I Naturgeografiskt lexikon från 1864 har man betraktat vår socken på följande sätt: (Jämför gärna Rogbergs beskrivning från 1770 i C. G. Nilssons kapitel om Näshult).
Näshult. Konsistorielt pastorat af 2:dra klassen, hörande till Östra härads kontrakt af Wexiö stift, utgöres af socknarne Näshult och Stenberga, innefattande 65¼ mtl, bebodda 1860 af 2,423 personer.
Näshult, modersocken, är belägen uti Östra härad af Jönköpings län, 6¾ mil från Wexiö, 10¾ mil från Jönköping, samt omfattar en areal af 0,799 qv.-mil hvaraf 0,070 äro vatten. Jordarten är öfverhufvud svartmylla. De största sjöar äro Kyrko-, Breda-, Tryt-, Serarps- och Kullebosjöarne; i de två förstn. tages jermalm, som forslas till Klafreströms bruk. Hufvudnäringen är boskapsskötsel. Få hemman ega numer skog till eget behof. I stället för de årliga marknader, som hittills hållits vid lägenheten Ebba, komma ifrån och med 1862 två frimarknader att här ega rum å Näshults herregårds egor i närheten af Serarps gästgifvaregård. — Näsjöhult var ett gäll redan i 13:e seklet; år 1278 lemnade kon. Magnus kronohemmanen i Nessiohult till Linköp. domkyrka. Samme konung dömde 1281 rörande Näshults skogar. Kyrkan, belägen 6½ mil från Wexiö, 10¾ från Jönköping, byggdes på kronogrund 1732 af trä, 12-kantig, med sakristia af sten. Altartaflan är tagen i Pohlen, hitskänkt af major Fixenhjelm, som var en berömd Carolin. Af kyrkoherdar må nämnas Erland Kebbonis 1666 ✝90, under hvars tid Stenberga blef annex. Från hans son, bonden Sven Erlandsson, härstammade i 4:de led, bröderna Wirsén, Carl och Gustaf, hvaraf den förste eger ett känt namn bland våra sjöhjeltar; den sednare, berättigad att inberäknas bland våra statsmän, var en embetsman af första ordningen. Magnus Nicander var kyrkoherde här 1692 – 1709; en af hans söner var den lärde professor Anders Nicander. — Barnundervisningen bestrides i en fast skola. I Höghults utmark finnes en helsobrunn och en underjordisk gång, kallad Bockahål, hvilken säges hafva gått till Trytsjön 1/16 mil. Man har anmärkt hvälfdt tak och någon har tänkt på katholska tiden; Wieselgren vill deremot här se spår efter hedniska bockkulten.
Serarp i seklets början Skördetid.
Folkmängd. Hemmantal. Eg.rätts-afgift 1805 – 1862, sk. kr. fr. 1860. 976. 1,471. 28 3/16. 1 5/16. 8¾. 170 rdr 97 öre. Gårdar och byar: Af skattehemman må nämnas 1 mtl Fly, 7/8 mtl Göthstorp, här är garfveri 1½ mtl Stora och Lilla Hillhult samt 1 mtl säteri Kullebo, köptes 1648 af Otto v. Schelding från kronan a 4½ proc.; tillhörde 1692 överste löjtn. C. Silfversparres barn. 1½ Idanäs åboer. 2 mtl säteri Näshult, tillhörde 1600 professor Johan Hartman, adlad Adlerhjelm, som erhållit det genom gifte med amiralitetsrådet Clercks dotter; egdes 1770 af öfverjägm. And. Ehrenström. — 2 mtl Kejsarekulle, 1 Långhult, 1 Råsa, 1½ Serarp, med gästgifvaregård. — 1 mtl Näshult prestgård. — Af frälsehemman må nämnas: 1 mtl Foglekulla, 1 Haddarp, ¼ Rösjöholm, på dess egor hålles marknad i oktober månad. 1 säteri Ödmundetorp, nu bondgård, har tillhört löjtn. Stuarts arfvingar. Poststation finnes vid säteriet Näshult, som lyder under Hvetlanda, men utvexlar post äfven med Kalmar, Målilla och Wexiö.
Familjen Askling.