Näshult anställer en barnmorska, 1864.

Redan på 1600-talet hade man i Sverige insett behovet av utbildade barnmorskor. 1682 påbörjades regelrätt utbildning vid ett ”barnsängshospital”. 1711, 1723 och 1777 kom barnmorskereglementen. Utbildningen skulle ske i Stockholm, men förkunskaper kunde inhämtas hos provinsialläkare ute i landet, och då kunde undervisningstiden, som omfattade en eller flera tremånadersterminer, förkortas. Examen skulle ske i Stockholm. 1819 års reglemente förlängde undervisningstiden till minst 6 månader, och yrket blev fritt genom att skråförordningarna i Stockholm upphävdes. 1840 förlängdes utbildningen till 9 månader.

År 1812 hade det utgått ett kungligt brev om tillsättandet av en barnmorska i varje socken. Få socknar brydde sig om påbudet, med hänvisning till att det blev för dyrt. Men så småningom började socknarna långsamt anställa barnmorskor. Sundhetskollegiet hoppades att den nya kommunalreformen (1862) skulle leda till att fler examinerade barnmorskor anställdes. För Näshults del fungerade det faktiskt. 1864 var det dags. Kommunalstyrelsen framlade förslag till lönekontrakt med en barnmorska.

Det kontrakt som framlades var delvis baserat på en mall för barnmorskekontrakt, som verkar varit gemensamt för landet. Barnmorskan i Norrala, Söderhamn, hade 1801 ungefär samma vitesbestämmelser som i Näshults kontrakt, det specificeras t o m att hon skall medföra ett ”krokigt rör”. Däremot var hennes betalning annorlunda.

”Enligt kontraktet (1840) skulle hon erhålla fritt husrum bestående av stuga, kammare och två vindsrum. Stugan skulle vara försedd med spis med bakugn och kammaren med spis. Dessutom skulle finnas vedbod. Ordinarie lön och vedpenningar skulle erhållas med 66 riksdaler 32 skilling banco per år från socknen. Föräldrarna skulle erlägga 32 skilling vid besök förutom fri kost och skjuts fram och åter.”

Norrala socken (som jag råkar känna väl eftersom min mormors hela släkt kommer därifrån, ända tillbaka till 1500-talet) var förbluffande tidiga med att anställa barnmorska. Redan 1801 beslöt stämman att bekosta en barnmorskas utbildning och de ville inte heller dela henne med grannsocknen, eftersom de ”kunde bli blottställd på hjälp om förrättning på samma gång inträffade både här och i Trönö”. Det bekymrade inte Näshult.

Barnmorskans ersättning bestämdes i Riksdaler Riksmynt (Rd Rmnt)

Utdrag ur Näshults Kommunalstyrelses protokoll

Förslag till lönevillkor med en Barnmorska för Näshults och Stenberga socknar, upprättat den 22 mars 1864.

Barnmorskan ska bo antingen i Ekholmen eller Näshults sockenstuga och den församling der bostaden blir åtager sig förse henne med tillräcklig Vedbrand, som anses böra beräknas till 12 famnar Kastved, 1 ¼ alnar lång, 23 alnar hög och 3 alnar bred som skall utgå efter varje förmedlat mantal, hvilken dock får lösas med 20 Rd Rmnt per famn. Barnmorskan erhåller 4 Kannor Råg och 4 Kannor Havre av hvarje förmedlat Mantal samt 1 rd Rmnt vid hvarje Barnförlossning hos Hemmansegare, Brukare, arrendatorer och alla personer som i och för sin rörelse eller handtverk betala Bevillning till staten, har Barnmorskan ej vid förlossningen biträdt betalas endast 50 öre. – Torpare, krigsmän och inhyseshjon betala i hvarje af dessa fall half avgift. De som åtnjutit fattigunderstöd betala intet. — Här bestämde löneförmåner uppbäras och redovisas till Barnmorskan inom Januari månad hvarje år av Kommunalstyrelsen.—För biträde utom vid barnförlossning skall barnmorskan erhålla i betalning

a) för en åderlåtning eller sättande av blodiglar 10 öre
b) för koppning, lavemang eller senapsdeg 25 öre
c) för iordningssättande av utfallen livmoder 1 Rd Rmn
d) för uppsättande eller uttagande av moderring 1 öre
e) för vården av blodstörtning eller annan åkomma som
fordrar långvarigt biträde, skall hon för varje dag erhålla
25 öre

Deremot stadgas för barnmorskan följande viten, hvilka afdrages af hennes årliga kontanta inkomster och tillfalla församlings fattigkassa.

a) om hon underlåter att vid bortgång från sitt hem
tillkännagifva hvar hon kan träffas
1 Rd Rmnt
b) om hon, utan giltiga hinder underlåter att på
vederbörlig kallelse, infinna sig hos sjuk
1 Rd Rmnt
c) om hon i otid öfvergifver barnsängsqvinna
olofvandes enligt Barnmorske regl 22 §
2 Rd Rmnt
d) om hon underlåter att till barnföderskor medhafva
Lavemangsspruta med krokigt rör och Katheder
1 Rd

 För öfvrigt tillåtas inte Barnmorskan att vistas utom Pastorat längre tid än ett dygn, såvida hon ej därtill erhållit särskilt tillstånd af Ordföranden i Kommunalnämnden.

Då Barnmorskans biträde påkallas skall hon kostnadsfritt skjutsas och underhållas.

Skulle Näshult och Stenberga kommun tillåta Nye och Skirö att förena sig med dem om Barnmorska är hon skyldig att åtaga sig äfven dem, utan tillöke i förenämnda Spannmåls lön, hvilket belopp blir oförändrat och kommer att repartiseras av hela distriktets hemmanstal. – Detta kontrakt kan å ömse sidor uppsägas, då det upphör vid första fardag, sedan trenne månader efter uppsägning tilländalupit. Detta förslag upplästes och godkändes med följande förändring. Primo att kommunalnämnden endast uppbär och redovisar ordinarie lönen i spannmål och afgiften för de födda barnen 50 och 25 öre. För förrättningen såväl vid barnförlossning som andra biträden skall barnmorskan sjelf uppbära arfvodet. För dem som ej kunna erlägga den ordinarie afgiften måste fattigkassan betala födan. Församlingen ansåg att om Skirö och Näshults pastorater förenade sig om samma barnmorska borde hon sjelf kunna bekosta veden, och hennes bostad bekostas av Nye församling i trakten av Farstorp. Församlingen förenade sig med Stenberga om Barnmorskan Caroline Maria Dahlbergs antagande och uppdrog åt Kommunalnämndens ordförande att i samråd med öfriga socknars Kommunal uppgöra kontrakt.

Caroline Maria Dahlberg, den påtänkta barnmorskan, verkar ha tackat nej, och i stället kom Maria Tellander.

Utdrag ur Näshults Kommunalstyrelses protokoll 16 oktober 1865

§ 4

Barnmorskan fru Maria Tellander tillkännagaf för församlingen att hon inköpt en stugbyggning i Nye socken och fått löfte att uppsätta densamma på Näshults säteris ägor och hemställde till församlingen om de ville biträda med hemkörningen under instundande vinter och godhetsfullt skänka henne lite timmer och brädor som kunde erfordras till dess uppsättning och inredning, då Nye och Stenberga lofvat biträda med en liten penningsumma och såsom tacksamhet härför lofvar fru Tellander qvarstanna och betjena församlingarna, den mesta hon förmår och på fru Tellanders framställda begäran biföll församlingen att hemforsla stugebyggningen och ock gifva timmerträd 2ne bräder och en planka 9 tums på hvarje oförmedlat hemman. Timret lemnas uti instundande Januari och bräderna efter pålysning i Juni månad.

(Undertecknat)

J. F. Öhrwall

Hur det gick

Maria Tellander och hennes familj flyttade från Linneryd till Ekholmen i Stenberga den 23 mars 1865, då Maria Tellander blev antagen som barnmorska för Näshult, Stenberga och Nye socknar. Hon var gift med f d skolläraren Peter Magnus Tellander. I maj 1865 flyttade familjen till något hus på Näshults säteri, där de var hyresgäster.

Hur det gick med stugebyggningen är okänt. Är det någon som känner till en stuga på säteriets mark, som har flyttats från Nye 1865?

Trots sitt löfte att qvarstanna flyttade familjen Tellander redan 3 september 1866 från byn. Vem som efterträdde Maria som barnmorska är än så länge okänt.

 

// Eva Kornby, Haddarp, Näshult mars 2013

 

Källor

http://xml.ra.se/Forvaltningshistorik/34_Modrahjalp.htm barnmorskehistoria

http://bengtdahlin.se/HoSstoryn1/filer_del_1/barnmorskor1.html barnmorskehistoria

Näshults husförhör

Protokoll fört vid sammanträde med Näshults Kommunalstyrelse. Tack Lotta Bynert på Vetlanda stads arkiv!

http://artiklaronotiser.wordpress.com/2011/04/30/hur-man-anstallde-barnmorska-i-norrala/ kontrakt med barnmorska i Norrala