danielsdotter, född 1800, båda i Åseda varifrån de inflyttade 1829. 1855 flyttade de till Hammarström.
Inflyttad 1854 från Lemnhult, Anders Jöran Jonsson, född 1802 i Lemnhult och Johanna Lovisa Nilsdotter, född 1811 i Näshult. Deras barn: Kristina, född 1831, Jonas August, född 1834, Anders Petter, född 1840, Anna Sofia, född 1845, Johanna Gustava, född 1850 och Josefina Helena, född 1854. Anders Jonsson dog i förkylning 1859.
1866 inflyttade från Hammerdal Johan Zakris Magnusson och Anna Stina Pettersdotter. Deras barn: Johan Algot, född 1858, Karl Edvard, född 1860, Erland Victor, född 1862, Oskar Emil, född 1864, Ida Lovisa, född 1866, Kristina Maria, född 1870, Klas Otto, född 1872, August Alfred, född 1875, Anna Josefina född 1877 och Augusta Sofia, född 1880. Magnusson arrenderade även torpet Hammarström. 1881 flyttade de till Ånhult i Virserum.
Samma år inflyttade från Stenberga, Karl Petter Ågren född 1843 i Åseda och Mathilda Otilia Gustavsdotter, född 1848 i Lemnhult. Ågrens flyttade till Åseda 1883.
Från Höghultström inflyttade 1885 Johan Magnus Andersson och Mathilda Kristina Karlsdotter. De hade en son, Johan Algot, född 1876 som var dövstum och en dotter Hedda Lovtsa, född 1881. När dottern började skolan fick Johan Algot följa med och där fick han sitta och skriva av vad de andra barnen skrivit, fast han själv inte förstod vad han skrev. När så Kyrkoherde Andersson kom till Näshult 1889 och besökte skolan en gång, frågade han vad det var för en äldre pojke som satt för sig själv i ett horn och skrev. När han då blev upplyst om att det var "Dövingen" sade han, att det finns skolor för sådana också. Han ordnade med så att Johan Algot kom in på Dövstumskolan i Vadstena och styrde med så han fick skjuts till Vetlanda. 1890 flyttade Johan Magnus Andersson tillbaka till kvarnen i Höghultström.
Från Åseda flyttade åter igen Karl Petter Ågren och Mathilda Gustavsdotter till Bockaström. Deras barn: Mathilda Amanda, född 1871, Emma Sofia, född 1872, Karl August, född 1874, Hulda Kristina, född 1879, Ernst Oskar, född 1881, Ellen Gunhild, född 1885, Anna Otilia, född 1889 och Gustav Albin. Karl Petter Ågren dog 1896 och sonen Karl August dog 1900. Nästan samtliga av de övriga barnen flyttade till Stockholm under åren 1900 till 1903. Ågrens änka Mathilda flyttade 1908 till Hammarsten.
I början av 1900-talet bodde även änkan Eva Johanna Jonsdotter där, född 1829 och fostersonen Karl Victor Karlsson.
Ett torp under Ödmundetorp från i mitten av 1700-talet. 1760 bodde där Johan Göransson, född 1735 och Helena Andersdotter, född 1737.
1765 bebott av Gabriel Jonsson Friberg, född 1692 och död 1771. Hans hustru hatte Anika Andersdotter, född 1710.
Därefter Nils Jonsson, född 1732 och Anika Larsdotter, född 1720 samt deras barn Sara, född 1761 och Maria, född 1765.
1772 bodde där Jakob Knutsson, född 1740 och Catarina Mathisdotter, född 1746. Deras barn: Maja Stina, född 1767 och Magnus, född 1770.
På 1780-talet bebott av Jonas Zakrisson, född 1739 och Catarina Svensdotter, född 1746 samt barnen Maria, född 1770, Christina, född 1774 och Lena, född 1776.
1790 Erik Jonsson, född 1757 och Christina Jonsdotter, född 1756 samt barnen Magnus, född 1787, Johannes, född 1794 och Maria, född 1796.
1795 Per Jonsson, född 1767 och hustrun Anika Jonsdotter, född 1774.
Därefter bodde Per Carlsson, född 1784 och Stina Nilsdotter, född 1778 på torpet.
Näste torpare var Per Samuelsson och Anna Lena Carlsdotter, vilka sedan flyttade till Hammerdal.
Inflyttad från Järeda 1810, Per Jonsson, född 1772 och Maria Jonsdotter, född 1778. De flyttade därifrån 1814 till Möckleby.
Inflyttad 1815 från Lemnhult, Lars Idekvist, född 1756 och Sara Eriksdotter, född 1780. Deras barn: Catarina, född 1808, Adam Lars, född 1815 och Jonas, född 1818. Catarina hade en oäkta dotter Lena Johanna, född 1828. Fadern var Sjöström från Äng. Lena Johanna gifte sig i början på 1860-talet med Per Magnus Pettersson i Oxhagen som var änkling. När Sara Eriksdotter blivit änka flyttade hon till Lilla Hammarsten.
Vid
Laga Skiftet 1832 var det 1 tunnland 25 kappeland odlad åker till
torpet.
1833 inflyttade Jonas Svensson och Anna Lena Magnusdotter som sedan flyttade till Höghults Almsgård, där de byggde upp torpet Lilla Hult.
1837 inflyttade från Fagerhult Carl Hanibal och Mathilda Lisa Pettersdotter, båda födda 1808. Carl Hanibal var född i Nymåla i Högsby socken och blev Husar för Välsnäs i Fagerhult. Han gifte sig med Mathilda Lisa som var dotter till Petter Johansson i Ödmundetorp. Efter dennes död 1853, delades ½ Ödmundetorps Säteri och ½ Överåkra mellan de nio barnen. Carl Hanibal, som sedan tog namnet Sandberg, inlöste ytterligare 4 delar och flyttade från torpet till gården i Ödmundetorp.
En backstuga som byggdes upp i skogen i slutet av 1870- talet.
Dit inflyttade 1877 från Lemnhult Nils Petter Gustavsson Göth, född i Lemnhult 1833 och Lena Sofia Johansdotter, född 1839 i Näshult. De hade fyra döttrar: Anna Charlotta, född 1870, Amanda Sofia, född 1871, Emma Gustava, född j874 och Ida Amalia, född 1876. Nils Petter Göth hade frejdbetyg till Stockholm 1884 och 1885. Sistnämnda år reste de båda äldsta flickorna Anna och Amanda till Nord Amerika och sju år senare reste också den övriga familjen till Amerika.
Stugan revs och flyttades till Nåshults prästgårds ägor, där kyrkvaktmästare Karl Pettersson byggde upp den 1893 och kallade stället för Björkelid.
Ett odlingstorp som fanns redan före 1750-talet.
1749 bodde där Zakris Karlsson och Karin Axelsdotter.
1754 Axel Zakrisson, född 1717 och Catarina Nilsdotter, född 1730 samt barnen Zakris, född 1754, Lisa, 1756 och Karl, född 1759.
1770 Johannes Pettersson, född 1734 och Anna Maja Persdotter, född 1735.
1775 Per Jonsson, född, född 1751 och Sara Simonsdotter, född 1749.
Därefter Petter Hansson, född 1761 och Catarina Jonsdotter, född 1758 och sonen Hans, född 1788. 1796 bebotta av Simon Barsbon, född 1749 och Stina Jonsdotter, född 1753.
Därefter Jonas Germundsson, född 1782 och Catarina Persdotter, född 1788. De flyttade därifrån 1810.
Därnäst Per Samuelsson, född 1775 och Anna Lisa Carlsdotter, född 1769.
1814
inflyttade Nils Eriksson och Maria Eriksdotter samt sonen Johannes.
De flyttade till Björkelund under Smedstorp 1836.
Vid Laga Skiftet 1832 fanns det 1 tunnland 17 kappeland odlad åker på torpet.
1836 inflyttade Petter Pettersson Kollin, född 1793 i Lemnhult och Katarina Svensdotter, född 1805 i Åseda. Deras barn: Anna Stina, född 1837 och Mathilda Sofia, född 1839. Hustrun Katarina dog 1849 och Petter Kollin dog 1856.
Samma år inflyttade Johan Zakris Magnusson. född 1834 i Näshult som gifte sig med Kollins dotter Anna Stina. De flyttade till Bockaström 1866.
Inflyttad från Ängsholm, Daniel Gustav Pettersson och Eleonora Karlsdotter och barnen Marta Kristina, Karl Johan och Gustav Alfred. 1872 flyttade de tillbaka till Ängsholm.
Från Lemnhult inflyttade 1881 torparen Joakim Magnusson Milton, född i Åseda 1855 och Thilda Kristina Jonsdotter, född i Lemnhult 1854. Deras barn: Karl August, född 1882, Augusta Mathilda, född 1882, Olivia Victoria, född 1884, Johan Valfrid, född 1886, Josef Gunnar, född 1892, Oskar Emil, född 1894 och Hilma Elvira, född 1897. 1895 flyttade Miltons till Blomsterholmen, varefter torpet brukades till gården. Efter några år flyttade de tillbaka till Hammerdal, men 1906 utflyttade de till Lemnhult.
Samme år ditflyttade Karl Victor Karlsson, född 1879 i Åseda och Elfrida Elisabet Johansdotter, född 1878. Deras barn: Ester, Elin, Greta och Klas. 1916 flyttade de därifrån till Nydala under Foglakulla.
Därefter inflyttade 1919 från Fagerhult Josef Karlsson och hustrun Alma, båda födda 1888 i Aseda. Deras flickor hette Ingrid Linea och Elsa. Josef Karlsson som var svåger med "Kalle i Byggningen" flyttade därifrån till Norra Solberga 1921.
Stugan var sedan obebodd till i början på 1930-talet, då Johan August i Penningetorp flyttade dit. Det var hans förmyndare som ordnade bostad åt honom där. Johan August hade det ganska enkelt och primitivt där han bodde. En bikupa skaffade han sig och biskötsel var han intresserad av. 1949 blev han sjuk och fick flytta därifrån till ålderdomdhemmet.
Uthusen har rasat ner men stugan står fortfarande kvar.
1767 hette Ryttaren Jonas Holmström, född 1715 och hustrun Anika Gabrielsdotter, född 1717. Barnen hette Per, född 1751 och Johan, född 1753. Holmströms flyttade sedan till Hammarström.
På 1770-talet bodde där Johan Ringström, född 1738 och Stina Aronsdotter, född 1743 samt barnen Magnus, född 1766 och Anders, född 1769.
Näste som bodde där var Per Jonsson, född 1715 och Sara Johansdotter, född 1738 samt barnen Stina Maria, född 1767, Helena, född 1773, Johannes, född 1776 och Anders, född 1779
1780 Trumpetaren Petter Blomberg, född 1729 och Johanna von Maller, född 1739 och barnen Anders„ Johanna, Gustav och Per.
1885 bodde där Jonas Månsson, född 1732 och Anika Carlsdotter, född 1740 samt dottern. Catarina, född 1774.
Därefter Per Månsson, född 1754 och Sara Jonsdotter, född 1742 samt deras barn Magnus, Johannes och Stina.
I slutet på 1700-talet bodde Zakris Trolle, född 1766 och Catarina Jonsdotter, född 1775 där. De flyttade sedan till Rösjöholm.
I början av 1800-talet bebott av Petter Lerberg, född 1761 och Maria Nilsdotter, född 1762.1807 inflyttade Dragonen Sven Spak, född 1771 och Greta Christina Askling, född 1790 och död 1816.
1832 var det 1 tunnland 19 kappeland odlad åker vid Ryttaretorpet som vid Laga Skiftet i Ödmundetorp samme år flyttades till torpet Sävelund.
Backstuga bebodd av Frans August Lönn, född 1829. Utflyttad till Gränna 1858.
Backstuga i Ödmundetorp vid Prästgårdssjön.
1841 inflyttade från Nykulla avskedade Dragonen, kyrkvaktmästaren och orgeltramparen Johan Magnus Jonsson Aij och Kajsa Germundsdotter. Deras barn: Anna Helena, Johan Petter, Carl Magnus, Maria Catarina och Johanna, Hustrun Kajsa som var sjuklig och ej arbetsför dog 1862. Dottern Johanna utflyttade till Stockholm 1863. Aij hade en fosterdotter som hette Thilda, född 1867. Kyrkvaktare Johan Magnus Aij erhöll 8 kappar säd i kvartalet för städning i kyrkan. Han dog 1878. Efter honom övertog hans måg Karl Idh kyrkvaktartjänsten.
1882 fick Karl Botvid Gustavsson 15 kronor och 6 kbf. säd för flickan Thilda och Maria Aij, Maria som bodde kvar i stugan dog 1900.
Samme år inflyttade från Blomsterholmen Johan August Johansson och Anna Maria Johansdotter och barnen Emma Sofia, Karl August, Hilda Christina, Klara Elisabet, Johan Emil och Alma Josefina. Klara Elisabet gifte sig med kopparslagare Karl Hedberg.
1926 renoverades stuga då takresten höjdes och planen friköptes. Johan som var skomakare hade sin verkstad i köket. Han dog 1939, 93 år gammal och hustrun Anna Maria dog 1941 i en ålder av 92 år. Johan Emil bodde kvar i Kyrkenäs till 1955 då han flyttade till ålderdomshemmet i Nye.
Ett torp under Ödmundetorps Säteri, som på 1760-talet beboddes av änkan Inger Persdotter, född 1739 och hennes barn Maja, Jonas, Catarina och Måns.
1768
inflyttade Nils Danielsson, född 1707 och Karin Larsdotter, född
1704. Deras barn: Anika, Chjerstin och Johan. 1772 bebott av Per
Persson, född 1708 och Chjerstin Jonsdotter, född 1709 samt barnen
Jonas och Catarina.
På 1790-talet övertogs torpet av sonen Jonas Persson, född 1753, gift med Lena Svensdotter, född 1767. Deras dotter Chjerstin var född 1793.
I början på 1800-talet var det Johannes Jonsson, född 1777 och Lena Johansdotter, som bodde på torpet. Deras barn: Stina, född 1801 och Anna Greta, född 1806.
1832 var det 1 tunnland 4 kappeland odlad åker till torpet Alekullen.