En backstuga på gränsen mellan Näshult Säteri och Foglakulla. 1835 inflyttade Jonas Svensson, född 1771 i Elghult och Sara Stina Jonadotter, född 1791 i Stenberga. De hade en son, Jonas Magnus, född 1825. Jonas Svensson dog 1848.
Sonen Jonas Magnus tog anställning som soldat med tillnamnet Hör.Troligen för Höghults Norrgård. Men vid Regementet gick det mindre väl för honom och efter någon förseelse där blev han avskedad, efter att ha genomgått en omänsklig behandling. Omsider hamnade han som stallbetjänt hos Lagerkrantz på Näshults Säteri och tog efter någon tid värvning vid Göta Artelleri i Göteborg. Men han misskötte sig även där och blev avskedad och skulle enligt bruket vid den tiden bli "bortskänkt" till Varbergs diciplinkompani för återstoden av värvningstiden plus en rundlig tilltagen strafftid. Lindblom som han då hette, lyckades rymma från bestraffningen och återkom till Näshults Säteri, som då ägdes av Patron Öhrvall och fick arbete där. Lindblom blev omsider efterlyst, men Kyrkoherde Borg som var en varmhjärtad präst, ville gärna finna en utväg att hjälpa honom och ordnade så att han blev dödförklarad. Under tiden var Lindblom kvar i Näshult och fick även lära sig skriva, vilken konst han snabbt tillägnade sig perfekt. I Näshult vågade dom inte ha honom längre, varför dom rådde honom att söka sin utkomst på annat håll. Men snart nog kom Kronolänsman Vibom i Salshult och sökte honom för att han förfalskat ett rekomendationsbetyg som var utställt av Öhrvall. Lindblom hade med hjälp av betyget. tagit tjänstelega hos en godsägare i Östergötland, men ej inställt sig i tid. Det fina betyget hade Lindblom själv skrivit och förfalskat. Man saken ordnades upp och nåd fick gå före rätt. Efter en tids förlopp, dök Lindblom åter upp i Näshultstrakten. Han hamnade sedan hos en familj i Lemnhult som kallades för Tjonkens där modern var en beryktad trollpacka. Härifrån fick han som fästmö med sig dottern och de bosatte sig i Hulufällan. Hon var en dålig människa och bragte dem båda i vanrykte och honom i ständiga tråkigheter. Jonas Magnus Lindbloms fästmö hette Johanna Maria Jonsdotter och deras barn, Johanna Gustava, född 1855, Carolina, född 1857, Carl Johan, född 1859, Sara Lovisa, född 1861, Thilda Sofia, född 1863, Christina Maria, född 1865 samt tvillingarna, August Vilhelm och Anders Petter, födda 1867.
Vid kommunalstämman den 10 maj 1868 förekom att hemmansägare C. J. Nilsson i Foglakulla, som hos Konungens Befallningshavande begärt och erhållit avhysningsdom på f. d. Artelleristen Lindblom med hushåll, har i flera personers närvaro lovat lämna annan stuguplan på sina ägor, om församlingen vill åtaga sig flytta och uppsätta Lindbloms gamla stugubyggnad. Carl Johan Nilsson var närvarande vid stämman och ville icke hålla sitt givna löfte om stuguplan, varför församlingen uppdrog åt ordföranden i fattigvårdstyrelsen att påtaga sig förmå honom då församlingen bekostar flyttning och uppsättning av stugan.
Den 1 juni samme år beslöts angående Lindbloms barn att Herr Kyrkoherde K. p. Borgh, skulle vara god skriva och förfråga om de kunde mot ringa avgift få komma till Barnhemmet i Skede socken, eller framdeles få dem utackorderade inom församlingen och om stugans flyttning från Hulufällan till annan plan på Foglakulla ägor, uppdrogs åt fattigvårdstyrelsen att därom bestyra på bästa sätt. Modern Johanna Maria Jonsdotter dog 1870, 40 år gammal.
Vid kommunalstämman den 29 oktober beslöts rörande utfattige Lindbloms hushåll församlingen, att den äldste gossen skulle utackorderas till någon hantverkare eller annorstädes, samt till övriga barn lämnas understöd, allt av fattigvården och efter behövande. En av tvillingarna dog i lungsot 1879. Några av barnen reste till Amerika. Lindblom eller "Tjonken" som han kallades, levde sedan som en vild skogsman. Stundom var han folkskygg och höll så till i skogen i veckotals då han gömde sig för alla. Annars flätade han korgar och rissel som han gick omkring i byarna och sålde.
Hans kläder var bara slansar som endast nödtorftigt skylde honom. Han levde dessutom på jakt och fiske. Stugan fick också förfalla där spismuren delvis var nedrasad och golvet närmast den helt borta. Av de två väggfasta sängarna fanns det några paltor till sängkläder i den ena, och i den andra växte det en stor buske med nässlor in genom den ruttna väggen. Så inträffade något som allmänt betraktades som ett under. Under sina färder hade Lindblom gjort bekantskap med en väverska i Stenberga, som hette Anna Karolina Johansdotter, född 1829 och hade en dotter Hanna som var 15 år. Dessa båda flyttade till Lindblom, sedan de grundligt reparerat det förfallna hemmet och tog vård om Lindblom och klädde upp honom. Sedan tog väverskan med honom till prästen och tog ut lysning, Men Lindblom var inte skriven i kyrkoboken. Han kom emellertid dit och blev åter medborgare i samhället och de gifte sig 1882. Efter den dagen var Lindblom helt förvandlad och han höll sig snygg och ren. Väverskan som var skicklig i sitt yrke, höll det även snyggt i hemmet och de fick allt mer förtroende och aktning bland sina grannar. Dottern Hanna flyttade till Skirö 1887.
Den 9 oktober 1907 beslöt fattigvårdstyrelsen om reparation av Lindbloms stuga och den 1 juli 1909 uppdrogs åt Melker Sandkvist före den 1 oktober med bräder täcka om stugan. Den 19 december samme år tilldelades Lindblom och hustrun 2 kr. i julpengar. Den 10 juli 1910 beslöts att bekosta lasarettsvård till Lindbloms sjuka hustru och den 21 augusti låta dottern och mågen i Kexholm i Åseda taga hand om henne. Hon avled där i början på oktober samma år. Kvarlåtenskapen efter Axel Göth tilldelades Lindblom och senare beslöts att tapetsera hans stuga. När Lindblom 1913 flyttade till ålderdomshemmet i Näshult, revs stugan och brädtaket användes till ett svinhus vid ålderdomshemmet. Lindblom snusade så mycket att en snusräkning för honom från den 1 mars till den 11 november det året gick till kr. 8:35. Han dog 1915.
Ett torp jämte vägen till Foglakulla. 1863 ditflyttade från Hammarström, Jonas Hillström, gift med Anna Maria Svensdotter, född 1828 och inflyttad från Störtorp i Stenberga 1864. Hillströms barn: Karl Vilhelm, född 1843, Susanne, född 1847, Johan Petter, född 1850, Clas, född 1854, Otto, född 1856, Thilda Lovisa, född 1865 och Jonas August, född 1868. Äldste sonen Karl Vilhelm reste till Amerika 1868. Jonas Hillström dog 1880, 71 åt gammal.
Torpet övertogs sedan av yngste sonen Jonas August Hillström som gifte sig med Emma Carolina Gustavsdotter, född 1867 i Nottebäck. Deras barn: Martin, född 1893 och Ruben, född 1903.
Jonas Hillström som var snickare, hade en snickeriverkstad strax intill. De hade två kor på torpet som de körde och brukade torpet med. 1916 flyttade de till Lemnhult.
Från Hammerdal ditflyttade 1917 Karl Victor Karlsson och Elfrida Elisabet Johansdotter och deras barn Ester, Elin, Greta, Klas och Karin. 1921 flyttade de från Nydala till Nymåla, varefter torpet stod öde.
En backstuga uppbyggd på 1820-talet. Från Aspehall under Råsjöholm inflyttade 1828 Jöran Viksten som varit soldat för Pukarp och Britta Katarina Johansdotter. De hade fattighjälp som 1860 var 18 kappar säd och 1:24 kronor. Jöran Viksten dog den 15 december 1865.
. Soldat i slutet på 1700- talet var Erik Fågel, född 1755 och gift med Chatarina Börjesdotter, född 1747.
1812 bette soldaten Lars Petter Frij, gift med Catarina Andersdotter, födda 1791.
1818 inflyttade soldaten Zakris Johansson Fors, född 1792 i Vetlanda och hustrun Anna Nilsdotter, född 1786 i Korsberga. När Zakris Fors fått avsked flyttade han därifrån 1846 och byggde upp torpet Gröndal.
Inflyttad 1847 från Stenberga, Karl Gustav Finland, född 1824 och Magareta Magnusdotter, född 1820.
1853 inflyttade från Korsberga soldaten Johan Gustav Lagerkvist, född 1821 i Näshult och Anna Lisa Johansdotter, född 1831. Deras barn: Clas August, född 1859, Hilda Augusta, född 1862, Anton Emil, fadd 1865 och Johan Petter, född 1870. Lagerkvist som var stor och stark och arbetsam, bröt sten och lade upp stenmurar och grävde ut gölen vid Foglakulla, för vilket han fick odla upp och bruka en mosse vid utloppet.
Vid kommunalstämman den 18 juli 1869 hade till stämmans ordförande inlämnats i avskrift "utdrag ur protokoll, hållet vid besiktning å Soldattorpet no 90 Foglakulla vid Östra Härads kompani av Kongl. Kalmars regemente den 22 april 1869", i vilket protokoll framhålles den stora förbättring nuvarande soldaten för roten Johan Gustav Lagerkvist verkställt å benämnda torp medels svåra odlingar, dels å uppmark och dels å mosse, vartill kommer plantering av fruktträd, planeringar, utkörsväg m. m. och över vilken besiktning nu även begärde församlingens vitsord. Församlingen vitsordar i allo besiktningens uppgifter rörande torpet och anmäler till uppmuntran den flit, verksamhet och kostnad, som Lagerkvist å torpet nedlagt samt intygar, att Lagerkvist för övrigt uti sin vandel och umgängelse är förtjänt av bästa berömmelse. Han erhöll medalj för sin odlingsflit.
En gång när de var ute och ansade hö slog blixten ned och slog ihjäl deras ko. Anna Lisa brukade bära en halvspann råg till Götestorps kvarn och få malet. Sonen Clas August reste till Amerika 1879 och Anton Emil reste 1884. 1883 flyttade Lagerkvist till Mederhult, där han arrenderade en gård. Stugan brann för dom där, så 1888 flyttade de till Stenberga,
1900 inflyttade Anders Vilhelm Jonsson till Hagalund. Han var född 1844 och hans hustru hade rymt till Amerika 1884. En gång höll det på att ta eld i skorstenen hos honom och en annan gång blåste halva brädtaket av stugan. Vilhelm Jonsson dog 1925 och året efter hölls det auktion på lösöret, och stugan såldes till Johan August i Penningetorp, men han fick aldrig flytta dit. Stugan revs sedan.
Uppbyggt och odlat av avskedade soldaten Zakris Fors som flyttade dit från Soldattorpet 1846, jämte hustrun Anna Nilsdotter som dog 1848. Zakris Fors gifte om sig 1850 med Anna Maria Viksten, född 1816 i Korsberga. Zakris Fors barn: Karl Johan, född 1842 som flyttade till Nye, Göran August, född 1845, Johanna, född 1851 död 1860, Klas Alfred, född 1855 dåd 1857. Under 1850-talet hade Fors i Foglakulla fattighjälp. Han dog i slutet på 1850-talet. Sonen Göran August flyttade till Norrköping 1862. Änkan Anna Maria Viksten dog den 12 december 1864 och samme år flyttade dottern Christina Sofia till Lemnhult.
Eller Hörebo som det även kallades, var beläget vid gränsen intill Nye och Lemnhults socknar, beboddes först ay Johan Svensson, född 1771 och Sara Jonsdotter, född 1791, som inflyttade från Åseda 1823.
1832 inflyttade från Nye, Karl Magnus Pettersson, född 1807 i Nye och Sara Maria pettersdotter, född 1804 i Växjö. Deras dotter Anna Gustava, född 1845.
Från 1850-talet bodde där änkan Eva Maria Karlsdotter som kallades för Eva Mars, född 1819 i Lemnhult. Hon hade fattighjälp som 1860 bestod av 1 tunna säd och 6 kronor. 1866 av 4 kubikfot säd och 8 kronor. Dottern Emma Lovisa som var fådd 1857, utflyttade till Stockholm 1878.
1884 inflyttade som inhysa Johan August Andersson, född 1858 och Anna Maria Pettersdotter, född 1856. De flyttade därifrån 1886 till Korsberga.
Änkan Eva Mars fick frejdbetyg till Stockholm till sin dotter 1888. Hon dog där 1906.
Backstuga under Foglakulla. Stenarbetaren Johannes Fredrik Brodd, född 1815 i Virserum som inflyttade till Näshult 1825, flyttade till Kullen 1835 tillsammans med hustrun Anna Maria Danielsdotter, född 1815 i Stenberga. Deras barn: Anna Lovisa, född 1836, Johan August, född 1840 och Susanne Charlotta, fådd 1844. Brodds i Kullen som voro utfattiga hade fattighjälp i många år. Den 2 januari 1900 uppdrogs åt Alfred Jonsson i Idanäs att täcka om Johannes Brodds stuga. Båda levde till 90-års åldren och då hade de bott i Kullen i 70 år. Hustrun Anna Maria dog 1905 och Brodd dog 1907. Deras dotter Susanne som var dövstum flyttade därifrån till ålderdomshesmmt 1913.
En backstuga strax intill Kullen och uppbyggd ett par år senare. Inflyttad från Skiften 1846, sockenskräddaren Jonas Magnusson Strand, född 1812 i Virserum och inflyttad från Stenberga till Näshult 1832. Hustrun Maja Stina Svensdotter var dotter till skomakaren Sven Eriksson i Skiften. Deras barn: Anders, född 1839, Vilhelmina, född 1841, Johan, född 1845, Jonas, född 1849, lhilda, född 1852 och Carl, född 1857 och död 1858.
Strands som var fattighjon fick hjälp av socknen. Sonen Johan Petter Strand som var skräddare, gifte sig med Kristina Gustava Karlsdotter och 1868 flyttade de till Rosenholm under Höghult. Jonas Alfred Strand som också var skräddare gifte sig med Emma Sofia Friman och flyttade 1874 till Nylund, Rösjönäs. Samsa år flyttade Thilda till Nye. Hustrun Maja Stina dog 1892 och Strand dog 1896. Dottern Vilhelmina utflyttade till Stockholm 1898.