Vid Laga Skiftet 1832 förelades, att Grenadiertorpet skulle läggas till norra ändan av Hultet. Den 11 december 1843 utbjöds på offentlig auktion bortarrenderandet av Grenadiertorpet till mästbjudande på 20 års tid från den 14 mars 1844 till 1864.
25 Riksdaler skulle varje år erläggas den 6 september till Grenadieren som tjänade för Rusthållet. Boningshuset underhåller arrendatorn själv i vad skick som han behagar. Ladugården uppbygger arrendatorn, då jordägarna tillsläpper nödigt material och framskaffar så mycket som behövligt är. Jordägarna tillsläpper gärdsle, men arrendatorn hugger och framkör detta själv med Rusthållets dragare. Förestående byggnader och gärdesgårdar skall arrendatorn underhålla i försvarligt stånd. Lövbrott efterlämnar arrendatorn i försvarligt skick.
Johan Petter Johansson stannade för högsta anbudet 25 Riksdaler.
Den 20 april 1844 inställde sig G. Jerimiasson och J. Jerimiasson uti Lilla Höghult på bagären av Johan Petter Johansson, att laga syn förrätta å hemmanets Grenadierplan Hultet kallat, som Johan Petter arrenderat på 20 års tid. Torplägenheten översågs och befanns i följande skick: Hus och odlingar fanns intetdera. Lövskog av björk och asp befanns för närvarande mindre känsligt till lövträd, men befanns i god tillväxt. Några gamla ekar och björkar befanns i övrigt.
Även befanns hela planen bevuxen med hassel och barrskog, som bör av 2/3 avröjas till inägor med 20 dagsverke, för varje dagsverke 20 skilling, utgörande en summa 8 Riksdaler 16 skilling.
År 1848 inflyttade Grenadieren Petter Blomkvist dit med hustrun Anna Maria Jonsdotter, född 1818 och barnen, Stina, född 1837, Gustav Petter, född 1847 och Magnus, född 1849. Petter Blomkvist dog 1851 i bröstfeber, 41 år gammal. Därefter fick hans änka fattighjälp av socknen tills hon dog 1874 i blodstörtning.
Från 1858 var Carl Magnus Blomberg Grenadier for Lilla Höghult. 1862 flyttade han till Növla i Häradssjögle.
Karl Anders Kjellström, född 1849 i Korsberga, som sedan var grenadier, hade 1876 frejdbetyg till Karlshamn. Han utflyttade 1878.
Under 1880-talet var Johan Petter Kjellström grenadier för Lilla Höghult, men han bodde på Markatorpet i Kejsarekulla.
1884 inflyttade från torpet Nykulla, nålmakaren Karl Vennerholm och hustrun Anna Sofia samt barnen Anna Maria, Gustav Vilhelm, Otto Edvard och Ida Sofia. Samma år som de flyttade till Höghult, reste Gustav Vilhelm till Amerika.
Tillsammans med några andra ungdommar som också skulle till Amerika, gick de vägen över Korparyd och Hjortöström till gästgivaregården i Björkmossa, varifrån de åkte hästskjuts till Nässjö. Vennerholms hade sockersjuka i släkten , så flera av barnen dog när de var unga. Vennerholm som var den siste som bodde i Lassahult, flyttade darifrån till Hultäng 1888.
Den siste som var grenadier för Lilla Höghult var Johan Fredrik Berglund som bodde i Serarp, där han var skomakare.
I slutet av 1800-talet revs stugan och flyttades till Fly där den byggdes upp.
En backstuga uppbyggd i Lilla Höghult på 1850-talet av skräddaren Jonas Petter Rosenkvist som var från Virserum, varifrån han flyttade 1846. Han var född 1823, och hans hustru Anna Maria var född 1824.De flyttade dit från Osterhagen. Deras barn; Jonas Petter, född 1847, Karl August,
född 1849, Ida Lovisa, född 1851, Anna Sofia, född 1855, Algot, född 1857, Mathilda Marta, född 1859 och Clas, född 1860.
1880 inflyttade Jonas August Johansson, född 1849 och hustrun Anna Maria, född 1855. De flyttade därifrån året efter.
Skräddaren Karl Bergström flyttade till Rosenholm 1885, när han gift sig med
Ida Otilia Jonsdotter som var född 1847. Kalle Bergström som var från Risamåla
var född 1857. Han söp rätt mycket, och på den tiden fick de kupa brännvin för 85 -- 90 öre litern och konjak från Kristianstad för 1:60. Ofta brukade han träta med sin käring som var rätt frisk av sig. När han fick mat en gång sade han till henne. "Dopp å dopp, du kan väl göra nått annat än dopp Ida, du kan väl göra sås nån gång". Hon fick heta Dopp-Ida för det påstods att hennes mor hade försökt ge ihjäl sin gubbe med dopp. En ko hade de på sitt ställe och en stor svart hund som folk var rädda för.
Han råkade bli förargad på Emanuel i Lilla Höghult, för han trodde att denne hade skrivit en visa om honom, vilket istället drängen Stödberg hade diktat, som började på följande vis.
På Lilla Höghults ägor, nerom en krokig li,
där ligger det en stuga som faen bor uti.
När skräddarn slaktat kossan, så smörjer han sitt krås.
Sen syr han inga byxor förän nästa år gunås.
Det var för den skull han flyttade därifrån 1907. Innan de flyttade hölls det auktion på en del av det de hade, men det kom inte mycket folk till densamma. Skräddaren sade då. "Mej har det gått bra att komma överens med, men du Ida kan ta ditt och dra dit du kan äta middag vid lyse". Det var Kjellstrand som var auktionsropare. När auktionsförrättaren hade ätit, tyckte Kalle skräddare att Ida kunde duka av bordet, varefter han med armen svängde ner några tallri-kar så att de åkte i golvet. Ida tog då en karott med ärtor och hällde över huvudet på Kalle. Han torkade sig om skägget, varefter han tog smörtallriken och siktade på Ida. Men hon hann ut i köket och dra igen dörren, på vilket smöret hamnade. En del av porslinet hade de lånat och när de skulle lämna hem det sa de, att det hänt ett missöde. Kalle Bergström flyttade sedan till Övratorp, varefter de köpte sig ett hus i Åseda.
En backstuga bebodd av Johannes Svensson som var född 1790 i Skirö. Hans hustru Greta Jonsdotter var född 1789. De inflyttade från Virserum 1832, då de arrenderade och brukade ¼ mantal Höghults Norrgård, som då ägdes av soldaten Nej i Ånhult. Därefter byggde de sig en stuga på Gropafällan dit de flyttade. Deras barn: Sven Petter, född 1820, Jonas Fredrik, född 1822, Karl Magnus, född 1825, Eva Maria, född 1829 och Anna Greta, född 1833. Dottern Eva Maria som bodde hemma var sjuklig.
Hushållet i Gropafällan hade fattighjälp under hela 1850 och 1860-talet, då de erhöll 2 tunnor 12 kappar säd och 8 Riksdaler.
När Johan Svensson i Almsgården en gång 1859 hade varit och fiskat i gölerna i Lilla Höghult, hade han när han gick förbi Fällestugan fått se Fällestugugubben komma gående från stugan in i källaren. Han satte sig på en sten för han tänkte, han kommer väl snart tillbaka, så han fick prata med honom en stund. Men när det dröjde fortsatte han hemåt. Senare fick han veta att Fällestugugubben hade dött dagen förut.
Änkan Greta Jonsdotter dog i januari 1870. Därefter sålde socknen stugan 1874 för 10 kronor. Gropafällan kallades även för Björkelid.
På 1790-talet bebott av Petter Jonsson och Stina Andersdotter, födda 1745. Deras barn: Carolina, född 1780, Marta, född 1783 och Jonas, född 1791.
I början av 1800-talet bodde där en som hette Carl Persson -- dömd arbetsfånge och hustrun Britta Andersdotter, född 1775 i Nye. Deras dotter, Katarina var född 1801. 1806 flyttade de därifrån.
1807 inflyttade avskedade soldaten Jonas Gren från Norrgårdens Soldattorp, och hustrun Catarina Olofsdotter som dog 1819. De hade en son Anders, född 1787.
1819 inflyttade dragonen Daniel Stark och Johanna Danielsdotter från Ödmundetorp. 1829 flyttade de till Mosseberg i Klemetssjögle.
Darefter bodde avskedade soldaten Jonas Eriksson Gren där, född 1759 i Ljunga och Sara Pettersdotter, född 1778. Gren dog den 9 november 1831.
När Laga Skiftet hölls i Lilla Höghult 1833, förelades att Grenadiertorpet skulle läggas till norra ändan av Hultet, sedan Almsgårdens ägare icke hade gått med på att byta ut deras Lilla Höghults äng mot Hultet.
Torpet Grönekulle kallades sedan Hagestugan.
Beboddes sedan av skräddaren Karl Strand som inflyttade från Virserum, gift med Magdalena Andersdotter. 1845 flyttade de därifrån och byggde upp sig en stuga på Mellangårdens ägor, som de kallade för Elmeberg.
1846 inflyttade Jonas Petter Pettersson Hagberg, född i Åseda och Anna Sofia Andersdotter, född i Virserum, båda 1816. 1854 flyttade de till Häradssjögle där de byggde upp sig ett torp.
1855 inflyttade Jonas Magnus Ryd, född 1831 och son till grenadieren Sven Magnus Ryd i Rydaberg. Han var gift med Anna Maria Andersdotter, född 1826. Deras barn: Johanna Gustava, född 1858 och Josefina Maria, född 1861. I början på 1860-talet utflyttade de till Gotland.
Torpet brukades sedan till gården tills på 1930-talet då ladan ännu stod kvar.
Ett torp byggt och uppodlat på Lilla Höghults utmark vid gränsen intill Ånhultamark i början av 1850-talet av grenadieren Johannes Andersson Frick. Han var född 1808 och tjänade för Hulu, där han förut hade bott i Sandåkra. Hans hustru Britta Stina Jonsdotter var född 1810. Deras barn: Mathilda Kristina, född 1837, Johanna Gustava, född 1839, Merander, född 1842, Johan Valfrid, född 1845 och Karl Petter, född 1849.
På 1860-talet utflyttade alla barnen. Mathilda Kristina flyttade till Virserum 1866, och samma år flyttade Johan Valfrid till Salems församling i Stockholm. Året efter flyttade Karl Petter också dit och 1869 flyttade han till Katarina församling. 1867 flyttade Johanna Gustava till Elghult. Hon hade en oäkta dotter, Hulda Kristina född 1869.
Hustrun Britta Stina som var sjuklig, dog den 27 mars 1870. Johannes Frick dog 1890 och året efter flyttade dottern Mathilda Kristina till Klemetssjögle. Hon reste sedan till Amerika 1894.