Denna artikel är författad av Tina Linde, som har rötter i Smedstorp. Uppgifterna här kommer huvudsakligen från Näshults mantalslängd och husförhörslängd samt födelse- och dopboken.
Det finns även en rapport inför en byavandring i Smedstorp här.
1600–1650 Suen, Bengta och Elin
Vid början av 1600-talet ägdes Smedstorp av Suen (nämns i Östra härads Dombok 1602–1605). Troligen är det hans dotter Bengta Suensdotter som med maken Joen Persson står som ägare i den första bevarade Mantalslängden för Näshult från 1642, tillsammans med dottern Elin Joensdotter och drängen Erik Persson. Elin och Erik står året därpå som ett gift par. Båda paren delade gården, men 1651 avled Joen (nämns inte längre i Mantalslängden, men Bengta står kvar).
1650–1700 Inge och Per, Elin och Jon
Joens hälft av gården övertogs 1655 av Inge och hustrun Bengta. Deras efternamn nämns inte, men ganska troligt är någon av dem barn till Joen och Bengta. En ”gammal gumma” vid namn Bengta står skriven i deras del av gården 1656 och är troligen Joens änka. Inge dog c:a 1669 (hans Bengta står som änka då) och hustrun Bengta dog 1683.
Erik och Elin fick en son vid namn Per Eriksson, som nämns i Mantalslängden 1676, men redan från året innan nämns också en dräng vid namn Per, som kan vara Inges och Bengtas son.
1680 står Erik angiven som änkling och delar då Smedstorp med Per och hans hustru. Det lär vara Per Ingesson (c:a 1638–c:a 1722) och Kierstin Månsdotter (c:a 1640–1726), som (enligt födelse- och dopboken) får barn i Smedstorp: Bengta 1682 och Inge 1687. De har också sedan tidigare sonen Isak och dottern Elisabeth. Isak nämns som son med eget hushåll i Smedstorp 1693 och är dopfadder samma år. Han står angiven som dräng åren därpå och 1695 finns en anteckning att han är “aldeles sönderslagen och förderfwadt af it fallande trää”. I husförhörslängden 1691–1695 är han överstruken.
1682 har Erik en ny hustru. Han anges 1689 som gammal och sjuk och de nämns därefter inte på flera år, men 1694 finns en anteckning att de är utfattiga och försörjs av barnen. Ett av dem kan vara ryttaren Jon Eriksson (c:a 1644–c:a 1725), som 1691 tog över deras del av Smedstorp tillsammans med hustrun Elisabet Jonsdotter (1660–1756) och döttrarna Elin och Britta. (Ryttartorpet som hörde till Smedstorp beboddes sedan 1686 av en annan ryttare vid namn Zachris.) Jon och Elisabet fick också döttrarna Annicka 1697 och Karin 1700.
Erik avled förmodligen 1695, för han är överstruken i husförhörslängden 1691-1695, men finns inte med i dödboken till och med 1694.
1700–1750 Inge P och Karin
Jons yngsta dotter Karin bodde kvar hemma och gifte sig c:a 1719 med ryttaren Jon Apelquist (1691–1764), som flyttade in i Smedstorp. (Han var son till Sven Persson i Svartarp.) Då var både Per och Jon ålderstigna. Per dog förmodligen 1722, för han nämns i Mantalslängden 1721, men hittas inte i Dödboken från 1723ff. Redan 1719 anges han i Mantalslängden vara förlamad. Hustrun Kierstin dog 1726. Jon dog c:a 1725, för då nämns bara hustrun i Mantalslängden. Elisabet (Lisa) levde kvar som änka till 1756 och blev 96 år gammal.
Pers och Kierstins yngste son Inge Persson (1687–1763) gifte sig 1716 med Jons och Elisabets dotter Britta Jonsdotter (1690–1775). De tidigare uppgifterna tyder på att de var sysslingar. Inge och Britta fick barnen Per (1722–1723), Maria (1723–1799), Kierstin (1729–) och Abraham (1733–1810).
Från mitten av 1720-talet till mitten av 1750-talet var det Inge Persson och Jon Apelquist med familjer som delade på Smedstorp. Inge dog av njursten 1762 och Britta dog 1775. Jon dog av lungsot 1764 och Karin dog 1786.
1750–1800 Abrahamn, Lisa och Maria
1757 gifte sig Jons och Karins dotter Lisa med Carl Carlsson och han flyttade in i Smedstorp. De fick barnen Peter (Per) 1760, Carl 1763 och Lena 1765, men Lisa dog i barnsäng när Lena föddes. Carl bodde kvar i Smedstorp och gifte om sig med Elisabeth Börjesdotter. De två yngsta barnen dog tidigt. Tillsammans med Elisabeth fick han flera ytterligare barn.
1759 gifte sig Inges och Brittas son Abraham med Kerstin Svensdotter från Lilla Hillhult och hon flyttade till Smedstorp. De fick barnen Johannes 1762, Stina 1765, Lisa 1770, Esaias 1774, Britta Catharina 1777 och Inge 1782. Både Stina och Lisa dog sommaren 1773 i en febersjukdom som smittade många i församlingen.
1761 gifte sig Jons och Karins dotter Maria med Johan Isaksson från Penningetorp och han flyttade också till Smedstorp. De fick barnen Jonas 1763 och Lisa 1767, men båda dog unga och ogifta.
1800–1830 Inge A, Maria och Sara Lisa
De tre paren Abraham & Kerstin, Carl & Lisa/Elisabeth samt Johan och Maria bodde tillsammans i Smedstorp och hade också flera inhysta personer, men till och med hela 1700-talet räknades Smedstorp som ett sammanhållet rusthåll. När ägarförhållandet i början av 1800-talet delades upp ägde Abrahams son Inge (1782–1862) med hustrun Stina Carlsdotter (1788–1861) från Korsberga hälften, Maria (som blivit änka sedan Johan dog 1698) ägde en fjärdedel och Peter Carlssons dotter Sara Lisa med maken Peter Magnusson ägde den sista fjärdedelen. Peter Carlsson dog av lungsot 1809.
Maria dog 1818.
Ägarfördelningen ändrades så Inge och Stina ägde ¾ av Smedstorp. De fick nio barn där. Deras äldste son Johan Peter dog när han var sju år. Sonen Carl Johan bytte efternamn till Lindbäck och utbildade sig till organist och skollärare. Döttrarna Eva Sophia och Maria Helena med makar fick var sin fjärdedel av Smedstorp när de gifte sig. Dottern Britta Catharina står antecknad som ”ofärdig” och när de andra syskonen bildade egna familjer bodde hon kvar hos föräldrarna och flyttade med när de blev inhysta på gården Beskvarn 1849. Svärsonen Johan Fredrik Bohman (Eva Sophias make) arrenderade det åt dem. Redan tidigare på 1840-talet tog han över deras fjärdedel och ägde sedan hälften av Smedstorp. 1851 återvände Inge, Stina och Britta Catharina till Smedstorp som inhysta. 1859 gifte sig Britta Catharina med en änkling som hade sex barn och flyttade till sist hemifrån. Två år senare dog Stina och året därpå dog Inge, 80 år gammal.
1830–1850 Eva Sophia, Maria Helena samt Carl Magnus, Sven och Jonas Peter
Peter och Sara Lisa flyttade 1827 till Åseda. De sålde sin fjärdedel av Smedstorp till Carl Magnus Magnusson, son i familjen som hyrde av dem. Han i sin tur sålde den till granadörkorpralen i Ödmundetorp – Sven Petersson Kron från Bäckseda och hans hustru Catharina Svensdotter från Fagerhult. Deras dotter Anna Lisa gifte sig 1848 med Jonas Peter Petersson från Alseda och de tog över efter föräldrarna.
En av Inges och Stinas söner var Anders Peter Ingesson (1829–1872), som lämnade Smedstorp 1852 och flyttade till Stödsboda, Åseda. Smedstorp ägdes då av hans äldre systrar Eva Sophia och Maria Helena, med makarna Johan Fredrik Boman respektive Lars Magnus Petersson samt Jonas Peter och Anna Lisa. Jag är en av Anders Peters ättlingar (han var min mormors mormors far), så här lämnar jag Smedstorpspåret till andra att följa.
Tina Linde